daniel_i_malmö

Det ser riktigt trevligt ut. Vad har akvariet för mått?

Det vore ju perfekt att köra några mangrove däri, som får sträcka sig upp mot solljuset i fönstret, antingen direkt i karet, eller hydroponiskt i en kruka i fönstret som vatten från akvariet cirkulerar igenom.

Har jag förstått detta rätt, man får ett ännu bättre kalkvatten + en kolkälla på en gång?

Hur löser man ättiktillsatsen rent praktiskt, tex om man använder en kalkvattenmixer? När i förloppet skall ättikan blandas i? I osmosvattnet före kalkmixern?

Jag tänker limma dem med Nordic Silver.Se även inlägg #504.

Då får jag ställa de dumma frågorna: Vad är 'Nordic Silver' och var hittar man det? Har det använts till denna typ av ändamål tidigare? Jag försökte googla på Nordic Silver men det var omöjligt att hitta något matnyttigt bland alla träffarna på silversmycken mm...

Om ni inte hittar något ställe så pröva att höra er för på plantswap.se. Akvarieväxtnördarna använder CO2 i mycket större utsträckning så det kanske kan ge något. De har också en gammal (2007) sticky om var man kan fylla sin tub. Där nämns Presto i Ystad, och Örestads Brandtjänst i Malmö:

http://www.plantswap.se/forum/viewtopic.php?t=1651

O nej, det är inte helt fel, akryl väger kanske en 40-60% av glas, men det är också mycket mer flexibelt vilket gör att man behöver tjockare sidor. Mycket tjockare sidor...

Ett exempel, till mitt blivande kar, kommer jag ha 12 mm glas (rimless)

Först planerade jag att ha akryl, egenbyggt, men den tanken gick i kras när jag fick reda på att jag skulle behöva 30mm akryl för samma mått (rimless)!!!

Akryl är just av den anledningen inte alls vanligt till rimless akvarium, inte ens i USA där akrylakvarium annars är mycket vanliga. Om du inte ska ha rimless blir akryl med ens ett betydligt mer gångbart alternativ som inte alls kräver de tjocklekarna på skivorna.

Ett alternativ är att bygga själv. På zoopet finns en tråd där någon byggt ett akrylakvarium. För att hitta de som säljer akryl sök på PMMA som är det 'korrekta' namnet på akryl.

Här finns en film som visar hur en pistolräka använder sitt 'skott' till att jaga:

http://blog.nus.edu.sg/lsm1303student2011/2011/03/27/pistolshrimp/comment-page-1/

Vet inte om det tillför något, men vad jag läst mig till fungerar det omvända för mer ljuskrävande koraller och sötvattensväxter: riktigt höga ljusnivåer under en kortare tid tex 4h, och sedan lägra ljusnivå resten av de ljusa timmarna.

Arter som kräver mycket ljus för tillväxt behöver alltså inte ha detta 12h per dygn - vilket verkar logiskt med tanke på moln, ev skuggande träd intill sötvatten etc. Tillväxthastigheten blir naturligtvis lägre än om mer ljus under längre period.

När jag läste om detta vill jag minnas att det också påstods att lägre ljus under längre tid, utan en topp med mer ljus, inte kompenserade för den lägre ljusnivån.

Jag har inte källorna på detta, och skriver ur minnet så ta det inte som säkra fakta...

edit felpost.

Ca 50kr/fläns för 8st 3W dioder. Dock inte passivt. Men 5st klarar det av utan större bekymmer. Jag har av misstag kört även alla 8 en dag utan fläkt, och det gick bra, men vill inte ta risken igen.

OK. Tack för infon!

Det kan ju bli ett problem om man kör med DSB? Då det blir anaerobiska zoner i sanden?

Jag skulle tro att C.b. finns i våra akvarium redan, oavsett eventuell honungstillsats eller ej. Denna bakterie finns vanligtvis i sediment från havsbotten.

Verkar vara ett kul arrangemang. Går det fortfarande att anmäla sig?

EDIT: såg nu att anmälan gick ut 6 april.

OffTopic:

Dessutom en riktigt bra forum för intresserade. Jag har svårt att se vad en förening skulle tillföra.

Hehe, det är för att du aldrig varit på en ciklidstämma...

