Gå till innehåll

Claes_A

Medlem
  • Antal inlägg

    1 908
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    8

All aktivitet

  1. Ja precis, kaliumklorid eller kaliumsulfat är utmärkta salter att höja kaliumhalten med. Frågan är bara var man köper dem i Sverige? Granngården lär väl ha något av den på 25 kg-säck i någon teknisk renhet men om de duger vet jag inte? Annars finns det ju livsmedelsklassade renhetsgrader som därmed troligen är OK för akvariet (jag skulle kolla att de inte kraftiga utslag på fosfattester). Livsmedelsaffärens Seltin är en blandning av följande salter i livsmedelsklassad renhet: "Natriumklorid 50%, Kaliumklorid 40%, Magnesiumsulfat 10%. Dessutom innehåller Seltin jod." Inget av dessa komponenter är problematiska för saltvattensakvariet och Seltin innehåller 21% kalium, 1% magnesium och 0,005% jod. Så för att höja kaliumhalten med 100 mg/l i 100 liter akvarievatten så krävs det 10 g kalium = 48 g Seltin som doseras långsamt över flera veckor. Det kommer också att resultera i en ökning av magnesiumhalten med marginella 5 mg/l. Jodtillsatsen är marginell (0,024 mg/l).
  2. Man får tänka som med växtodling: N-P-K... Kalium är i alla fall lätt att tillsätta som kaliumklorid.
  3. Jag kör samma metod med en skillnad - jag stryper även det andra röret med en kran längst ned så att den nedre delen av det röret är vattenfyllt. Helt ljudlöst. Det kan låta som om det är svårt att hitta exakt rätt strypning men av någon anledning så är är det väldigt lätt att ställa in. Till detta kör jag ett tredje rör som backup men det ligger normalt sett helt torrt och väntar bara på att katastrofen ska komma = att något av de andra två rören ska sätta igen.
  4. Om levande sten har flyttats runt så skulle jag sätta en slant på att det är ett mätfel - troligen är det låga halter av nitrit som förefaller vara höga halter av nitrat; jag såg exakt samma sak i mitt kar. Avvakta ett par veckor och om "nitraten" försvinner som på ett trollslag så var det nitrit.
  5. Eftersom du kommer att förlora en hel del av de där 2300 l/h till tryckhöjd så gissar jag att 20 mm är ett lagom rör till hävertdelen. Då behöver du inte strypa den lika mycket som ett 25 mm dito. Men 25 mm lär inte skada och ger lite marginal. Jag har 20 mm och en Tunze Silence 1073.020 (2400 l/h) och 20 mm räcker mer än väl för häverten och behöver strypas en del. Nu kanske denna pump har lite sämre tryckhöjd än din Eheim-pump - jag vet inte.
  6. De där beror nog helt på hur man väljer att räkna, man får de svar man vill ha som alltid med miljöfrågor. På den positiva sidan så kan man ju säga att en korallodling som inkomst för människor i länder där det finns korallrev kanske är bättre än att skörda korallrev med skopa som kalkråvara till nybyggen. På samma sätt är säkert nätfångst av fisk för akvarier en bättre verksamhet än storskaligt fiske för matproduktion. Men det finns säkert gott om negativa exempel också där t ex cyanidfångst av fisk fortfarande sker. Om man istället tittar på sin egen hobby så kan man ju välja odlad fisk och t o m koraller som drivs upp i Tyskland. Tre utav fem fiskar i mitt akvarium är t ex akvarieodlade i Europa (en i Sverige) och åtminstone en av korallerna har odlats i Tyskland och de andra i farm i tropikerna. Min levande sten är från importer på 90-talet (den har evigt liv...) men sen la jag till lite nybruten korallsten. Dvs min hobbys påverkan på korallreven är ganska minimal och säkert inte värre en hundradel av en turistresa till valfritt korallrevsland.
  7. Jag tror du vände lite på skolboksförklaringen till en början - denitrifikation anses vanligen ske i syrefattiga (men inte syrefria) regioner. Med det menar jag alltså den process där bakterierna i slutändan gör kvävgas av nitraten. Sen håller jag med om att det spelar ingen större roll för nitratsänkningen om kvävet som binds i bakterier vid tillsats av kolkälla (vodka, Biopellets, Zeo, et c) skummas bort eller äta upp av korallerna som gör biomassa av det. Nu tror jag i och för sig att skummaren ofta vinner över korallernas aptit och tillväxthastighet. Hur syrefattiga Zeovitreaktorer är vet jag inte - har aldrig kört någon sådan. Men jag hade uppfattningen att man låter ett ganska högt syrerikt vattenflöde passera genom dem. Om det nu finns syrefattiga och denitrificerande regioner i Zeo-reaktorer så skulle nog en syresten kunna hjälpa fosfatbindningen på traven.
