Claes_A

Ofarligt men ett slöseri med kemikalier. Jag tror att butiken inte var på det klara med att produkten innehåller två salter. Kanske trodde de att det bara var kalciumklorid i den? Då skulle det nämligen vara rimligt att lösa upp den i vatten före dosering.

Du ska inte röra ut pulvret i vatten för produkten innehåller de två torra salterna kalciumkarbonat och natriumbikarbonat. Så fort de får tillgång till vatten så reagerar de med varandra och bildar olösligt kalciumkarbonat som du ser som en vit fällning i vattnet. Strö istället pulvret där det är riktigt strömt så att saltkornen inte hamnar i närheten av varandra i vattnet.

Nej, man har hittat en elementkomposition som enklast förklaras med att levande organismer eller partiklar från dem från skummats ut. Det kan inte förklaras med att bakterier växt till i skummarkoppen i ett senare skede även om det är en sekundär process som uppenbarligen också äger rum. Min erfarenhet säger mig att många saltkar egentligen klarar sig med inga eller väldigt små vattenbyten under många år. Har man lyckats hantera närsalterna (N och P) och kalcium/karbonat (samt magnesium) i sitt kar så har man i princip ett stabilt kar vattenmässigt. Har man inga krångliga organismer som stenkoraller så är det ännu enklare. För att ta ett exempel: Stenen i mitt nuvarande kar kommer från ett 50 liters kar med mycket levande sten, en cirkulationspump och doppvärmare som enda teknik (+ ett kompaktlysrör). Invånarna var knappar, skivanemoner och en clownfisk. Inga vattenbyten 2004-2010, matning med frysfoder nästan dagligen. Akvariet var fullt av liv i den tjocka detritusen på bottnen när jag hämtade stenen 2010. Vattnet var gulnat ungefär som på Lasses bild. Inga pestalger. Clownfisken är inköpt 1999 eller 2000 - minns inte exakt när - och mår fortfarande förträffligt i mitt nuvarande kar över 10 år senare. Återigen, jag rekommenderar ingen att inte byta vatten men jag tror inte det är kritiskt för invånarnas välfärd i det korta loppet (månader till några år) för de flesta kar. Är det kritiskt så balanserar man bra nära avgrunden rand - något jag personligen inte skulle välja att göra.

Jag ser att det är ett syftningsfel i min text. Jag menar alltså inte att alla tungmetaller ingår i cellernas metabolism utan att de tas upp av cellerna (sen finns det en hel del underliga enzym som använder vissa tungmetaller som kofaktorer men det är en annan historia). Poängen är alltså att de tas upp av olika typer av celler vilket är den viktiga poängen för att kunna argumentera att utskumning av dem exporterar tungmetaller. Se också Shimeks artikel som behandlar skumning (utan boosten från organisk koldosering). Binds kopparn till inredningen så exporteras den heller inte av ett vattenbyte. Det kan inte vara ett argument för vattenbyten. Men jag är inte en övertygad om att kopparackumulation i vattenpelare eller inredning är ett problem i akvariesammanhang bortom medicinering. Inte av mig heller. Men den som använder ozon eller aktivt kol torde bryta ner eller exportera gulämnen effektivt. I alla fall jag själv har inte sett någon gulfärgning av vattnet över tid i mina akvarier med antingen ozon eller aktivt kol. Visst kan man alltid postulera ämnen som vi inte känner till och som kan tänkas vara giftiga men det känns som svaga argument för vattenbyten. På samma sätt kan man alltid postulera okända export- eller nedbrytningsmekanismer av samma ämnen. Jag är övertygad om att skummare tar ut partiklar för jag kan se det med mina egna ögon när jag har partiklar i vattnet (de dyker inom några timmar upp i skummarkoppen vare sig det är kalkgrummel, plastbitar eller detritus). Eftersom bakterier bildar partiklar antingen som fragment av biofilm eller genom att växa på icke bakteriella partiklar så bör de skummas ut. Åtminstone tänker jag mig att organiska produkter (som kan binda tungmetaller) från bakterier som lyserat skummas ut. Att levande eller avdödade organismer skummas ut stödjs också av de senaste årens analys av vad som kommer ut ur skummaren. Skummare är dessutom ganska dåliga på att skumma ut modellproteiner som man tillsätter till vattnet. Jag menar därför att namnet proteinavskummare/äggeviteavskummare är olyckligt.