Om vi inte väntat barn i dagarna skulle jag varit där även i år.

Det är fantastiskt kul att träffa ett hundratal eller fler andra som delar ens intresse i verkliga livet! Det blir härliga och ibland heta diskussioner om favoritfiskar, vattenvärden, drömakvarier och allt annat mellan himmel och jord, inte minst efter några öl på middagen på kvällen. Jag minns tex en självsäker utfästelse om kommande sjöhästodling sent i hotellbaren när stämman hölls i Malmö sist... Om du läser detta vet du vem du är, och att du kommer att påminnas om detta ända tills du visar upp några yngel...

Och så klart två dagar med fantastiska inspirerande föredrag och workshops.

Sök på 'phyto' så hittar du nog en del matnyttigt. Se också http://www.mikromarine.se/phyto.html

Ni som har kylflänsar som klarar av att kyla 3w cree eller motsvarande passivt, hur mycket har er kylfläns kostat per led den kyler?

Ahh, där ser man. Jag var helt inställd på att det var någon parasit eller möjligtvis någon svampinfektion, men borst från borstmask låter självklart nu när ni nämner det. Känner mig faktiskt lite dum som inte tänkte på det...

Stig, försvar av rom låter som en förklaring som jag gärna tror på. Och varför skulle den annars gå i närkamp med en borstmask?

Hej

Ända sedan jag köpte den, för drygt ett år sedan, har min ena Pseudochromis freidmani till och från haft något som ser ut som tunna glasfiber som sticker ut från ena sidan av huvudet. De är kanske 3-6 mm långa. 2-10 st åt gången, med någon månad eller tvås mellanrum. De har hitintills försvunnit av sig själv efter någon vecka eller så.

Just nu har den ett skov som ler lite värre ut än vanligt med fler 'fibrer'.

Fiskens allmäntillstånd ter sig helt opåverkat.

Vad kan detta vara?

Boken 'Advances in coral husbandry in public aquaria' finns att ladda ner gratis här

http://www.burgerszoo.eu/over-burgers-zoo/coral-husbandry/table-of-contents?ce=1

Det finns också en tryckt version att köpa för 64 euro inkl frakt.

Boken är tydligen en sammanställning av presentationerna på en konferens på temat 'Coral Husbandry' som hölls på Burger Zoo 2007. De olika kapitlen sägs vara skrivna av några av de skickligaste korallexperterna på olika offentliga akvarium runt om i världen.

Jag har bara skummat några kapitel än så länge. Varje kapitel är uppbyggd som en fristående vetenskaplig artikel, med referenser osv. Det är absolut inte snyggt och lättillgängligt formgivet så det krävs nog lite engagemang för att ta sig igenom allt. Men kanske finns det godbitar även för hobbyakvarister däri?

Hittade boken genom Reef Builders-bloggen:

http://reefbuilders.com/2011/02/14/coral-husbandry-book-buy-free-download/

Där skriver de också lite mer om bakgrunden till boken.

(Har sökt på SG och vad jag kan se har förvånansvärt nog ingen tipsat om denna bok tidigare?)

@ Daniel Jag tror inte det är de blåa ljusvågorna i sig som ger skador utan att ögat inte är anpassat i dessa våglängder och ställer inte automatiskt om ("bländar ner") när det utsätts för en stark blåkälla.

Så har inte jag fattat det, av vad jag läst mig till och utifrån vad vår föreläsare sa på ögonkursen. Jag har förstått det som att just våglängden som träffar näthinnan spelar roll.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16950247:

Photochemical damage has been widely studied, because it can cause retinal damage within the intensity range of natural light. Photochemical lesions are primarily located in the outer layers at the central region of the retina. /.../ The action spectrum peaks in the short wavelength region, providing the basis for the concept of blue light hazard. Several factors can modify the susceptibility of the retina to photochemical damage. Photochemical mechanisms, in particular mechanisms that arise from illumination with blue light, are responsible for solar retinitis /.../ Further, blue light may play a role in the pathogenesis of age-related macular degeneration. Laboratory studies have suggested that photochemical damage includes oxidative events. Retinal cells die by apoptosis in response to photic injury, and the process of cell death is operated by diverse damaging mechanisms

http://www.mdsupport.org/library/hazard.html:

