Karl Lindfelt

Jag brukade också kalibrera min refraktometer med RO-vatten, men när jag nyligen startade upp mitt akvarium var jag noggrann med att säkerställa att mina mätvärden var korrekta för att jag skulle ha rätt utgångspunkt. När jag var och köpte fisk bad jag att få veta salthalten i affärens kar och gjorde ett test med det vattnet hemma med min refraktometer, och den visade fel med ca 0,004, så det blev till att salta upp karet från 1,021 till mitt önskade 1,025. Jag kommer att kalibrera med referensvätska framöver.

Jag har bytt upp mig till ett större och säljer nu detta akvarium med bänk och sump i fint skick. Inga uppenbara repor såvitt jag kan se. Gångjärnen till bänken är fortfarande fullt funktionella, men har sett sin beskärda del saltvattenstänk och är rostiga. Akvariet är tömt, rengjort och hade vatten i sig senast i helgen.

Modellen är Elos Midi med måtten 57x50x48,5 cm och en volym på ca 135 l. Med bänk är totalhöjden 136 cm. Sumpen är på 80 l varav 20 liter färskvattenreservoar. Frontrutan är i optiwhite-glas. 

Jag inkluderar även en ATO från Elos samt hoppsadel från D&D. I övrigt säljs ingen teknik eller levande.

Hämtas i Tullinge söder om Stockholm.

Pris 2500 kr.

Jag bifogar här nedan den skrivelse jag tänkte skicka in till Naturvårdsverket. Det är fritt fram för alla intresserade att låna, klippa och klistra om någon del av texten passar dem. Ser ni några uppenbara felaktigheter får ni gärna påpeka dessa innan jag skickar in skrivelsen!

Citat

 

 

 

Remissvar/skrivelse till Naturvårdsverkets ärende NV-05976-19.

 

 

 

 

Bakgrund

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till ny vägledning för hur 26 § artskyddsförordningen ska tillämpas kring handel med levande hotade växter och djur, och i denna skärpt synen på när detta anses ske yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte. En konsekvens av den nya vägledningen är att enskilda hobbyutövare i större grad omfattas av regleringarna. 

 

Jag skriver till Naturvårdsverket i detta ärende i egenskap av saltvattensakvarist, det vill säga att vårda och kultivera fiskar, koraller, djur och växter från framförallt korallrevsbiotoper. Jag ser i huvudsak positivt på Naturvårdsverkets ambition att begränsa handel med hotade djur och växter, särskilt när detta sker med viltfångade exemplar. För min egen hobbys räkning innebär den nya vägledningen däremot att hobbyn hamnar i en gråzon som förordar ett förtydligande innan vägledningen antas. Annars riskerar den hobby som jag brinner för att klassificeras som olaglig på felaktiga grunder och/eller vara omöjlig att bedriva i Sverige. 

 

Är syftet att inkludera saltvattensakvaristiken i regleringen?

Utifrån hur den föreslagna vägledningen är formulerad är jag inte säker på att syftet är att omfatta saltvattensakvaristiken, men att hobbyn ändå riskerar att inkluderas om inte vägledningen förtydligas. På sida 4 i konsekvensanalysen uppskattas antalet personer i riket som omfattas av den nya vägledningen till drygt 200 personer. Om även saltvattensakvaristiken omfattas av den föreslagna regleringen bör denna siffra justeras upp med ett antal tusen personer som eventuellt behöver prövning, tillstånd och eventuell tillsyn. Detta då stenkoraller i hobbyn förökar sig på helt andra sätt än djur och växter, som sedmera byts eller säljs till andra entusiaster, läs mer nedan.

 

Varför är saltvattensakvaristik viktig?