  8. Ja nu när det finns ett teoretiskt ramverk för vad rött ljus gör med stenkoraller så vore det intressant att testa olika mängder rött i förhållande till andra våglängder. Ser man verkligen en påverkan på zooxanthellernas antal och deras innehåll av fotosyntetiska pigment under ljus med en mindre andel rött ljus eller krävs det ganska extrema monokromatiska situationer för att få dessa effekter? Öppna frågor! Men jag tycker att modellen som säger rött ljus styr stenkorallers fotosyntes via deras zooxantheller är är mycket attraktiv. Jag har inte hittat något publicerat om det sedan 80-talet när jag har sökt. Såg att Fiji Purple är rena Grolux-röret med toppar i blått och rött (spektrum). Vore mycket intressant att se hur koralltillväxt ser ut under sådant ljus jämfört med bara blått ljus - både korallens tillväxt och färg. Bara rött ljus vet vi ju redan att det skulle ta livet av korallen genom kraftig blekning.
  9. Ja det gör det verkligen och idag så läste jag igenom en mycket klargörande artikel från 1987 av Kinzie och Hunter; Effect of light quality on photosynthesis of the reef coral Montipora verrucosa. Man kan säga att det är uppföljaren till deras första artikel som ju utgör trådstarten. I denna uppföljarartikel så visar författarna varför stenkorallen Montipora verrucosa växer så dåligt under rött ljus men så bra under t ex blått ljus. Och det verkar inte alls handla om att rött ljus inte kan användas av zooxanthellerna för fotosyntes utan det har att göra med att rött ljus nedreglerar antalet zooxantheller i korallens vävnad. Färre zooxantheller per korallvävnadsyta ger mindre energiskörd från ljuset och sämre koralltillväxt. Låt mig gå igenom några nyckelexperiment! En flakväxande M. verrucosa insamlandes på revet och delades i 15 bitar om 20 kvadratcentimeter. Dessa fick sedan växa i en tank med 20% solljus (skuggat med tyg) i två veckor så att vävanden läkte. Efter detta delades fraggarna upp i fem grupper som placerades i olika experimenttankar som belystes med blått, grönt, rött och vitt ofiltrerat solljus (alla ungefär 11% PAR av solljuset). Den femte belystes med fullt ofiltrerat solljus (90% PAR av solljuset). Korallerna fick stå under dessa olika ljus i 35 dagar. genomsnittsintensiteten på solljuset var 1620 W/kvm under denna tid. Efter dess behandlingar undersöktes en rad fysiologiska parametrar relaterade till fotosyntesen hos korallerna. Först räknade man antalet zooxantheller per yta korallvävnad (lyckligtvis var Montiporan som användes i experimentet flakväxande...). Så här ser deras data ut i form av en graf: Det som sticker ut mest är att rött ljus under 35 dagar kraftigt minskar antalet zooxantheller per yta korallvävnad. När de mätte mängden klorofyll a per yta så hade det också minskat proportionellt med hur mycket antalet zooxantheller hade minskat. Slutsatsen är att antalet zooxantheller minskar av rött ljus och de som finns kvar bibehåller sitt fotosyntetiskt aktiva klorofyll a. Så återigen, vad är det med rött ljus och zooxantheller? Kan korallens zooxantheller ens fotosyntetisera normalt efter 35 dagar i rött ljus? Är det svält under rött ljus som gjort att zooxanthellerna har försvunnit? Svaret är nej - det är inget fel alls på fotosyntesen hos de zooxantheller som finns hos korallen. Författarna testade detta genom att mäta fotosyntesen i en speciell kammare där syrgasproduktionen vid ljusbestrålning kunde mätas. De testade hur korallerna som stått under olika ljus i 35 dagar svarade fotosyntetiskt på ljus av olika våglängd (man testade fotosyntes under blått, grönt, rött och vitt ljus). Det mått man var speciellt intresserad av var Pmax - den maximala fotosyntesen (syrgasproduktionen) som korallen kunde förmå vid tillräcklig (mättande) ljusbestrålning. Till att börja med måste jag fastslå att det spelade ingen roll vilken våglängd av ljus som användes för att mäta Pmax (maximal