Kan du inte limma ett rör inuti ditt gängande rör så att det går över den exponerade kopparn/mässingen? Då har du som en liten krage du kan fylla med t ex epoxylim och på så sätt säkert täcka metallen för all evighet.

Jag måste komma till Patriks räddning här. Tungmetaller (kvicksilver, kadmium och koppar) ingår i cellernas metabolism och tas aktivt upp av cellerna. Just det faktum att cellerna behöver vissa av dessa ämnen gör att dem giftiga i för höga koncentrationer eftersom cellerna tar upp dem. I andra fall är tungmetallerna giftiga eftersom de tas upp eftersom de liknar andra metaller som cellerna behöver. Kvicksilver, kadmium och koppar kommer således att tas upp av cellerna som finns i akvariet, inte minst av bakterieceller och algceller men även av växande biomassa i övrigt (koraller, kalkalger, fiskar). Finns det en skummare i karet så kommer mikroorganismerna att lämna systemet med sin last av tungmetaller. Här ser jag ett gott skäl till att använda skumning som metod gärna i kombination med organisk koldosering - bakterietillväxten i karet avgiftar vattnet även från tungmetaller. Skummaren tar också potentiellt ut tungmetaller genom att dessa binder olika organiska molekyler i vattnet som sedan skummas ut. Av ovanstående skäl tror jag därför inte att vi kan mäta en linjär nettoökning av olika tungmetaller i ett akvarium. Jag är inte ens säker på att ökande halter av tungmetaller ens är ett problem att fundera över för de flesta akvarister. Shimek har t ex fastslagit att nyblandat artificiellt saltvatten redan har mycket högre halter av många tungmetaller än naturligt havsvatten. Och de förhöjda halterna förefaller ju inte vara ett problem, de blir endast ett problem om de skulle ackumulera. Man kan till och med tänka sig att skumning med organisk koldosering "avgiftar" nyblandat saltvatten vad gäller tungmetaller. Men det är naturligtvis bara en tankelek.

Graferna och matematiken med linjärt stigande (eller sjunkande) halter av tänkta ämnen är rätt så klockrena när det kommer till obalanser i joner vid förenklade ballingdoseringar. Där tillför vi vi dagligen överskott av t ex natriumjoner och klorid och halterna ökar linjärt vid samma doseringsregim över tid. Organismerna i karet lär inte dramatiskt förändra sitt upptag av natrium och klorid över tid så det resulterar i linjärt ökande halter. Men visst blir formlerna mer begränsade för ämnen som organismerna metaboliserar eller tar upp t ex ämnen med kväve och fosfor eller organiska molekyler generellt. Även tungmetaller lär organismerna ta upp så de lär heller knappast ackumulera linjärt över tid. Jag tycker grafernas största värde ligger i att man kan jämföra olika vattenbytesregimers effektivitet över tid. Vilken volym med vilket intervall motsvaras av en annan volym med ett annat intervall? Beslutsunderlag helt enkelt.

Ny beräkning på dosering av 4 ml till 220 liters vattenvolym: 40 g / 500 ml = 0,08 g/ml 4 ml * 0,08 g/ml / 220 l = 0,00145 g/l (natriumnitrat) Nitratjonen viktandel av natriumnitrat: 62 g/mol / 85 g/mol = 73% 0,00145 g/l * 0,73 = 1 mg/l

Jag undrar om inte Ultrabak, Ultramin S, Ultra organic, Zeostart2, Zeofood samt Zeobak blir lite kaka på kaka. Nu finns det mig veterligen inte listat någonstans vad Zeoprodukterna innehåller men baserat på produktbeskrivningarna så kan vi väl gissa att de innehåller ungefär samma ingredienser som Fauna Marins produkter, dvs organiska kolkällor (främst glukos, acetat, etanol) samt kvävekällor som aminosyror och proteinhydrolysat. Jag gissar att dessa produkter göder både din cyano och dina kiselalger med lite för mycket lättillgängligt kväve och det skapar problemet. Om det skulle stämma är det bara att byta ut dessa produkter mot ättika i kalkvatten eller vodka under några veckor och se vad som händer när du minskar kvävetrycket på karet. Edit: Haha, när jag skriver och funderar på inlägget så kommer Lasse med det rakt motsatta rådet...