Världens korallrev är havens krubba och ger liv och förutsättningar för den första tiden i många marina arters liv. Korallreven täcker cirka 0,1 % av havens yta men hyser uppskattningsvis 25 % av alla marina arter (https://wwf.panda.org/our_work/oceans/coasts/coral_reefs/). Dessvärre är korallreven under ett fruktansvärt hot på grund av den globala uppvärmningen och uppemot 90 % av världens korallrev förväntas vara förstörda till år 2050 (http://www.secore.org/site/corals/detail/coral-reefs-are-dying.23.html). Bara de senaste åren har extrema temperaturer tagit död på enorma arealer korallrev runtom i världen, senast våren 2020 i Australien. Det behöver knappast sägas att detta kommer att orsaka ofattbara effekter på haven i stort samt allt havsberoende liv i förlängningen. 

 

Ett av de viktigaste medlen för arbetet att stävja detta är att bli medveten om vad som riskerar att gå förlorat. Att se ett korallrev i en dokumentär bakom en skärm är en sak, men att se ett korallrev i verkligheten i miniatyr rymt inom ett akvarium är något helt annat. Det ger rum att studera dessa enastående livsformer i detalj, att förundras och fascineras och inse vilken skatt de har framför sig - en skatt som är ger engagemang och vilja att försvara och kämpa för korallreven med alla dess hotade arter. Hobbyn är därför absolut väsentlig för kunskaps- och informationsspridning kring korallrev och hoten de möter idag.

 

Saltvattensakvaristik är därtill väsentligt för forskarna som kämpar på frontlinjen för korallrevens överlevnad. Hobby-fantaster från hela världen samlas och delar sina erfarenheter och metoder i föreningar och sociala medier, som sedermera ger marinbiologiska forskare underlag, teorier och stöd att arbeta framåt. Ett lysande exempel på detta är Jamie Craggs, på Hornimangs museum and gardens i London, forskning på sexuell förökning av koraller. (https://www.horniman.ac.uk/tag/project-coral/) Jamies team är bland de första i världen att framgångsrikt och förutsägbart föröka koraller sexuellt och har haft stor hjälp av saltvattensakvaristiken för att lyckas. Detta arbete kan leda till koralldjur som är mer resistenta mot klimatförändringarna och således bidrar till att rädda korallreven.

 

Därtill vill jag, inte minst, anföra att inom några decennier kommer sannolikt många av världens koraller endast att påträffas i akvarier då deras naturliga habitat tillintetgjorts av klimatförändringarna. Korallerna som finns inom hobbyn är då en ovärderlig genbank för framtidens forskare.

 

Hur påverkas saltvattensakvaristiken av Naturvårdsverkets nya vägledning?

Saltvattensakvaristik är ofta inriktad mot att efterapa ett korallrev med fiskar, koraller och lägre djur (krabbor, snäckor, räkor etc.). Min bild är att just korallerna är det som får saltvattensakvaristik att sticka ut från akvaristiken i helhet, som annars huvudsakligen består av sötvattensbiotoper. Stenkoraller omfattas av CITES-konventionen och ställer i dagslägen höga krav på framförallt importörer och yrkesmässiga handlare. Som jag uppfattar Naturvårdsverkets nya vägledning kommer dessa krav i mycket större grad även omfatta enskilda hobbyister när de säljer eller byter koraller mellan varandra. Detta riskerar att innebära sådana hinder för den enskilda personen av hobbyn inte längre är möjlig att bedriva.

 

Koraller är djur som ofta lever i kolonier. Många koraller bildar ett skelett och kallas därför stenkoraller och det är framförallt dessa som omfattas av CITES-konventionen. Koraller är generellt väldigt svåra att föröka sexuellt i akvariemiljö och forskningen kring detta är fortfarande i pionjärstadiet. Däremot går det med god framgång att föröka koraller asexuellt genom så kallad fragmentering. Detta innebär att en bit av korallen bryts av från kolonin och båda fortsätter sedan att leva och växa fristående från varandra. För den som är helt obekant med koraller kan detta grovt sagt liknas med att ta en stickling från en växt - båda delarna växer sedan vidare som egna individer men med samma DNA. På korallreven är detta en naturlig process för stenkorallerna att sprida ut sig när stormvågor slår mot reven.