Retinal light damage has been studied by exposing experimental animals and cell cultures to brilliant light exposures for minutes to hours. According to some of these studies, blue light waves may be especially toxic to those who are prone to macular problems due to genetics, nutrition, environment, health habits, and aging. /.../ Whereas the shorter wavelengths of UV-A and UV-B are somewhat filtered by the lens and cornea, animal studies have shown that the light spectrum from UV through blue can be harmful. During lengthy exposures of up to 12 hours, toxicity of the retina is known to increase as the light wavelengths grow shorter

Nu låter det kanske lite dumt men om det är så starkt ljus hur påverkar det då fiskarnas syn?

Mycket starkt ljus kan ge akuta skador. Men mer förrädiskt så misstänks just blått ljus vara en viktigt faktor i de skador som ackumuleras i ögats näthinna med åren. Exponering för blått ljus ger fotokemiska reaktioner och oxidativa skador. Sådan exponering i yngre dagar skulle då öka risken för bland annat blindhet genom makuladegeneration på ålderns höst.

Frågan är om fiskarna hinner utsättas för det blå ljuset tillräckligt länge för att skadas. Och märker du om en fisk blir halvblind...? Fiskar som i naturen lever nära ytan utan skugga har säkerligen genom evolutionen försetts med biokemiska skydd i sina ögon i den mån inte vattnet i sig skyddar mot denna strålning.

De vetenskapliga studierna på området är inte entydiga och inte heller lätta att genomföra med tanke på tidsspannet och svårigheten att beräkna exposition för blått ljus genom livet.

I sådana här fall är försiktighetsprincipen alltid bra att tillämpa... fast jag är väldigt sugen på en ledramp själv...

I de små storlekarna är själva akvariet i princip identiskt mellan Cocoon och Dennerle, men Cocoon har inte lika stora varianter som du märkt. Har hört rykten om att de tillverkas i samma fabrik. Det är några stycken i Malmö Akvarieförening som köpte Dennerlekuber (inte den största modellen) på vår senaste Tysklandsresa, och de verkar mycket nöjda.

Dennerle är inte så vanligt i Sverige, dels har det traditionellt varit ett smalt lite dyrare märke främst inriktat på växtakvaristik.

Dels, om jag inte tagit fel, så var de i Sverige tidigare representerade av Simontorp, vilka la ner sin verksamhet för inte så hemskt länge sedan. Om de hunnit få en ny representant har det kanske inte hunnit slå igenom ännu, jag har i alla fall inte sett några Dennerle-prylar i Malmös akvarieaffärer på ett bra tag.

Sen har väl Aqua Medic också kommit med ett öppet nano med ledbelysning nyligen?

Fast det beror väl på hur viktigt man tycker kommersiell odling av fisk är? Det är knappast hobbyfolket som gjort några större odlingsframsteg under 2010. Nästan alla inom hobbyn är fiskkonsumenter och inte fiskproducenter och det verkar som om det förblir så så länge som akvariet skaffas för att vara vackert.

För mig hör fiskodlingens pionjärer 70- och 80-talet till. Nu är det mest en industrialiseringsprocess som går. Något som i och för sig är mycket positivt!

Du belyser väldigt bra en av mina poänger. Hur många procent av de fiskarter som finns tillgängliga i Sverige har Saltvattensguidens akvarister lyckats odla, tillsammans...?

I linje med detta tycker jag också det ligger ett lite tråkigt fokus på teknik och tekniker i själva resonemanget att hobbyn skulle ha stagnerat. Utmaningen i att få fram ett fungerande lekpar av en ny art och dra upp yngel i bra kondition kommer att finnas kvar för dig som akvarist inom all överskådlig framtid. Men det är så klart en utmaning som tar lång tid och engagemang att lösa och inte kommer som en färdig teknisk/biokemisk paketlösning...

För den enskilde akvaristen finns det massor av utmaningar kvar - trots alla fantastiska färdiga paketlösningar vad det gäller teknik, tillsatser etc. Vem blir först i Sverige med att odla en dvärgkejsare, tex? (Det kanske har gjorts?)