Så om jag räknar på 40 g i påsen och 275 liters vattenvolym på sitt system så ger 4 ml tillsats en höjning på 0,8-0,9 mg/l nitrat.

Det låter som om du har några första empiriska bevis för att ditt kar verkligen är kvävesvält. Något växer uppenbarligen till ordentligt när du tillsätter nitrat och det förbrukar fosfat och kalcium/karbonater. Ska vi gissa att det är koraller och kalkalger som växer till!? Vad har du för koncentration på natriumnitratlösningen du doserar? Dvs har du tillsatt påtagliga mängder? Jag undrar om de där 2,5 mg/l nitrat som du mäter inte är en artifakt - dvs att du har mycket lägre värden än så men att testen visar fel. Nu känner jag mig lite frestad att dosera nitrat eller asparaginsyra som ligger här sedan månader.

Osrams standardfärg för blått lysrörsljus (orginalspråk blau) är färg 67 och har varit med i all evighet. Tittar man på spektrumet för detta rör så ser man att det strålar ganska brett men med en bred topp kring 450 nm (eller är det 440 nm?). I och med att det strålar brett så tycker jag det är ett bra blått rör. Det brukar gå bra att beställa hem alla av Osram listade produkter hos någon lokal serviceorienterad elaffär. Men ofta är affärerna tyvärr lite ointressade (mycket jobb och liten avans) och även elgrossisterna brukar sucka och inget händer om det är en ovanligt produkt (jag har försökt beställa hem 350 nm UV-rör till jobbet och man är lagom intresserad i telefon och sen händer ingenting). Ibland ökar intresset om man köper en hel låda. I värsta fall, om man inte hittar någon lokal handlare så finns ju postorder men lysrör är kanske lite olämpliga att ta den vägen.

Här kommer Calfos tankar om kopplingen jod och kiselalger: "Aquarists who overfeed their system, neglect protein skimmer service, and overdose nutritive supplements, such as iodine, will often notice a bloom of golden-brown algae as one of the first pests to flourish. In established aquaraia, hobbyistsdevelop a keen awareness of cyclic blooms of golden-brown algae that mirror their program of maintenance, including algae scraping to keep the viewing pane of the aquarium clear. An observant aquarist might notice trhat their system will develop a certain amount of diatom algae on the inside front of the display within a certain period of time.But when their husbandry lags, the brown algae grows stronger and faster! This is one of the most obvious indicators of excess iodine to be observed." Calfo ger inget förslag till mekanism som förklarar varför jod och kiselalger skulle vara kopplade.

Jättefina bilder! Hur får du dem att dra in "tentaklerna"? Hos mig ser t ex Acropora millepora ut som om den är täckt med en ryamatta dygnet runt.

Ja, gör några lathundar i tabellformat som jämför olika vattenbytesregimer. Då kan man lättare ta ställning till om man t ex ska byta 20% varannan vecka eller 10% varje vecka. Sen är det ju lite trist att vi inte vet mycket med vilka hastigheter (rates låter bättre...) och vad som tillförs och går åt.

Undrar om de försvann pga fosforbegränsing, kiselbegränsning eller något annat. Men jag skulle gissa fosfat - de gav ju upp hos mig när jag pressade ner fosfaten med organisk koltillsats.