Koraller växer under goda förutsättningar snabbt och kan inom loppet av några månader bli så pass stora att de inte längre får plats i akvariet. Många akvarister brukar då fragmentera delar av kolonin och byta eller sälja vidare till andra hobbyister. Detta är i många fall en förutsättning för många entusiaster att vidareutveckla sin hobby med andra korallsorter eller djur. 

 

Det är här Naturvårdsverkets nya riktlinjer riskerar att orsaka bekymmer för saltvattensakvaristiken. På sida 3 i den föreslagna vägledningen sammanfattar Naturvårdsverket tre kriterier varav ett eller flera ska vara uppfyllda för att handeln med djur och växter som omfattas av § 26 artskyddsförordningen ska betraktas som yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte. Första kriteriet innebär att exemplar köps i syfte att säljas vidare - detta är uppenbart en verksamhet och kräver ingen vidare kommentar. De andra två kriterierna lämnar däremot mer öppet för tolkning. Andra kriteriet pekar på att "verksamheten omsätter betydande belopp via inköp och/eller försäljning av levande exemplar". Vad "betydande belopp" innebär i realiteten finns det kanhända praxis kring, men detta bör förtydligas med en avsiktsförklaring från myndigheten. Det tredje kriteriet är att "omfattande byteshandel sker". Likaså här bör myndigheten förtydliga var gränsen går. Bedriver hobbyisten, som fragmenterar sina korallkolonier ett par-tre gånger om året för att de inte ska växa ur akvariet och sedan byter eller säljer vidare, en verksamhet i Naturvårdsverkets mening? Koraller säljs från allt mellan någon hundralapp till tusenlappar utifrån storlek, hur eftertraktade de är samt svårighetsgraden att föröka dem genom fragmentering (sexuellt förökning är som nämnt i princip omöjligt för gemene man i dagsläget). Ett större välskött akvarium med välmående koraller kan under ett år producera stora mängder korallfragment som går att byta eller sälja vidare och det är därför viktigt att myndigheten förtydligar sin avsikt var gränsen går och inte lämnar detta helt till framtida rättsfall. Enligt Skatteverkets regler uppnår däremot få hobbyister skattepliktiga summor och räknas därmed endast som en hobby. Denna byteshandel är som tidigare nämnt ofta avgörande för att den enskilda personen ska kunna vidareutveckla sin hobby och hålla intresset uppe. Att öka utbudet av lokalt tillgängliga koralldjur genom odling eller fragmentering bör därtill ses som något positivt ur ett artskyddsperspektiv.

 

Slutord

Jag menar att saltvattensakvaristiken är en förutsättning för framtidens korallrev och därmed fordrar de bästa förutsättningarna och så få hinder som möjligt från myndigheteternas sida. Det får inte finnas tvetydigheter och oklarheter som riskerar att kasta ned hobbyn i en gråzon med oklara framtidsutsikter. Som svar på den remiss Naturvårdsverket skickat ut anför jag härmed i denna skrivelse att myndigheten bör:

• Redogöra för om syftet är att omfatta arter som förekommer inom saltvattensakvaristiken samt, om detta är fallet, även motiverar detta. 

• Förtydligar sina tre föreslagna kriterier så att de lämnar mindre rum för tolkning och även tar hänsyn till saltvattensakvaristikens förutsättningar.

• Vidare att vägledningen i sin helhet tar höjd för saltvattensakvaristikens förutsättningar för att denna viktiga hobby som bidrar med engagemang, forskning och förvaltning av en av klimatförstöringens mest utsatta biotoper är fortsatt möjlig i Sverige.

Men tycker inte du att om det behövs byta linser så bör det redan vara inräknat i priset.

Kan ju inte finnas nån som vill ha 8 st led lampor gömda bakom sina lins skydd på vagel armatur?

Om jag minns rätt släpptes de nya linserna innan den andra generationens Radion. Alltså finns det många som redan köpt de nya linserna. Så var fallet med min armatur. Tror att du hade oturen att hamna hos någon ny/okunnig hos Coralsands. Reklamera eventuella skador och be om ersättning för det dåliga jobbet.

