Gå till innehåll

Claes_A

Medlem
  • Antal inlägg

    1 908
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    8

All aktivitet

  1. Underbart att ligga i soffan med fjärren och hissa rampen upp och ner. En ny sysselsättningen för de yngre generationerna som inte kan relatera till TV!
  2. Ser bra ut! Jag tror jag missat vad det är för aluminiumprofil du fäster LEDarna på. Är det en kabelkanal?
  3. Det blir snyggt det där! (PS LED skulle sitta som smäcken till den designen DS)
  4. De gäckande peppermintsräkorna funna, båda två i överrinningsfacket. Där var de inte igår.
  5. Det trodde jag också tills jag själv skulle börja dosera kalciumklorid och natriumbikarbonat och räknade på det. Men balanserat volymmässigt på samma sätt som t ex amerikanska 2-part verkar det inte vara. Här är beräkningsunderlaget: Balling-lightlösningarnas koncentrationer, molvikterna på respektive salt samt lösningarnas molaritet: 400 g/l kalciumklorid-2-hydrat 147 g/mol 2,72 M 400g/l magnesiumklorid-6-hydrat 203 g/mol 1,97 M 100g/l natriumbikarbonat 84 g/mol 1,19 M Notera att karbonater förbrukas molmässigt 1:1 med antingen kalciumjoner eller magnesiumjoner enligt: CO32- + Ca2+ => CaCO3 CO32- + Mg2+ => MgCO3 Om man skulle dosera en lika stor volym från varje ballinglösning så skulle det inte gå jämnt ut, utan det skulle bli ett överskott av kalciumjoner respektive magnesiumjoner (samt kloridjoner) i akvarievattnet. Dessa lösningar är således alltför koncentrerade för att vara balanserade mot natriumbikarbonatlösningen. Om man normaliserar mot den minst koncentrerade lösningen - natriumbikarbonatlösningen - så är molariten på kalciumkloridlösningen 2,29X högre och magnesiumkloridlösningen 1,66X högre. Natriumbikarbonatlösningen borde således förbrukas mer än dubbelt så fort som kalciumkloridlösningen och magnesiumkloridlösningen borde räcka mycket längre än de andra två eftersom kalcium snarare är magnesium är det som inkorporeras i skelett och kalkkristaller.
  6. Sådana slående effekter är trevliga! Vad var det för produkter? (Är lite nyfiken om det är rena spårämnen i den kemiska bemärkelsen eller lite annat gott i flaskorna också.)
  7. Sjunker näringshalterna samt näringsflödet tillräckligt lågt så bleknar de och försvinner. Naturligtvis skyndar mekanisk rensning på processen eftersom det är klart mycket enklare att få dem att växa långsammare eller knappast alls än att helt svälta bort dem. Den stora utmaningen är att svälta ut algerna samtidigt som man matar djuren i akvariet. Mäter du fosfat och nitrat så kan det ligga under mätbara nivåer men vid varje matning suger Bryopsisen år sig näring som gör att den består. Enklare då om man inte har kinkiga djur i karet - då är det bara att skära ner på matningen, dosera kolkälla, skumma ymnigt och Bryopsisen ger sig.
  8. Jag har nu försökt läsa på om A. prostrata och jag håller med om att det banne mig inte lätt att skilja den från A. millepora. Lite längre smalare grenar än millepora som har mer stubbiga uniforma grenar verkar det koka ner till. Vad som skiljer dem i ekologin bortom ren deskriptiv morfologi har jag inte lyckats förstå.
  9. Ett ögonöppnande inlägg! Jag ska läsa på om A. prostrata; jag hade inte ens övervägt att det inte kunde vara en millepora...
  10. Snygga knappar (och bilder)! Hur är det med dessa lite mer färggranna knappar som finns i handeln idag? Är de lika robusta och självodlande som de gamla hederliga bruna som spred sig som en pest i akvarierna förr om åren? Jag funderar på att byta ut min sandbottnen helt mot knappbotten, men då ska de ha en snygg färg! Kunde du notera någon som helst förändring när du bytte skummare mot ATS?
  11. Precis, starkt flöde ska det nog vara. Men allt är relativt. Så här starkt (och laminärt) flöde har inte jag: http://www.youtube.com/watch?v=u61s8164pUM Min korall har det snarare så här:
  12. Precis, en riktigt lekfull fisk. Det går dock inte att ta ett foto utan att den och sunbursten ska vara med. Linslusar.
  13. Jag har läst på lite om vad A. millepora fångar med sina polyper. Lyckligtvis är det lite av en favoritkorall för forskare så det finns en hel del studier. Inte helt oväntat så fångar den alla möjliga partiklar. Energitillskottet till korallen är ganska litet och det är inte genom partiklar som korallen får speciellt mycket energi (max 5% av den basala metabolismen läste jag). Energin kommer istället ifrån fotosyntesen. Däremot så kan partiklarna bidra med både kol och kväve som bygger korallen.
  14. Hm, kan vara så enkelt som ljus och flöde?! Ljus kan jag inte gör mycket åt, den står rakt under en spotfokuserad Cree XR-E. Ljuset blir inte starkare än så i det här karet. Flödet kan nog kritiseras. Ingen av de tre streamersen kommer riktigt åt platsen där den står. Kanske hade jag mer strömning på koraller under den perioden när jag tror mig minnas att den växte bättre?
  15. Inte ett spår men jag har somnat ifrån det mörka akvariet vid upprepade tillfällen. Ska göra ett försök med ficklampan ikväll.
  16. Amerikanarna har en produkt de kallar för "vinegar" som inte ska förväxlas med de svenska produkterna vinäger, ättika eller ättikssprit. Deras vinegar brukar vara 4% och kan precis som i andra anglosaxiska kulturer användas för att förstöra pommes och annat friterat med... Vinegar kan i det närmaste liknas vid utspädd ättika.
  17. Låter nästan som att jag ska vara glad för att den lever... När den väl trivs, har du någon uppfattning om dess tillväxthastighet då?
  18. Claes_A