Men jag tror du att du har nollat en annan sak - växtyta. Det finns helt enkelt inget yta för kiselalgerna att växa på för där sitter andra alger och biofilmer. Och sen har du säkert en massa småkryp i karet som gillar att äta de kiselalger som ändå växer där så du ser dem aldrig men de finns där... Det skulle vara jätteintressant att ta lite vatten från ett vattenbyte och hälla i en ren vit hink med belysning, doppvärmare och cirkulation och se om kiselalgerna poppar upp där inom tre veckor. Experimentet upprepas med fördel ett antal gånger och så kan man testa nyblandat saltvatten också för att se om det kemiskt (eller biologiskt) är något som skiljer nyblandat saltvatten från gammalt vad gäller kiselalger. Nitrat tror jag heller inte är påtagligt i nyss uppsatta akvarier. Men kväve som t ex ammonium finns det en hel del både från saltet och från den levande stenen. Det finns faktiskt en ammoniumkoppling med kiselalger. Det visade sig nämligen vid det första genomsekvensieringsprojektet av en kiselalg att de rackarna har alla generna för en urea-cykel. Det är alltså den biokemiska väg som t ex djur använder för att göra om giftigt ammonium till urea (urinämne) eller urinsyra (det vita i "fågelskit") som vi kan göra oss av med. Upptäckten att kiselalger uppenbarligen har denna cykel kom som en överaskning för forskarvärlden och slogs upp ganska stort 2004. Nu tänker man sig inte att kiselalgerna "kissar ut" urea eftersom detta skulle vara ett fruktansvärt slöseri med kväve - en bristvara för marina plankton - utan snarare att organismen använder det för att kunna hushålla med kväve inom organismen. Kiselalger skulle därför potentiellt kunna vara speciellt ekonomiska med kväve jämfört med andra alger. Kanske kräver många andra alger stabila halter av kväve för att växa till medan kiselalgerna använder sin urea-cykel för att fungera utmärkt med svajiga och varierande nivåer av kväve som i ett nyss uppsatt akvarium? Som sagt, jag tror de konkurrerar om växtyta i ditt fall och i liknande akvarier. I mina tidigare näringsrikare kar har de växt främst på rutorna som jag skrapade regelbundet - jag tolkar det som att där kunde de visa framfötterna på en ren yta. Vad tänker du dig att de konkurrerar om?

Det var mer att jag tänkte högt och förundrades över att vissa ämnen uppenbarligen väcker sådana känslor hos många snarare än någon djuplodande personlighetsanalys.

Jag läste Anthony Calfos bok Coral Propagation igår. Han tog plikttroget upp modellen kisel => kiselalger men argumenterar sedan för att kiselalger gynnas av två andra faktorer: 1. Skitigt vatten 2. Dosering av jod Med skitigt vatten verkar Calfo mena näringsrikt vatten vad gäller kväve och fosfor. Och kanske är det så pass enkelt - kiselalgerna är de organismer som nyetablerar sig snabbast av alla alger om det finns ett överskott av kväve och fosfor som det finns i nystartade akvarier. När man sedan börjar få ordning på sina kväve- och fosfornivåer så försvinner kiselalgerna. Ett annat mindre trevligt alternativ är att någon typ av alg som kräver längre tid för etablering tar över och konkurrerar ut kiselalgerna vad gäller kväve och fosfor, t ex trådalger. Denna enkla näringsmodell skulle även förklara varför vissa av Fauna Marins produkter har uppgivits ge kiselalger - de tillför ju inte bara organiskt kol utan även kväve (de innehåller t ex aminosyror, proteinhydrolysat - dvs peptider) och kanske fosfor (proteinhydrolysat innehåller fosfor). Modellen förklarar även varför man hittar dem på akvariets glas och på sanden - de är de enda ytor som regelbundet "rengörs" och därmed kommer den alg som nyetablerar sig snabbast att växa till där (=kiselalger). På andra ytor i akvariet som inte rengörs kan kiselalgerna inte konkurrera med de andra algerna som är envisare och mer konkurrenskraftiga i det långa loppet. Vad gäller Calfos tankar om kopplingen joddosering och kiselalger så måste jag läsa hans lite virriga och oklara text ett varv till för att förstå argumenten.