Tråkigt att det gjorts så slarvigt! När jag uppgraderade min Radion upplevde jag dem dock som kunniga och hjälpsamma. Jag fick information att linserna behövde bytas och vad det skulle kosta extra. När rampen väl skickats iväg gick allt fort och smidigt.

Jag fick tillbaka min uppgraderade Radion idag. Körde igång den för att se att allt fungerade och höll armaturen ovan mitt nuvarande nanokar en liten stund. Jösses vad vackert ljus! Kontrasten mellan detta underverk och det grådaskiga kompaktlysröret som ligger på i vanliga fall är obeskrivlig. Vilka färger! Begreppet 'ögongodis' fick en helt ny betydelse för mig. Jag känner mig lite frälst och inte minst taggad på att starta upp snart. På den fronten går det framåt. Allt jag behöver för att starta karet är beställt. Det är bara bänken och lite arbete som saknas - men det ligger i startgroparna.

Otroligt fascinerande!

Skickat från min GT-I9505 via Tapatalk

Stagen behövs som sagt för stabiliteten. Jag har sett andra med Juwel-akvarier byta ut plaststagen mot glas för bättre ljusinsläpp.

Skickat från min GT-I9505 via Tapatalk

Ah, då vet jag! Då får det bli 32 mm-rör hela vägen. Tack för hjälpen.

Tack för svar Stig! Om jag resonerar rätt blir 25 mm-genomföringarna en flaskhals som begränsar flödet till en lägstanivå under 32 mm-rörens kapacitet. Då är det väl lika bra att köra 25 mm hela vägen och spara in lite på utrymmet det tar? Det jag undrar mer konkret är om en 25 mm-union passar på ett 25 mm-rör.

Sitter och försöker klura ut vad jag behöver till PVC-installationen. Jag fick fatt på genomföringar billigt som det står 25/32 mm som jag sedan förstod var för 25 mm-rör. Tanken var ju först att köra med 32 mm, men 25 mm borde klara flödet utmärkt så jag kör på det när jag ändå har de genomföringarna och glasborr i rätt storlek. Det jag är fundersam på är hur man gör vid kopplingarna. Säg att jag vill koppla en union på 25 mm-röret, har jag då en union i 25 mm som limmas mot röret eller en i 32 mm som omsluter röret? Eller har 25 mm-unionen anpassats så att den omsluter 25 mm-röret? Det senare låter rimligast och jag vill gärna tro att det ligger lite enkelhet bakom systemet så att allt till en dimension passar samma dimension, men det där 25/32 mm på genomföringen gör mig osäker. Någon som har koll?

Planerandet, inköpen och småpysslandet tuggar på och snart är de viktigaste pusselbitarna på plats. Cirkulations och returpumpen är hemma. Skummaren står och väntar. Belysningen är i Tyskland för uppgradering och borde vara tillbaka nästa vecka. Sumpen är limmad och färdig. Den ska bara provfyllas fack för fack för kontroll. Det blev ingen bubbelfälla innan returfacket - jag tyckte att glaset var lite för högt och försökte skära ner det ett par centimeter. Det resulterade bara i glasskärvor, så jag struntar i det tills vidare. Uppstår behovet i framtiden är det lätt ordnat då. Av den anledningen ville jag inte riskera ännu en ruta genom att snedskära den höga rutan i mitten av sumpen, det blir bra som det är. Som kompensation för den trasiga rutan tänkte jag limma en överrinningskam som höjer vattennivån ett par centimeter från skummarfacket till returfacket. Det kan också fungera som sista utpostens mekaniska filter för det som inte fångas upp i resten av sumpen.

Till helgen hade jag tänkt börja på bänken nu när jag äntligen bestämt mig för hur jag vill ha det. Jag lägger på cirka 35 centimeter av bänken på högersidan sett framifrån för ballingdunkar och allmän förvaring. Då finns det dessutom utrymme för ett nanokar eller karantänskar intill om jag vill/behöver det. Det som varit svårt för mig att bestämma var om jag skulle behålla stålbänken eller inte. Fördelen var att jag har den hel och fin och den håller garanterat utan problem. Nackdelen var att utrymmet i skåpet blev för trångt med sumpen. Istället beslutade jag mig till sist för att bygga en ställning i 45x45-balkar och klä in allt i 16mm mdf-skivor som jag målar och lackar. Det ger mer utrymme i bänken och gör det enklare med dörrarna och sidorna. Jag funderar även på en vit list som täcker den svarta glaslisten i överkant så att bänken ser enhetlig ut. Vet någon om jag borde använda någon särskild lack/färg för att fullständigt vattensäkra mdf-skivorna?