    Id

    Jag har odlat denna alg förr om åren. Jag tror att det är en brunalg, kanske inom släktet Dictyota. Kolla in en googling av Dictyota.
  19. Jag har fixat bild på begäran (tur att jag fixade med akvariet idag och skrapade rutan): Jag minns inte exakt när jag skaffade denna [EDIT: 2010-11-13 köptes den enligt notering i min egen tråd]. Det som har slagit mig är mest hur långsamt den verkar växa jämfört med andra acroporider jag har. Den hade dessutom en tuff period när mitt kar blev lite väl väl näringssvält under senvintern - topparna nästan vitnade och lite vävnad dog vid den del som kryper längs stenen. Men inget fatalt nu verkar den växa igen - långsamt. (Tycker dessutom den är lite trist i färgen - varför köpte jag en brunlila korall??? )
  20. I take pictures, photographic pictures: Eller en i alla fall...
  21. I jämförelse med andra Acropora jag har växer min A. millepora väldigt långsamt. Är A. millepora generellt sett långsamväxande eller är det som jag tror - att den saknar något? Vad skiljer i så fall A. millepora från andra Acropora; vad har den för speciella krav? Och alla de där tentaklerna som den har ute hela tiden, vad försöker den fånga (som jag kanske har för lite av)?
  22. Om du vill läsa en mer kompakt sammanfattning av hur tillsats av organiska kolkällor till akvarier fungerar så har jag skrivit en om biopellets. Resonemangen i den artikeln gäller i princip alla organiska kolkällor som t ex vodka (=etanol), ättika (ättiksyra) eller socker (kolhydrater). Till biopelletsartikeln!
  23. Det finns nog ingen enkel lösning på att algerna växer. Av fotona att döma ser din burk ser ganska välgödd ut. Det kan, men behöver inte betyda, att du kan mäta fosfat och nitrat i vattnet. Mätbart fosfat eller nitrat indikerar att du tillsätter mer mat än du kan exportera och binda. Överskottet göder alger. Man kan också ha alger och speciellt cyano (bild 1) i akvarier med icke mätbara halter av fosfat och nitrat. Men sådana burkar matas vanligen dagligen. Näringen som flödar igenom systemet är uppenbarligen tillräckligt för att göda cyanon och ibland andra alger. Så vad göra? - En klassisk metod är att försöka få ner näringshalter och näringsflödet. T ex genom att minska på matningen (om det inte är djurplågeri), öka skumningen, aggressiv användning av fosfatremover och överväg någon kolkällemetod (kan tyvärr också göda cyano i vissa fall). Är näringshalterna mycket höga kan stora vattenbyten vara en bra start för att komma ner i mer hanterbara halter. - Betare. Många alger som (men inte cyano!) kan hanteras med betare. Överväg fler betare som ger sig på algerna. - Kemisk manipulation av kvoterna närsalter. Det finns tankar om att kvoten kväve (nitrat) - fosfor (fosfat) skulle kunna gynna cyanon. I så fall skulle paradoxalt nog en tillsats av nitrat under vissa fall hjälpa mot cyano. Som jag förstått tankegångarna borde detta gälla när karet har ett överskott på fosfor (fosfat) gentemot kväve (nitrat). troligen inte din första åtgärd. - Akuta åtgärder not cyanon. Cyanon kan enligt många bekämpas med total mörkläggning av akvariet under några dagar (finns att läsa om i flera trådar). Metoden hanterar ett tillfälligt utbrott men finns de underliggande orsakerna kvar så brukar cyanon dyka upp igen.
  24. Jag ska svälta dem ett par dar, men först måste jag lista ut om de ens är vid liv. Några tips när man kan se dem?
  25. Efter det mindre lyckade försöket med AipEx så gör jag nu ett försök med pepparmintsräkor. Jag fruktar att de redan har blivit gyltamat men eftersom de gömmer sig så kan jag inte veta.
×
×
  • Skapa Ny...