Även jag är skeptisk till det kausala förhållandet - förhöjd kiselhalt ger kiselalgstillväxt. Visst kan det finnas sådana akvarier där det är så men det verkar inte vara en regel. Det finns nämligen flera problem med modellen kisel => kiselalger. Först och främst så verkar kiselalger förekomma i akvarier som saknar mätbara halter kisel (som i ditt fall) och dessutom använder kiselfilter på osmosvattnet vilket utesluter stor tillförsel den vägen. Nästa problem med modellen är att tillförsel av kisel till akvarier inte automatiskt verkar ge kiselalgstillväxt. Slutligen verkar de flesta kar ha lägre kiselhalter än naturen (får återkomma med referensen om jag minns rätt). Så varför får vissa akvarier kiselalger? Jag har ingen bra förklaringsmodell lika lite som att jag kan förklara varför vissa akvarier får cyano. Men jag noterar att samtliga akvarier jag någonsin startat alltid har uppvisat en kiselalgsblomning som första händelse. Och kiselalgerna har sedan retirerat till sanden och rutorna för att antingen stanna kvar där eller försvinna. I mitt nuvarande akvarium där jag har lägre näringsnivåer än i mina tidigare kar gav kiselalgerna på sanden först upp när jag började dosera ättika i kalkvatten - alltså en organisk kolkälla. Den förändringen ledde till att fosfathalten sjönk under mätbara nivåer (0,00 mg/l med Hanna) och i samband med det försvann de sista kiselalgerna. Jag kan inte direkt koppla fosfathaltens sjunkande till kiselalgernas försvinnande - det kan lika gärna handla om något annat begränsande närsalt t ex kvävehalterna (nitrat) men jag tolkar det som att det handlade om näringsbrist. Jag tror alltså att jag svalt ut kiselalgerna. I andra akvarier med mer näring har jag nästan alltid haft kiselalgstillväxt på glasrutorna även efter att dessa akvarier mognat några år.

Om man överbelyser sitt akvarium till den grad att korallerna är fotoinhiberade så gynnas deras hälsa säkert att växla ned ljuset emellanåt. Men det säger lite sig självt och överbelysning kanske inte är så vanligt. Annars tror jag inte varierande ljusförhållanden skulle gynna deras hälsa påtagligt givet alla akvarier med statiska fotoperioder där korallerna växer fint och uppenbarligen mår bra.

Men varför just vattenbyten? Det finns så mycket andra svagheter inom folks akvarier att uppröras över. Varför inte bli lika upprörd för att alla inte kör alla möjliga vattenreningstekniker? Att inte köra aktivt kol som byts tre gånger i veckan, ozon och dubbla skummare kan väl också ses som att inte ge djuren bästa möjliga miljö? För att inte tala om aktiv kylare - värmen dräper så många djur varje sommar. Varför är det just vattenbytena som är viktiga? Jag tror det ligger något annat och lurar bakom känslorna om ämnet i den här tråden men jag har inte listat ut vad ännu. Tror jag har sett liknande reaktioner i några trådar om osmos vara eller inte vara och för några år sedan i organiskt kol-doseringstrådarna. Hm...

Först och främst, skaffa en pump som inte vibrerar. Jag kan rekommendera Tunzes 1073.050 fast det är mindre än din nuvarande pump. Om din nuvarande pump inte vibrerar mycket så blir det hela mycket bättre av att hänga den i en tunnväggig silikonslang som inte för över vibrationerna till rörsystemet. Pumpen får inte så på bottnen av sumpen eller sumpskåpets golv.

Det här måste ha diskuterats förr: För ren korallodling, skulle man vinna tillväxt på att köra flera ljus-mörker-cykler per dygn. Istället för normala 12 h + 12 h mörker, kan man tex köra 6 h ljus + 6 h mörker + 6 h ljus + 6h mörker och få enorm tillväxt? Funderar på det kommande fraggkaret...

Det är en ganska lysande tråd egentligen. Den behandlar olika frågor beroende på vem som läser eller skriver i den: - Nybörjaren kan förundras över att det finns akvarier som gått ett antal månader/år utan vattenbyte utan att allt dött. - Den skakar om de som har inpräntat att vattenbyten är det enda och rätta och därmed basta men inte riktigt vet varför. - Den behandlar de inte alltid så intuitiva effekterna av kontinuerligt stigande eller fallande halter av olika ämnen och hur de når ett jämnviktstillstånd vid regelbundna vattenbyten. - Den diskuterar ekonomiska aspekter av vattenbyten kontra andra tillsatser eller akvarieprodukter. - Den belyser hur lite vi vet om vad som ackumulerar eller försvinner från akvariet och med vilken hastighet det sker (och därmed om ens vattenbytena vi gör har någon effekt). - Den leder till uppgivna suckar från de som redan diskuterat denna fråga i årtionden...