fotosyntes). Zooxanthellerna kunde använda och nå samma Pmax med alla testade våglängder från blått till rött. Det är alltså inget fel på rött ljus för fotosyntesen hos zooxantheller - de kan alldeles utmärkt använda det! Men koraller som stått 35 dagar i rött ljus hade en kraftigt nedsatt Pmax per yta korallvävnad jämfört med koraller som stått under blått eller vitt ljus under samma tid. Detta är inte så konstigt med tanke på att vävnaden innehöll färre zooxantheller och när författarna testade Pmax per zooxanthell-cell så visade det sig inte vara någon skillnad mellan zooxanthellers fotosyntetiska maximala kapacitet om de kom från en korall som stått under blått eller rött ljus. Zooxanthellerna hos koraller som stått under rött ljus är således helt funktionella - de är bara färre! Ett annat mått som författarna undersökte är det så kallade alfa-värdet. Alfa är den initiala lutningen på en fotosyntes-ljusstrålningskurva som man får genom att plotta fotosyntesen (syrgasproduktionen) mot applicerad ljusstyrka. Detta alfa-värde är högintressant eftersom det säger något om hur väl zooxanthellerna kan fotosyntetisera vid lågljusförhållanden. Högre alfa-värde betyder att zooxanthellen fungerar bättre vid låga ljusförhållanden. Här fann författarna något mycket intressant - alfa-värdet för koraller som stått under rött ljus var mycket lägre än om de stått t ex i blått, grönt, eller svagt vitt ljus. Endast koraller som stått i fullt vitt ljus hade ett lika lågt alfa-värde. Det betyder att koraller som stått i rött ljus inte fotosyntetiserar så bra vid låga ljusnivåer - ungefär som om de anpassats till ett mycket kraftigt ljus. Det verkar alltså som om rött ljus har effekten på stenkoraller (i alla fall på Montipora) att de nedreglerar antalet zooxantheller i sina vävnader och de kvarvarande zooxanthellerna ändrar sin fysiologi så att de inte fungerar bra under svagt ljus men bra under starkt ljus. Inte undra på att korallerna inte växer under rött ljus - de verkar ju "tro" att de står under en enormt stark sol och anpassar sin fysiologi till detta. Författarna till artikeln föreslår att rött ljus eller snarare mängden rött ljus i förhållande till blått ljus kan fungera som en indikator för var korallen är belägen. Rött ljus finns ju bara närmare ytan där ljuset är mycket starkare och när korallen känner av det så nedreglerar den antalet zooxantheller och deras kapacitet att fungera under svaga ljusförhållanden. Vad kan vi då extrahera ur detta för akvariebruk? Ja, rött ljus är nog inget vi ska stråla våra koraller med om vi inte erbjuder dem riktigt starkt ljus eftersom de verkar svara på rött ljus genom att stänga ned sin fotosyntes. Den som vill vara mer ekonomisk med ljuset gör klokast i att undvika röda våglängder. Korallodlaren satsar på blått ljus, möjligen med inslag av grön-gult ljus. Å andra sidan är rött ljus en väg till att få koraller med färre förmörkande zooxantheller. Röda våglängder kanske är ett trick för den som vill få fram de där snygga ljusa stenkorallerna som många strävar efter? Men det är i så fall en balans - för mycket rött i ljuset och koraller nedreglerar sina zooxantheller till den grad att de svälter ihjäl. Jag noterar att firma Korallenzucht som ju drivit ljusa färggranna SPS-koraller till sin spets har en 5-6% rödandel i sina Coral Light-lysrör; man gör dessutom en poäng av det i produktbeskrivningen: "die Röhre hat einen ca 5-6%igen Rotanteil, dieser ist sehr wichtig für kleinpolypige Steinkorallen." (röret har en 5-6%-ig rödandel som är mycket viktig för SPS)
  10. Vore verkligen kul om du (eller någon annan) ville göra ett sådant experiment. Själv är jag speciellt nyfiken på vad som händer om man mixar blått och rött ljus i olika förhållanden - hur mycket rött ljus krävs i förhållande blått ljus för att man ska se sämre koralltillväxt? Är det bara rent rött ljus som inte fungerar för koraller?