I övrigt är det mest kritiska innan starten glasborrningen och att få bort det gamla sötvattenskaret. Jag provborrade i glasskärvorna jag hade sönder från sumpen och det gick fint. Borde inte vara en omöjlighet att göra det rätt om jag arbetar lugnt och sansat. Om sötvattensakvariet inte blivit sålt innan den nya bänken är färdigbyggd och målad slänger jag ut eländet istället. Sen ska jag få fatt på PVC i rätt mått också.

Det går framåt med planeringen och inköpen. Igår var jag på Aquarium Stockholm en sista gång innan de stänger och fyndade en skummare. Det blev en Tunze 9006 för akvarium upp till 600 liter. Jag beställde också en Jebao DC6000 och två Jebao RW8 från fish-street samt beställde glas från glasmästaren. Belysningen, min Radion gen1, hoppas jag kunna skicka ner till Tyskland i början på nästa vecka för uppgradering till gen3. Kvar på min lista av högprioriterade inköp är bara PVC och material till inklädnaden av bänken. Får jag bara bort sötvattensburken ska det nog gå att dra igång detta snart!

Ett litet tipps kan vara att dra ner kanten mellan osmosdelen och övriga sumpen typ 20 mm så att vatten kan rinna tillbaka till osmosfacket vid en eventuell översvämning.

Bra idé! Det borde dock inte behövas då jag räknat in en betryggande marginal i de övriga sumpfacken. Men å andra sidan kanske man blir mindre nojig om man har den extra bufferten.

Jag skulle sänka eller snedskära det där vassa hörnet som sticker fram mitt i sumpen.

Där har du en bra poäng. Vore onekligen tråkigt att slita upp armen över sumpen...

Jag tänkte beställa två Jebao RW8 och en Jebao DC3000 från Fish-Street snart. Två RW8 kostar inte mycket mer än två RW4 och kör jag dem på halvfart borde de hålla längre, resonerar jag. Skummaren väntar jag med och håller utkik efter något begagnat medan jag snickrar på bänken och river det gamla akvariet. Det lär ändå dröja några veckor innan allt är på plats och igång.

Tritonmetoden verkar mer och mer lockande och jag har så gott som bestämt mig för att köra metoden. Inga regelbundna vattenbyten och stabila vattenvärden låter helt okej för min onda, lata sida! Hur det sedan fungerar på sikt är en annan femma, men det lär jag bli varse. Jag har i alla fall utformat sumpen efter deras rekommendationer med refugium/algodling i samma fack som inblåset, skummare och filtermedia i fack två och returpump i fack tre. Därtill har jag en osmosdepå på 28 L i sumpen. Total vattenvolym i sumpen minus osmosfacket blir cirka 60-65 liter och runt 25-30 liter buffertvolym vid strömavbrott. Några synpunkter såhär långt?

Då kör jag på RW istället. Tack för tipset! Vad tror ni, är det bättre med två svagare pumpar eller en kraftig?

Tackar!

En balkong på utsidan vore helt klart intressant. Däremot vet jag inte hur jag skulle kunna lösa det på ett praktiskt och snyggt sätt eftersom glaskanten kommer att sluta cirka 15 cm över vattenytan. Kanske skulle det funka med en rad 32 mm hål i glaset och några raster istället för en ytavrinningskam... Tål att tänkas på och tack för tipset!

Jag lever på studentbudget och kan med lite deltidsarbete kosta på mig ett saltvattensakvarium om jag köper på mig utrustningen spritt över några månader. Men några high-end märkesprodukter kan jag inte bekosta just nu, så jag får leta reda på den billigare utrustningen som fortfarande håller hyfsad kvalitet samt hålla utkik för begagnat till salu i området. Det blir inte ultimat, men jag får åtminstone ett akvarium idag och inte imorgon!

