uffe2

Jag har gjort den själv. Nivågivarna köpte jag i från ClasOhlsson. Sedan använder jag ett 12 Vols relä i från ClasOhlsson, så att jag kan driva ~230V AC prylar. Hållaren består av ett 25 cm långt 63 mm PVC-plaströr, som jag värmer (i ugnen 10 min 250 grader), klipper upp och gör en platt plastskiva av (25x20 cm). Sedan sågar och borrar jag till plastbiten, så att den blir som jag vill ha den. Nivågivaren går att ändra till NO resp. NC, genom att ta bort flotören och vända på .

Jag har tre stycken nivågivare i min sump som sitter på olika höjder. Den nivågivare som sitter i mitten är till för automatisk påfyllning av vatten och dom andra nivågivarna används bara som larmgivare om man får för låg eller för hög vattennivå. Du skulle kunna använda en nivågivare, med 230 VAC relä, som sitter så lågt som möjligt (dvs precis så att returpumpen eller skummar-pumpen inte går torrt) som stänger av returpumpen, när vattennivån understiger denna nivå. Alternativt, så kan du sätta skummarpumpens insug något lägre än returpumpens insug, så bränner du bara returpumpen när du får för låg vattennivå och räddar skummarens pump.

Det är nästan omöjligt att ta bort Xenia (ifrån ls) med fingrarna utan att mosa sönder den, men med en vanlig matkniv går det utmärkt. Det är viktigt att man trycker kniven mot ls och vickar uppåt med kniven, så Xenia lossnar en liten bit (~3-4 mm). För sedan in kniven yttligare 3-4 mm och upprepa vickningen med kniven igen. På detta sättet får man bort Xenian, nästan helt utan skador.

Jag tror att en Titan 150 skulle räcka för Wrang, men jag är lite mer osäker på ditt kar. Först verkar du ha väldigt varmt inneomhus på sommaren. Sedan vet jag inte hur stor temperaturhöjning (relativt inneomhustemperaturen) som du har i karet. dvs den total ineffekten. Det som påverkar detta kraftigt är om man har en täckt eller öppen huv för ljuset. Kan du inte mäta temperaturen i och utanför karet, så att jag får mera information. /Uffe

Du säger att du vill hålla en konstant temperatur (dock max 27 grader), men vilken temperatur vill du hålla ? typ "ideal-temperaturen"

En pay-off på 30 år !! Det är lite väl långsiktiga placeringar ;-) Ville bara visa att även en bättre verkningsgrad, inte alltid lönar sig. För att hjälpa dig, så kom med lite mer data: ex - Hur stor temperaturhöjning har du på akvariet idag ? (jämfört med rumstemperaturen) - Vilken temperatur har du i akvariet idag ? - Vilken rumstemperatur har du idag och vad brukar du ha hemma ? - Hur stort akvarium har du ?

Det du pratar om är storleken på den kylande ytan som ett akvarium har, men sedan tillkommer även ex. kyleffekten på sumpen och det avdunstande vattnet. Normalt sett, så är det avdunstande vattnet som står för huvuddelen av kylningen. Men dessa beräkningar är inga exakta sanningar eller matematisk vetenskap, utan mera av typen "tumregler" som fungerar "tillräckligt" bra på vanliga akvarium med vanliga former och är placerad i ett normalstort rum. Minst kylyta får du på ett kar som är som ett klot och störst får du på ett kar som är helt platt. Även verkningsgraden på kylaggregatet är beroende på omgivningstemperaturen. Så om man vill så kan göra det hur svårt som helst, men tar man dom parameterana som tillverkaren och jag gav, så fungerar det i 95% för alla med vanliga kar, normaltstort rum, omgivningstemperatur är vanlig rumstemperatur m.m. För dom som har speciella krav, så får man göra specialberäkningar för dessa......

Nu ska jag göra det lite svårare för dig att besluta vad du ska köpa...... eller kanske lite lättare ;-) Verkningsgraden på Titan 250 är 20 % högre än Titan 150. På båda matar du in 100 Watt, men får ut 160 W resp 190 W kyleffekt. Om du behöver kyla 1 kWh per dag (påslagen ca 10 h per dag) i medeltal, så med förlorar du 0,2 kWh per dag med Titan 150, jämfört med Titan 250. Med Titan150 så kostar detta dig: 365 dagar * 0,2 kWh = 73 KWh extra per år. Sedan tycker jag fortfarande att det är vilseledande att mäta i hur många grader på en viss vattenvolym man kyler i timmen, utan det är mer intressant att diskutera i effekt än i energi, dvs tillförd och kyld effekt. För en vanlig lekman, så kan det vara mer intressant att titta på "DeltaT" På ex Titan 150 DeltaT = 10°C 100 l DeltaT = 5°C 200 l eller om du har ett kar på 400 l, så kyler du det 2,5 grader. Med ett kar på 1000 l så kyler du vattnet 1 grad osv. Formeln blir: Titan150: temperatursäkningen = 1000/volym Titan250: temperatursäkningen = 1500/volym Specifikationerna ifrån leverantörern är motsägelsefulla. Enligt effektuppgifterna, så kyler Titan 250 18% mer än Titan150 ( 190W/160W), men enligt DeltaT, så kyler Titan250 50% mer än Titan 150. Jag tror mer på uppgifterna i Watt, än dom i antal kylda per liter. För att ha någon större nytta av dessa beräkningar, måste man ju köra akvariet utan kylning, så man vet hur varmt karet blir, så att man vet hur stora temperatur toppar man kan skydda sig emot.

