uffe2

Självklart, så mäter man bara med små strömmar och korta stunder för att minimera påverkan på vattnet. Man måste även kompensera för vattentemperaturen.

Jag försöker förstå hur detta med milli och micro Simens fungerar ! Enheten för Simens är Simens = 1/R (där R anges i ohm) dvs Simens är bara inverterade värdet av motståndet mätt i ohm. Detta kan användas för att mäta kvaliten i osmosvatten eller salthalten (om jag förstår det hela rätt) Saltvatten leder ström mycket bra (dvs låg resistans), men rent vatten(osmosvatten) leder ström väldigt dåligt (hög resistans). Detta vet jag av egen erfarenhet. På http://www.americanmarineusa.com/ står det att "God kvalitet" av osmosvatten har 5-15 uS (=> 200 kohm - 67 kohm) För salthalten i relation till mS, så finns en tabell http://www.americanmarineusa.com/salinityconversion.html Jag tog några relevanta värden för saltvattenakvarium ifrån denna tabell. Sedan la jag till högra kolumnen och räknade om mS till ohm True Specific gravity‰ | Salt (ppt) | Salinity mS | Ohm 1,020 27,3 42,5 23,53 1,022 29,9 46 21,74 1,024 32,5 49,7 20,12 1,026 35,1 53,1 18,83 Hur mäter man Simens ? Är det en viss yta (typ 1 kvm) på två elektroder med ett visst avstånd (tyyp 1 meter ) ? eller hur fungerar det ? Är det samma typ av Simens-givare för mätning av saltvärde och conductivitet ? Resistansen i saltvatten är 18-23 ohm och osmosvatten 67-200kohm. Varför kan man inte bara ha en vanlig ohm-mätare som man ansluter några titan-elektroder på och sedan kalibrerar med kalibreringvätska på ex. 53 mS (dvs 18,9 ohm) och 45 uS (dvs 22,2 kohm) ? Jag kollade på Wikipedia om mS och blev inte så mycket klokare av detta. http://en.wikipedia.org/wiki/Siemens_%28unit%29 The unit siemens for the conductance G is defined by 1 S = 1 A/V = 1 A2/W = 1 kg−1·m−2·s3·A2 =1 Ω-1 = 1 kg−1·m−2·s1·C2. So for a device with conductance 1 S, then the current through it with a 1 V voltage across it is 1 A, and for each extra V of voltage across it the current through it increases by 1 A. Example: The conductance of a resistor with resistance 6 ohms is G = 1/(6 Ω) = 0.166... S. Tänker jag helt fel ? eller ?

Här har jag hittat billiga probar, som jag eventuellt tänkte anpassa till min akvarium-dator. http://www.americanmarineusa.com/ Temperaturprobe $19 133 sek (7 sek = 1 $) PH probe $49 343 sek ORP(redox) probe $59 413 sek Nitrat probe $179 1253 sek Calsium probe $199 1393 sek Conductivity prob ...inget pris? Är det bra gjejer ? Vad kan det kosta att ta hem dessa med frakt och alla konstiga tillägg typ moms....

Tända och släcka T5 and MH är inga problem med en triac, men det går inte att steglöst reglera ljuset. Men man kan själv bygga elektroniska reaktorn till T5 & MH i styranläggningen eller om man har en elektronisk reaktor med en separat ingång för ljusreglering typ Dali eller RS-232.

Mitt system kostar mindre än momsen på detta system ;-)

Dimmers brukar vara byggda med triac och är bara ett sätt att effektreglera resistiva laster typ glödlampor. Det går inte att använda för att reglera MH, T8 eller T5 belysning. Inte heller vartalsreglering på akvariepumpar, så jag själv gjorde slutsatsen att man inte har någon större nytta av detta för privata saltvattensakvarium. På mitt bygge kom jag fram till att en 0-10 volt reglering var användabar för styrning av MH och T5. Dock måste ballasten ha en effektregleringsingång för 0-10 V.

Här är ett kort på boxen och en spec för kontakterna. J1 för anslutning av externa boxar (flera kan seriekopplas) J2 för anslutinng av externa boxar (flera kan seriekopplas) J3 Ingång för 3+1 st nivågivare(digital), extern matknapp och 1 analog ingång J4 Ingång för 2 temp.givare, 2 PH givare, 1x fuktsensor J5 DB9 för anslutning av PC (RS-232) J6 DB9 för anslutning av mobiltelefon för GSM/SMS larm (vanlig modemkabel med RS-232 till mobilen) J7 DB15 för anslutning av extern display Notera att alla ingångar har all nödvädig elektronik, så att det enda som behövs ett att ansluta givarna.

Jag har haft en hel del tekniska funderingar på sista tiden, men jag har besparat er alla dessa tekniska detaljer på forumet ;-) Nu börjar det stabilisera sig hur akvariedatorn ska vara utformad. Datorsystemet består av en huvudenhet och sedan ansluts flertal externa IO-enheter. IO-enheter kan seriekopplas. Följande IO-enheter kommer jag att ta fram: - IO enhet för 8 relä (10A 230 V AC) - IO enhet med 8 triac styrning (16A 230 V AC) - IO enhet för 2 x ljusreglering steglös (0-10V) Huvudenheten är för lågspänning och kommer att ha följande funktioner inbyggda: - Ingång för 2 st temperaturgivare - Ingång för 2 st PH givare - Ingång för nivågivare för vattenpåfyllning - Ingång för nivågivare för larm av låg resp hög vattennivå i sumpen - Ingång för fuktsensor - Ingång för C02-givare för styrning av kalkreaktor - Anslutning RS-232 till PC för logga all input-data - Anslutning av mobiltelefon för GSM/SMS larm - Flashminne för lokal loggning (om man inte vill ha PC igång hela tiden) - Batteribackup för minst 24 h - Spänningssensor för indikera strömavbrott som genererar ett GSM larm - Uppdatering av programvara direkt ifrån PC ingången - Utgång för extern dispaly - Ingång för extern matknapp Sedan tillkommer fyra små knappar som monteras på boxen: - Matknapp - 3 st för konfiguration (OK, "+", "-")

Har du några fiskar i ? Om du inte har någon fisk i karet, så blir lasten minimal (ingen fisk => ingen matning => ingen avföring) och du får i stort sett inget att skumma bort.