Det börjar bli dags att sjösätta mitt kommande projekt! I snart ett år har jag haft ett 60 liters nanoakvarium med saltvatten intill de större sötvattenskaren och har under året spenderat alltmer tid framför saltburken. Till sist konstaterade jag att saltvatten är mycket intressantare än sötvatten och bestämde mig för att gå hela vägen och skaffa ett redigt akvarium. Nu ska mitt största sötvattenskar pensioneras och ge plats för 300 liter saltvatten!

Häromveckan köpte jag ett akvarium med måtten 85x55x65 begagnat med framsidan i optiwhite. Det står nu och tar plats i sovrummet i väntan på att det andra akvariet försvinner. Bruttovolymen är cirka 300 liter, men de översta 13 centimeterna är svartmålad glas. Nettovolymen är alltså runt 240 liter. Karet står idag på en stålställning som jag vill klä in i trä och ha en sump på 120 liter i med måtten 75x40x40.

Eftersom det här är mitt första "riktiga" saltvattensakvarium kommer jag behöva lite hjälp med teknik och uppstart. Jag har läst på en hel del om olika tekniker och metoder, men med så många olika sätt att sköta sitt akvarium blir det svårt att välja rätt utan lite stöd. Jag måste erkänna att fiskarna inte är det som lockar mig till saltvärlden. Det finns ett oerhört stort och spännande utbud av fiskar till sötvatten som dessutom är signifikant billigare som jag hellre hade köpt om jag tyckte att det var fisken som var det mest spännande i akvariet. Det som drar intresset till saltvärlden är alla smådjur och ekosystemet i sanden och stenen, för att inte nämna korallerna som är en oerhört främmande men fascinerande livsform som hänför mig. Fokus hamnar därför främst på koraller i detta akvarium, även om ett gäng fiskar säkert kommer att plaska i så smått ändå! Färgstarka SPS-koraller och fluorescerande LPS och mjukisar kommer att få bråka om utrymmet i mån av kompatibilitet med varandra och vattnet. Jag funderar på att pröva Tritonmetoden istället för balling. Vi får se hur jag gör.

Nog med presentationen nu. Jag tänkte som sagt ha en sump och måste därför borra akvariet. Vad jag läst mig fram till verkar ett Herbie overflow som ett vettigt och stabilt system. Den tidigare ägaren av karet har för kung och fosterland limmat en akrylskiva mot bottenskivan för att säkra vid stenras. För att få bort den skulle jag behöva gå an på glaset med slägga och dynamit. Det något bättre alternativet blir att bygga en balkong och borra i sidan av akvariet. Samtidigt försvinner inte lika stor volym för avrinningsfacket, resonerar jag. Det blir två rör ner och ett rör upp, allt i väl tilltaget 32 mm-rör. Jag återkommer till detta och sumpen senare.

I teknikväg har jag en Ecotech Radion generation 1 som belysning. Jag har hört av mig till svenska återförsäljare för en uppgradering till generation 3, men de verkar ännu inte listat ut hur de ska gå tillväga med det. Som retur har jag kikat på Jebao DC2000 eller DC3000 och Bubble Magus 5 som skummare. För cirkulation har jag en Tunze nanostream 6015 från nanot som jag tänkte flytta över. Det behövs givetvis mer cirkulation och jag har tittat på Jebao WP25, alternativt två stycken WP10. Vad tycker ni om teknikvalet? Tror ni att det räcker med en WP25 eller borde jag satsa på två WP10 till nästan dubbla priset?

Det ska bli spännande allt detta!

Det står så ljust det går i nuvarande karet, nästan vid ytan direkt under lampan. Däremot är ljuset inte jättekraftigt, 36 w kompaktlampa. Cirkulationen överlag är väldigt kraftig, men för ett par veckor sedan vred jag bort utblåset som blåste direkt på korallen. Det gjorde jag för att det område som träffades direkt av strålen gulnade och såg ut att lida. Flödesförändringen kan vara en orsak till degenereringen nu när jag tänker på det.