...eller 1 Watt under 4190 sekunder dvs 1 Watt i 70 minuter ;-)

Om du har fläktarna på 13 h/dygn och det avdunstar 3 liter extra per dygn, så avdunstningens extra kyleffekt 146 Watt (när fläktarna är på)

Om du vill så kan jag göra om mitt inlägget som en egen tråd. Tror nämligen att även jag själv kommer att ha nytta av den någon gång när man planerar sitt nästa projekt....

Kommentarer med Röd text

Jag tycker det är mer intressant att diskutera vilken kyleffekt man har, snarare än att diskutera hur mycket energi som går åt för att kyla vattnet en grad. Det är den tillförda effekten som ska kylas bort och detta uppstår när man har jämnvikt mellan P(in) och P(ut) All ineffekt på pumpar (som ligger i vattnet) och UV-ljus blir i praktiken nästan 100% värme. Ljuset är lite svåra att beräkna då typ 10 % av inmatad energi blir ljus. Ljuset blir i stort sett bara värme i akvariet. Resterande effekt 90% blir värmeförlust i armaturen och med hjälp av skorstenseffekten, så stiger denna värme uppåt och således värms inte akvariet av denna värme. Detta är ju mer teoretiskt resonemang, för många har ju ofta någon typ av ljus-huv som mer eller mindre hindrar värmen från lamporna att stiga upp i taket eller att man sätter armaturen nära vattnet. Jag räknade hur mycket ineffekt jag har på mitt akvarium Cirkulationspump 38 W, skummarpump 28 W, UV-ljus 20 W = 86 Watt Sedan har jag två Tunze 4002, som drar 2*38 W = 76 Watt, men förlustvärmen från pumphuset går inte ner i vattnet, så jag uppskattar jag att man har 75% verkningsgrad på pumparna och då blir det 0,75*76 = 57 Watt som går ner i vattnet. Armaturen är en Mh 400W och T5 4x54W = 616 Watt. Jag har ljuset på 7h (400W) och 12 h (4x54W) => Genomsnittseffekten per dygn för lamporna är 222 Watt. Genomsnittseffekten som blir värme i vattnet uppskattar jag till 40 W med öppen huv och det dubbla med stängd huv (80W). Total effektet som jag har i vattnet är: 86+57+40 = 183 Watt (med öppen huv), 223 Watt (med stängd huv) Man kan kyla ner akvariet genom att blåsa luft mot glasytorna ELLER mot en öppen vattenyta. Blåser man luft mot glasytorna får man ingen avdustning av vatten, men man får en effektivare kylning om man blåser mot vattenytan. För att kontinuerligt kyla 100 W med hjälp av avdustning, så försvinner 2260 kJ/kg * 100W /3600 = 0,16 liter/h => 3,8 l/dygn Med 223 Watt (183) ineffekt, så dunstar 8,5 liter (7) per dygn. Detta stämmer väldigt bra med verkligheten, då jag har en avdustning på ca 7-8 liter per dygn ! Att det blir lite mindre avdunstning 7-8 l (istället för 8,5 liter) beror på att jag även har en uppvärmning av omgivningsluften. Observera att värmeförlusten genom avdunstningseffekten är oberoende vilken vattentemperatur som man har i akvariet eller vilken lufttemperatur man har. Detta innebär även att man kan få akvarievattnet att bli kallare än lufttemperaturen. Jämför med att man kan kyla en bira på sommaren, genom att lägga ett blöt handduk runt biran och sedan ha den utanför bilfönstret. I praktiken så har man ju inte bara kylning med avdustning, utan även med uppvärmning av omgivningsluften. Kylningen med hjälp av strålningsvärmen är försummbar i detta sammanhang. Skulle jag istället kyla akvariet med hjälp av att bara värma upp omgivningsluften (istället för avdunstning), så skulle jag behöva 0,13 kubikmeter luft som värms upp 2 grader. 223 Watt * 1,2 / 1010 J / 2 grader = 0,13 kubikmeter/s => ~500 kubikmeter luft per h Jag titta på Elfa och hittade en 120 mm fläkt och den blåser 143 kubikmeter luft per h och drar 3,3 W Rent teoretiskt så skulle det räcka med 3,4 st fläktar, men då måste ju alla luft verkligen värmas upp 2 grader. v Att använda en kylanläggning som kyler 223 W, så uppskattar jag att den drar ca 100 W. Den totala genomsnittliga energiförbrukningen av el blir då 323 Watt. Ni som funderar på att kyla med peltier-element, så är mina beräkningar till en bra hjälp för att uppskatta hur många peltier-element man behöver. Notera att man faktiskt inte behöver kyla all ineffekt med peltier-element, utan man kan även ta hjälp av avdunstningsförluster och förluster genom uppvärming av omgivningsluften. Under sommaren är den sistnämnda minimal, då innetemperaturen kan vara lika högt som man vill ha i akvariet. (typ ~28 grader) Jag hittade ett peltierelement www.supercool.com som kyler 200 Watt, men den drar ca 300 Watt. Det är avsevärt mycket högre verkningsgrad på en kompressorkylning, än på ett peltier-element. Den totala effektförlusten från peltier-elementets värmesida är 500 W, vilket är så pass mycket att det värmer upp rummet avsevärt. Som tur är så påverkar detta akvariets temperatur mycket lite, då uppvärmningen av akvariet beror till största delen av tillförd effekt och inte via uppvärmningseffekten från omgivningens lufttemperatur. Jag funderar på att använda kranvatten för att kyla akvariet. Om man värmer kranvattnet med 10 grader (från 15 till 25 grader), så går det åt 223 Watt/ 4,190 kJ/15 grader *3600 *24 h = 460 liter kylvatten per dygn Men i praktiken när man även har en massa kylning med hjälp av avdunstningen, så går det åt betydligt mycket mindre vatten.