Vet du någon som har provat på detta ? Hur är det med tillförlitligheten ? typ, vad händer om man startar dammsugaren brevid sumpen ? Hur kan man skärma av ytttre magnetiska störningar på ett bra sätt ?

https://www.marinshop.de/shop/product_info.php/products_id/8328?osCsid=354695214f79186078a8c27467fee995 € 39 kostade dom

Jag har bara 8-10 mm från vattenytan till kanten på karet. .....hmmm, undrar hur detta ska fungera.

Då menar du/ni väl tvärtom ! Dvs när det blir för låg vattennivå i sumpen pga för dålig tillrinning av vatten ifrån karet och inte för hög vattennivå i sumpen.

Här är en bild på min hållare av nivågivarna. Just på detta kort, så har jag inte monterat givaren för vattenpåfyllningen. Givare kostade 3 x 200:- = 600:- på Classes stormarknad

Kolstavar ? Kan dom vara robusta nog ? Är dom inte som en blyerts-spets, som man lätt bryter av ? Kanske är titan-stavar bättre ? Tag två titan-stavar som man lägger på en mycket liten ström ( << 1 uA och <1 V) till AD-ingången på PIC processorn är lätta att fixa rent elektriskt, men hur gör man mekaniskt ? Vad kostar titan-stavar ? Jag vill fortfarande ha tre stycken nivå-givare: - En för vattenpåfyllning (med ett viss hysteres) - En för larm av för "låg" vattennivå (stänger även av skummarpump och returpump) - En för larm av för "hög" vattennivå (stänger även av vattenpåfyllningen) Ska man ha en titan-elektrod i botten på sumpen och sedan tre titan-tappar på olika nivåer i sumpen ?

Hade inte du också några ideer om att använda en induktiva givare med en spole ?

Varför stänger man av returpumpen när vattnet kommer upp till en viss nivå ? Vid strömavbrott så stiger vattennivån i sumpen och då är det risk att returpumpen inte startar.

Fungerar inte med det tryck som man har på kranvattnet !

Det var en enkel (och billig ) lösning och spontant verkar den även fungera tillförlitligt ! Dessvärre trodde jag även detta om Classe nivågivare, så vad säger att man inte gör en felbedöming igen .......

Det fungerar bara om ena givaren fastnar i nedfällt läge (sluten), vilket förhindrar översvämmning. Men fastnar ena givaren i uppfällt läge (öppen), så kommer jag inte att få någon påfyllning av nytt osmosvatten. Kopplar jag givarna parallellt, så blir det tvärtom. Vad är bäst ? Ett blött golv eller ett torrt akvarium ? Jag har idag en extra givare, som indikerar för "hög" vattennivå i sumpen (7 cm ovanför normal-nivån), vilket var tänkt att avge ett larm. För hög vattennivå i sumpen kan man ex. få om returpumpen går sönder eller om en nivågivare pajar. Man skulle kanske koppla in denna givare, så att strömen bryts till vattenpåfyllningen när denna flotör flyter upp.

Stigigemla nämnde något tidigare om att använda någon spole som ändrade frekvenser m.m. men mer kommer jag inte ihåg.

Ett att ha råkat ut för ett missöde med en mekanisk nivågivare (med magnetisk flotör och tungelement ifrån ClasOhlsson), så undrar jag vilka andra typer av nivågivare (till sumpen) som man kan använda sig av som har stor tillförlitlighet ! Ex. induktiva, kapacitiva, ultraljud, UV-ljus nivågivare ....vad som helst bara dom fungerar ! Några bra förslag ? PS Missödet med clabbes givare var att ett pyttelitet fragment av avlagring (kalk & alger) satte sig på styrstaven och flotören, som plötsligt gjorde att flotören inte flöt upp. Detta trots att det var ett flera millimeter stort avstånd mellan flotör och styrstav. Jag försökte att få flotören att hänga sig igen, men jag lyckades aldrig...typiskt ! Sedan gjorde jag ren givaren i utspädd saltsyra.

Tyvärr, så verkar det som att dom fokuserar på att sälja sina egna interface-burkar (LabPro interface m.fl.) till en massa olika probar. Probarna verkar bara vara ett tillbehör till "Interface-produkterna" och därför finns det ingen användbar teknisk information om probarna. typ impedans karakteristik, linjäritets diagram, diagram för temperatur-beroende m.m. Kanske finns det någon på SG, som vet var man kan hitta sådan info ? Först och främst för probar till PH, calsium, ORP, conductivtet och nitrat.

Jag har inte mätt hur mycket ström som mitt akvarium förbrukar, men med en överslagsberäkning så blir det ca 4200 kWh per år.

Tyvärr så blir det ingen ny generation av mobiler för Sony-///, för jag fokuserar på akvarie-datorn ! Det är viktigt att prioritera rätt saker ;-)