  11. Med stor sannolikhet. Bara att vända PET-flaskan upp och ned, montera en powerheadpump som har sitt utlopp i flaskans öppning och skära ut ett hål högst upp på sidan av PET flaskan för vattenutlopp. Välj en pump där födet kan regleras eller stryp den på insugssidan med en kran för optimal vattenhastighet. En riktig fullösning men fungerar säkert bara man kan fästa flaskan stabilt i t ex sumpen eller i akvariet.
  12. I artikeln som jag gick igenom ovan så visade författarna att ljust blått ljus var det som ökade mängden fluorescenta proteiner i korallen. Rött ljus gjorde det inte, vilket stämmer med temat i granntråden att rött ljus inte gör någonting eller är rent negativt för de flesta stenkoraller. Om det blå ljuset är det som triggar mer uttryck av fluorescenta proteiner pga att det är det vanligaste ljuset i havet eller om det finns andra skäl låter jag vara osagt.
  13. Lasse, jag tror att många av de mekanismer som vi för angående växter också gäller för koraller. Båda är ganska stillasittande organismer som bygger grenlika strukturer mot ljuset. De kan inte springa iväg om ljusförhållanden skulle ändras och det gör dessa förhållanden inom loppet av veckor och månader. Koraller växer ju och skuggar sig själva och andra. De växer ut från mörkare förhållanden mot ljusare. Och sen har vi ju årstiderna (de två...) även där koraller växer. Därmed så ser jag en roll för ett ganska långsamt ljusskydd. Ett skydd som korallerna kan låta uttrycka i exponerade grenar men strunta i att slösa energi när grenarna är skuggade. Växter gör detsamma - t ex när de skyddar sig mot UV-ljus via inte fullt så spektakulära molekyler som fluorescerande molekyler. Den som försökt flytta ut en växt som stått i växthus i fullt solsken på våren vet att den till stor del dör ner när den kommer ut i solen. Och även vi människor har likande mekanismer - solbränna som också uppträder ganska långsamt.
  14. Jag har samma erfarenhet av pistolräkan - det är ingen hejd på grävandet. När den tröttnade på att gräva ut den ena revpelaren efter några dagar så tog den sig an den andra. Akvarievattnet blir ganska så grumligt när den håller på... Hur mycket (mängd /tid /volym) nitrat och aminosyror doserar du numera? Tror du att kvävedoseringen behövs p g a att du har lite väl mycket fosfor i fodret? Och i så fall vilket foder är det?
  15. Japp. Fast snabbt vet jag inte - tidsramen verkar vara dagar eller veckor.
  16. Å andra sidan, spelar det någon roll vilken bakterie som växer av kolet i Biopelletsen? Även den röde rackaren binder ju kväve och fosfor när den växer till och den kan troligen skummas ut när den väl lämnar pelletsen.
  17. Tungt med alla flyttar - men den som väntar på något gott...
  18. Man får nog skilja på faktisk fluorescens och fluorescent potential. Den faktiska fluorescensen är ju den som vi kan se under ett visst exciterande ljus. Mer exciterande ljus - mer fluorescens tills alla fluorescerande molekyler är mättade. Den fluorescenta potentialen är vad som forskarna är intresserade av - dvs hur många (eller vilken koncentration) fluorescerande proteiner som finns i korallvävnaden. I artikeln som jag gick igenom är det ju det som man mäter om och om igen på olika sätt. Och uttrycket av dessa fluorescerande proteiner är positivt reglerat av blått ljus.
  19. Håller med ovanstående inlägg - RapidLED är enkelt och komplett och bra pris. Vad gäller kylflänsen så tror jag en enkel lösning är en sån där fyrkantsprofil i aluminium man bygger ställningar med (måste väl finnas på typ Bauhaus/Hornback för rimliga pengar?). Bara att limma Cree-dioderna på i en lång rad och kyla det hela med en liten tyst datorfläkt som blåser luft genom profilen från ena änden till den andra.