Men mängden calsium som blir löst per tidsenhet beror väl på flera faktorer och jag har inte riktigt koll på alla samtidigt. De faktorer som jag syftar på är: - PH-värdet - Mängden substrat (den totala kontaktyta som det sura vattnet har) - Cirkulationenhastigheten (substratet löses upp snabbare med hög cirkulation än med låg) - Trycket (vilken förhoppningsvis skulle sänka PH-värdet och därmed öka hastigheten på hur snabbt substratet löses upp) - Vattenflödet genom reaktorn (eller sodastream flaskan) Jag har svårt att ser hur kalciumhalten eller KH-värdet säger någonting om hur effektiv reaktorn blir, genom att köra en test i en soda-stream flaska med lite substrat i. Att uppnå ett högt tryck i flaskan och med låga PH-värden går nog, men jag begriper inte hur man ska dra några slutsatser hur effektiv en högtrycksreaktor blir bara för att man mäter KH och calsiumvärdet i sodastream flaskans vatten.

Efter att ha gjort en hel del praktiska tester med CO2 i min kalkreaktor och kollat med PH-mätaren, så verkar det bli som jag trodde. Vattnet blir mättat vid ~ Ph 5,8-5,9 i min reaktor. Är det någon annan som kan få lägre PH-värde i sin reaktor ? Nu ska jag bara bestämma hur jag ska reglera kalkreaktorn och jag har tre olika alternativ. - Med PH-mätare (bygger elektroniken själv för ~ 100 kr (+ Ph-givaren), så som jag skrev i Lasse's tråd) - Med flotör (a la Claes Ohlsson) - Med två timers som styr magnetventilen och pumpen Spontant verkar det som att jag ska bygga om reaktorn för reglering med flotör. Det är både billigare i inköp och drift, då jag slipper köpa nya PH-givare när dom blir för gamla. På sikt fundera jag på att bygga en supereffetiv högtrycks kalkreaktor.

Min är inte så kraftig och har smalare kropp och smalare klor, men färgen är snarlik. Jag försökte ta kort på den, men man ser inte ett dugg av den lille krabaten. Det mesta som man ser på kortet är en stor sol-katt av blixten. Jag kan tänka mig att det är någon typ av "putsar"-räka, för korallen verkar inte tagit någon skada under natten. Jag har aldrig sett den förut, men jag ska ha korallen under uppsikt och se om den även dyker upp på dagen. Jag tror inte att den kommer på dagen, men jag är inte 100% säker.

I natt upptäckte jag en liten krabba på min acropora. Den såg ut som en liten hummer, den är helt vit eller transparent med en kropp på ca 10 mm lång 3 mm i diameter. Den hade två klor som är ca 10 mm långa. Är detta djur något skadligt eller inte ?