Salthalten är 1.025.

Nu är jag på landet så jag ser inte hur det utvecklats över helgen. När jag åkte hemifrån var cirka en tredjedel död.

Hade samma problem då jag köpte min. Jag gjorde inget speciellt och sedan kom vävnaden tillbaka. Nu trivs den och växer, dock sakta.

Okej. Växte vävnaden över skelettet igen alltså? Jag hoppas på att jag har samma tur som du, men det verkar inte stanna av. Nu har i princip hela de två drabbade grenarna tappat vävnad, med undantag för toppen, och ytterligare två närliggande grenar är drabbade. Såg lite mer polyper på andra sidan korallen idag däremot.

Problem i akvariet! Jag köpte ett gäng koraller förra veckan. En Ricordea, en Euphyllia, en sps och stjärnpolyper. Ett par dagar därefter gjorde jag vattenbyte som vanligt. Efter det har min Milkas polyper varit indragna i princip överallt, vissa partier här och var har haft polyperna ute lite grann. Det är ganska svårt att riktigt avgöra när inte polyperna är ute men jag har upplevt korallen som ganska blek. Övriga koraller har varit relativt normala. Sps:en hade polyperna indragna första dagen som milkan men har sedan varit som vanligt.

Jag har tyvärr inte tester för alla värden ännu. Jag åkte för att köpa tester igår, men Aquarium Stockholm höll på att stänga ner butiken för gott och hade inte så mycket kvar. Ska kolla på Triton imorgon och även införskaffa ballingsalter för bättre framtida stabilitet. Ännu vet jag bara att magnesiumet håller sig på 1410 och inget fosfat visas på Saliferts tester. 1,025 salthalt. Gjorde ett vattenbyte på 40% idag och tillsatte aktivt kol i en strumpa. Allmänt byter jag 10% var 1-2 vecka med Tropic Marine Pro reef. Har osmosfilter.

Idag började milkan tappa vävnad på två grenar. Jag såg det ett par timmar efter att jag tillsatt kolet och vet inte om det beror på kolet som är närmast de ytorna (ca 10 cm) som är drabbade eller om det är ren slump. Det jag undrar är vilka potentiella orsaker som kan trigga vävnadsdöd och om jag kan göra någonting mer för att bromsa in vävnadsdöden. Ska skaffa nitrat-, kalcium och KH-test imorgon, samt ballingsalter. Är det något mer test eller liknande jag borde skaffa för att bekämpa detta?

Tacksam för hjälp!

Finns ett kit med skenor till Radion också. Sen finns ju dessa: http://ecotechmarine.com/products/radion-mounting-system

Det brukar gå bra att köra i en finmaskig nätpåse också. Åtminstone för små och medelstora akvarium.

Jag kör på det viset. Har lagt en mediapåse med remover och en med kol vid utblåset från skummaren samt innan bubbelfällan. Fungerar utmärkt i mitt 490-liters.

Tackar för svar!

Har aldrig haft fosfatmedia förut. Måste man ha en reaktor? Kan man inte ha en strumpa eller dylikt i en lugnare del av sumpen exempelvis?

Skickat från min GT-I9505 via Tapatalk

Ser ut som en solklar Actaeodes, antagligen A. tomentosus. Vet inte mycket om artens beteende, men då släktet tillhör familjen Xanthidae så skulle jag åtminstone passa mig för att äta den (arter som bär på bland annat tetrodotoxin lagrat i buken är vanliga inom familjen). Förövrigt brukar de flesta "liftarkrabbor" betraktas som marodörer tills motsatsen är bevisad. Har den vuxit mycket så betyder det ju att den har en god födotillgång, i alla fall.

Ah, bilderna på google verkar vara spot on. Tack! Enligt sidan nedan är den inte revsäker, så den får inte flytta med till 120 l-karet. Det kanske kan förklara var min ricordea tog vägen...

http://www.chucksaddiction.com/hitchcrabs.html