  20. Jag ska ge mig på den. Lite tungt skriven så det tar ett par dar.
  21. Jag fortsätter driva mitt case mot rött ljus för stenkorallsodling. Ovan så har jag presenterat data som visar att monokromatiskt rött ljus inte är något toppenljus om man vill att stenkoraller ska växa. En enkel förklaring till frånvaron av växt är att rött ljus används dåligt av zooxanthellerna för fotosyntes. Men möjligheten finns att höga nivåer av rött ljus rent utav har negativa effekter för zooxanthellerna. Basen för detta skulle precis som Laggeman skriver att många koraller inte utsätts för mycket rött ljus eftersom vattnet filtrerar bort dessa långa våglängder. De är helt enkelt inte anpassade för höga nivåer av rött ljus. Dana Riddle har spekulerat om det här under några år och faktiskt hittat ett antal experiment och observationer som tyder på att rött ljus är negativt för stenkoraller (artikel). Först och främst så har Dana själv experimenterat med att exponera små ytor av koraller för monokromatiskt ljus olika färger genom att belysa dem med enkeltoppiga LEDar. Effekten av rött ljus var kraftig blekning av korallen - dvs att zooxanthellerna gick förlorade i den exponerade ytan. Även i den vetenskapliga litteraturen finns det stöd för samma sak - rött ljus inducerar kraftig blekning av stenkoraller (Kinzie et al 1987). Nu kanske inte så många akvarister ens överväger att exponera sina koraller för rent rött ljus. En intressantare fråga är kanske om rött ljus har en negativ effekt i kombination med annat ljus? Det verkar inte som om en sådan effekt är dramatisk i alla fall - det finns gott om exempel på akvarister som odlar koraller under belysning som innehåller en rödandel. Men den som inte är intresserad av estetik utan av ren tillväxt (t ex vid rationell korallodling) ska nog överväga att stråla sina koraller med blått ljus snarare än med ljus som innehåller en rödandel. I nästan alla experiment jag hittar växer korallerna lika bra eller bättre när de strålas med blått ljus jämfört med vitt ljus (alltså ljus som innehåller en rödandel). Helt i enlighet med detta finner Schlacher et al att et al metallhalogenlampor som anges ha en färgtemperatur på 14 000 K (Arcadia) eller 20 000 K (HIT Colorlite) understödjer koralltillväxt (Acropora) bättre än en metallhalogenlampa på 5600 K (Osram) eller 10 000 K (BLV). Lamporna rankades så här efter hur väl de understödde koralltillväxt: 20 000K > 14 000 K > 5500 K > 10 000 K Notera att 5500 K i det här fallet var bättre än 10 000 K. Hur väl dessa lampor understödde Acropora-tillväxt var inte ett resultat av hur mycket fotosyntetiskt användbar strålning (PUR) de strålade. Inte heller kunde man förklara resultatet med mängden blått ljus som de strålade. Istället var den enda korrelationen man kunde hitta var att ju mer rött ljus lamporna strålade desto sämre koralltillväxt. Dana Riddle går systematiskt igenom argumenten här. Jag ser två möjliga förklaringar till denna negativa korrelation mellan hur mycket rött ljus lamporna strålar och koralltillväxt. Antingen är det verkligen så att rött ljus har en direkt skadlig effekt för korallerna (zooxanthellerna). Eller så är det så att den röda ljusandelen inte kan användas till fotosyntes av zooxanthellerna. Om det senare stämmer så är PUR-värderna inte relevanta för experimentet eftersom de beräknades baserat på absorption för klorofyll a (= blått ljus + rött ljus). Lampor med en hög rödandel - t ex 10 000 K lampan - kommer således att förefalla stråla stor andel fotosyntetiskt användbar ljusenergi fast de i själva verket inte gör det vad koraller anbelangar. Summa summarum, den som vill odla koraller rationellt gör klokast i att stråla dem med ljus utan en påtaglig rödandel. Antingen är den röda ljusandelen direkt negativt för deras tillväxt eller så är det bara slöseri med el eftersom det röda ljuset inte kommer fotosyntesen till godo.
  22. Nu kan även jag bidra med en erfarenhet av dämpade färger på en vecka. Min ljusgula/gulvita/kanariegula (vad man nu vill kalla det) Acropora från Korallenzucht (via Bioted och Akvarieleasing) har helt tydligt blivit mörkare i mitt akvarium under första veckan. Den har också börjat uttrycka neongrön fluorescens som t o m syns dagstid under mitt LED-ljus. Så troligen har jag mer näring i mitten vatten än zeosystemen den kom ifrån (därav mörkare färg) och kanske står den även ljusare nu rakt under Cree-LEDarna (därav det ökade uttrycket av grön fluorescens).