Hej Till alla ni som kommer idag ! För att komma in i porten, så måste ni ha mitt telefonnummer 6270404 till porttelefonen ! Så glöm inte att ta med telefonnummret. /Uffe

Hmmm, förstår inte riktigt ! Vad eller hur ska jag testa och mäta ? När jag öppnar flaskan för att mäta, så försvinner övertrycket. Är det calsiumhalten eller PH-värdet som jag ska mäta ? Jag har ingen soda-streamer, men jag har gjort en egen kalkreaktor som jag kan kanske testa på, genom att stänga av in resp utvattnet och sedan börja vräka på en massa C02, tills jag börjar få ett övertryck. Man skulle kanske skaffa en tryckmätare först, så jag vet vilket tryck som finns inne i reaktorn. Man kan kanske reglera detta med tryckregulatorn på CO2-tuben.

I Aqua Care's kalkreaktor, så är CO2-styrningen gjord av en vanlig nivågivare ! Inte med en PH-givare som dom flesta leverantörer brukar använda för sin kalkreaktor. Detta innebär att när det blir för mycket CO2 gas i reaktorn så stänger den av tillförseln CO2 med hjälp av en magnetventil. Jag gissar att när man når PH-värde på strax under 6, så blir vattnet mättat av CO2 och det bildas CO2 gas inne i reaktorn. När man sedan fäller ut calsium från substratet, så förbrukas C02 i vattnet och då kan man transformera över lite överbliven CO2-gas till vattnet igen. När man har transformerat tillräckligt mycket CO2, så kommer vattennivån i reaktor att höjas och nivågivaren slår "Till" och man får in mera CO2-gas ifrån CO2-tuben med hjälp av magnetventilen. Janne och jag funderade lite förut varför AquaCare hade den skumma nivågivaren för att reglera CO2 till reaktorn, men nu tror jag att jag börjar förstå varför dom har gjort så. En nivågivare (a la ClasOhlsson 199:-) är mycket billigare i både inköp och drift än en PH-givare med tillhörande styrelektronik (>2000:- + slitage av CO2 givare). Fast en nivågivare från AquaCare är sanslöst dyra som vanligt !

Jag har inte funderat så mycket på en praktisk lösning ännu, men att ev. använda övertrycket ifrån CO2-tuben (med magnetventil), en backventil på invattnet och en magnetventil (ev. med strypventil) på utvattnet. Man bygger upp ett övertryck på max några bar i kammaren genom att släppa in en CO2 (med ~50-60kg/cm2), vattnet snurrr runt ett tag och sedan släpper man ut vattnet med magnetventilen, nytt vatten går inte att fylla på förrän man har normaltryck i kammaren. Om detta går eller inte vet jag inte ännu.....men det tål att fundera på. Men just nu är det inte detta som är huvudproblemet, utan om dom kemiska principerna fungerar övver huvud taget !

Skulle inte substratet lösas upp till Calsium betydligt fortare om man hade ett lägre PH-värde ? Då skulle man kunna minska cirkulationen och även tiden som man kör cirkulationspumpen i kalkreaktorn.

Det jag är ute efter hur lågt PH-värde kan jag nå vid normalt tryck med C02 i vatten (som man har i en vanlig kalkreaktor) och hur mycket lägre PH-värde som jag kan uppnå om jag har en kalkreaktor som går med ett övertryck ex 2 bar. Detta är ingen vanlig kalkreaktor, utan jag funderar på om man kan konstruera en turbo-variant av kalkreaktor, som är effektivare (=snabbare) på att skapa calsium, kräver mindre pump (strömsnålare) och att man slipper köra den så många timmar per dygn. Bara en tanke liksom........

Nu är vi minst 6 st, men jag upptäckte att det är VM i fotboll mellan Trinidad&Tobago–Sverige kl 18.00 på Lördag, vilket vissa andra har påtalat. Dom som vill kan ju ta med en påse med några kalla och så kan vi kolla på fotbollen på min "Big Flat Screen" och i halvtid tar vi ett djup-snack om alla andra akvarie-nördar på SG ;-) Fraggbytar-kväll, så klart ! ==================== Tag med fraggar, så kan alla ni som vill byta fraggar göra detta.

Hur fungerar kemin när man blandar C02-gas och vatten i en kalkreaktor ? Om jag minns rätt, så läste jag någonstans att det det finns en mättnadsgrad för hur mycket C02 som man kan lösa upp i vatten vid normalt tryck (1 bar) och 25 grader. Är det så ? Hur mycket C02 kan man lösa i en liter vatten ? Hur lågt kan PH-värdet bli, innan vattnet är mättat ? Om jag sedan minns rätt så ökar vattnets förmåga att absorvera CO2 dramatiskt med ökat tryck. Hur mycket ökar det om man ex ökar trycket från 1 bar till 1,1 eller 2 bars tryck ?