Tycker också som Claes_A och Mekl, känns som att tiden med de stora erövringarna är förbi och en hel del "been there done that" infinner sig allt oftare när man läser runt på olika forum. Visst är man nyfiken på vad som kommer härnäst - nya leds eller bättre plasmalampa? nya biopellets? osv. - men det mesta tycks vara vidareutvecklingar av något som redan finns.

Jag upprepar mig, men ändå... När vi lyckats odla, säg, 97% av alla fiskar som finns att tillgå i hobbyn så kanske jag kan skriva under på ditt resonemang.

Fast å andra sidan, då framstår de återstående 'omöjliga' 3% fisk som en ännu större utmaning... En gäckande dröm så som Altum-scalaren var i många årtionden inom sötvattensakvaristiken. Ännu idag är det väldigt få som lyckats odla den arten.

Har alltså svårt att förstå resonemanget om att hobbyn skulle ha stagnerat, särskilt om man lyfter blicken lite och ser hur resonemanget går utomlands:

2010 was a massive year for marine fish captive breeding

Det görs framsteg som aldrig förr i en allt ökande takt!

I linje med detta tycker jag också det ligger ett lite tråkigt fokus på teknik och tekniker i själva resonemanget att hobbyn skulle ha stagnerat. Utmaningen i att få fram ett fungerande lekpar av en ny art och dra upp yngel i bra kondition kommer att finnas kvar för dig som akvarist inom all överskådlig framtid. Men det är så klart en utmaning som tar lång tid och engagemang att lösa och inte kommer som en färdig teknisk/biokemisk paketlösning...

Har finns ett javaprogram som skall räkna ut lämplig glastjocklek för akvarium utan ram och sarg, sk 'rimless'.

Man kan välja önskad säkerhetsfaktor, och få fram glastjocklek, eller ange glastjocklek och få fram säkerhetsfaktor.

http://www.plantedtank.net/forums/diy/57295-rimless-aquarium-glass-thickness-calculator.html

Går inte i god för korrektheten dock!

Fast sexuell förökning av koraller verkar inte tillhöra vanligheterna så det är lite som sticklingsförökning vi håller på med nu snarare än fröförökning för att utveckla växtanalogin.

Sant!

Beträffande närodlat/maricultured/vildfångat som källa till bulken så tror jag det är omöjligt att säga något generellt som gäller för alla arter. Det finns så många variabler: populationsstorlek och reproduktionstakt för olika arter, CO2-utsläpp vid långa transporter, energiförbrukning vid odling, bevarandeincitament etc

En aspekt tycker ofta missas när denna diskussion kommer upp, även om det nog är ett sidospår:

Jag anser att det är först när man har kunskap nog att odla en fisk som man lyckats som akvarist beträffande den fiskarten. Först då har man lyckats uppfylla den artens behov någorlunda. Det borde vara det självklara målet för alla som har sina akvarium som mer än prydnad. Att bara hålla en fisk tills den dör utan möjlighet att få den att föröka sig är snittblomme-akvaristik.

Därmed inte sagt att man måste odla arten - men så länge vi inte ens har möjlighet att göra det finns det massor att sträva efter.

Jag har under min snart trettioåriga akvaristiska bana gång på gång förvånats, ja för att inte säga upprörts, över att kunskap om hur man sköter sina skyddslingar så väl så att de förökar sig ofta inte varit ett självklart mål för saltvattensakvarister. Lyckligtvis har detta ändrats drastiskt när det gäller koraller. När jag arbetade i akvariebutik runt 1990 betraktades koraller som just snittblommor. Man köpte en, och sedan en ersättare efter tre-sex månader när den första tynat bort. Ingen skulle vara nöjd med sådan korallhållning idag.

Min förhoppning är att utvecklingen går dit även när det gäller de andra djuren i våra akvarium.

Hm, vad är det jag försöker argumentera för egentligen? Jo, jag har en känsla av att en grupp väldigt kommunikativa akvarister inte är så kommunikativa längre - i alla fall så ser jag inte kommunikationen i form av böcker, online-artiklar eller foruminlägg. Kanske rör det sig helt enkelt om ett generationsskifte eller så är det så att de flesta uppenbara ämnen redan avhandlats gång på gång. Att det inte finns så många nya vinklar att kommunicera om?

Under 00-talet skedde mycket kunskapsutveckling och nu gick det t ex inte bara att hålla bruna SPSer - de blev färgglada också när vi lärde oss hantera kemin (inte minst N/P-halterna) och miljön (främst kanske ljuset). Så här i slutet av 00-talet så känns grunderna avklarade. De två större nymodigheterna som jag upplever och själv därför testar efter några år utan akvarium är tekniska: Biopellets (kolkällan behöver inte vara flytande) och LED-belysning (samma ljusspektrum ny ljuskälla).

Var ligger utmaningen idag? Krångliga koraller med dålig överlevnadstatistik? Julian Sprung var där och petade redan 2002 och gav sig då på den klassiska utmaningen Goniopora. Icke-fotosyntetiska koraller har väl också varit en liten utmaning och inte så main-stream?

Håller inte med dig alls.

Hobbyn har gjort enorma framsteg de senaste tio åren. Men att det skulle vara slut på utvecklingen - att målet är nått eller att vi nått en återvändsgränd - håller jag inte med dig alls.

Ljus har någon nämnt och du ser det som en ren teknisk utveckling. Det handlar lika mycket om nyvunnen - och ännu ej vunnen - biologisk/biokemisk kunskap; om optimala våglängder etc. Här finns det massor att kartlägga och av det som skrivs på saltvattensforum världen över får åtminstone jag en känsla av att vi ännu har massor att lära och att den samlade kunskapsmängden växer för varje månad.

Odling av fiskar och andra djur. Än så länge är det väldigt få arter som vi överhuvud taget klarat av att odla i fångenskap. Men utvecklingen är explosionsartad sett till hur det såg ut för 10-20 år sedan. Jag ser ingen anledning att tro att utvecklingen kommer att stanna av.

Att enbart lyckas hålla en fiskart vid liv ser inte jag som en fulländad akvaristisk gärning. Jag talar inte om kommersiell odling - utan enbart om att vi ska ha kunskap och redskap nog att ha möjlighet att odla fiskarterna i fångenskap om vi önskar det. Först då har vi lyckats uppfylla artens behov. Här finns det massor att upptäcka och utveckla - vilket också sker.

På det du skriver låter det som om vi nått i det närmsta fulländad kunskap beträffande vattenkemi för akvarierna. Det är sant att vi nu lyckas få koraller att växa fantastiskt bra tack vare bland annat bättre vattenkvalité jämfört med tidigare; bättre salter, bättre tillsatser och bättre filtrering.

Men samtidigt är det klart att vi inte alls vet riktigt vad det är vi gör rätt. Varje dag här på saltvattensguiden spekulerar vi i vilken vattenparameter det var som gjorde att korall X tappade färg/växte så det knakade eller triggade alg Y eller fick skummaren att gå bersärk eller vilken beståndsdel i en viss skötselregim det är som egentligen är verksam (tänk Zeovit). Teorierna är vitt skilda och någon konsensus kring allt råder knappast. Samtidigt vet vi oerhört mycket mer än för tio år sedan - och kunskapen växer.

jag har en känsla av att en grupp väldigt kommunikativa akvarister inte är så kommunikativa längre - i alla fall så ser jag inte kommunikationen i form av böcker, online-artiklar eller foruminlägg.

Den stora skillnaden som jag ser det är att internet gjort det möjligt för oerhört många fler att fördjupa sig inom saltvattenshobbyn. Fler kan göra sig hörda och behovet av enskilda auktoriteter är inte lika stort och kanske framför allt, de dominerar inte debatten genom monopol på kunskapsspridning så som de gjorde innan forum på internet tog över. Numera finns det en mängd mindre auktoriteter, på olika forum och med olika specialintressen. Och de kommer och går snabbare än förr när en fem år gammal bok på biblioteket var den mest aktuella kunskapskällan för en akvarist.

Sammanfattnig:

* Det finns massor av viktiga kunskaper kvar att vinna inom saltvattensakvaristiken.

* Denna kunskap erövras kontinuerligt och snarare i en allt ökande takt.

* Det finns massor av skickliga akvarister som upptäcker och sprider kunskapen snabbare och i mindre steg än tidigare då ett fåtal auktoriteter vart femte år gav ut en bok.