  23. Ja kanske är det så enkelt som du skriver att rött ljus är sämre än blått ljus i fotosyntetisk verkningsgrad hos zooxantheller. Tittar man då på hela processen (koralltillväxt) och inte bara direkt på fotosyntesreaktionen (t ex aktionsspektra) så ser man denna sämre verkningsgrad som dålig eller ingen tillväxt under rött ljus. Det skulle väl betyda att mer rött ljus kan kompensera för dess sämre verkningsgrad - d v s koraller skulle växa bra under helt röda T5:or eller LEDar så länge som ljusstyrkan var tillräcklig? Jag skulle vilja utveckla tankarna om att rött ljus kanske inte bara ger dålig fotosyntetisk effektivitet hos koraller utan även har andra direkta negativa sidor. Men jag får återkomma när jag strukturerat materialet.
  24. Ja du tjatar på . Jag har försökt utröna var man antar att överskottsenergin från fluorescerande proteinerna tar vägen men inte hittat något om det. Helt klart är i alla fall att de i provröret inte behöver bli så mycket mer än värme - de fluorescerande proteinerna fungerar utmärkt där precis som vilket fluorescerande ämne som helst. Men jag måste erkänna att jag inte har någon uppfattning om vilka energimängder som skulle "bli över" vid en excitation och emission hos ett fluorescerande protein. Är det ens något att tala om? Vad gäller biologiska systems energieffektivitet så ställer jag mig skeptisk. Ju mer jag lär mig om biologiska mekanismer på molekylär nivå desto mer övertygad blir jag att energioptimering inte är det som evolutionen sysslar med. Kort sagt, det är ett jäkla slöseri med energi på cellnivå från den mänskliga ingenjörens perspektiv. Och förklaringen är troligen att det naturliga urvalet alltid agerar på de komponenter (gener, mekanismer) som finns tillgängliga för selektion - det ger inte de globalt sett smartaste och bästa lösningarna men det ger de möjliga lösningarna.
  25. Ja det är trevlig läsning men också förbryllande. I trådstarten redovisas att stenkoraller som växer under blått ljus växer till utmärkt - faktiskt lika bra eller bättre än stenkoraller som växer under fullspektrum - men skulle man växa dem under rent rött ljus så skulle det inte bli mycket till tillväxt. En enkel förklaring till varför rött ljus inte ger koralltillväxt skulle kunna vara att att zooxanthellernas fotosyntetiska apparat inte kan använda rött ljus. Detta stödjs av deras ljusabsorbansprofil och det faktum att de växer till dåligt under rött ljus. Men det finns mängder av andra studier som visar att de visst kan använda rött ljus - precis som vilket grön växt som helst. Ett exempel är denna aktionsspektrum från mr cheezyes länk där författaren mätt hur mycket syre som bildas av fotosyntesen när han strålar zooxantheller med olika våglängder: Och jag har sett flera exempel på sådana aktionsspektrum (ett aktionsspektrum generellt är att man mäter någonting som produceras av fotosyntesen när man strålar korallen med ljus av olika våglängder) som tyder på att rött ljus fungerar utmärkt för zooxanthellernas fotosyntes. T ex det här från Favia zooxantheller som Dana Riddle har tagit från korallgurun Muscatine (1980) och som diskuterats förr på SVG. Men alla dessa äldre publicerade aktionspektra verkar vara baserade på att zooxantheller frilagts (preparerats fram) från korallerna och sen har man gjort mätningarna. Lite mer samtida studier använder en teknik (Fast Repetition Rate Fluorometere, FRRF) där man tittar på hur stor del av en viss applicerad ljusenergi som verkligen kommer fotosystem II till godo. Man kan alltså genom att mäta en specifik fluorescens gör ett aktionsspektra för en levande korall - mycket bättre än mätningarna på preparerade zooxantheller. Ett exempel hittade jag i Levy et al (2003): I aktionsspektrumet ovan kan man alltså se hur olika våglängder av ljus används fotosyntetiskt av fyra koraller; Favia favus, Stylophora pistillata, Plerogyra sinosa och Goniopora lobata. En generell trend är att blått ljus är klart bättre än rött ljus. Aktionsspektrat för G. lobata skiljer sig lite i och med att det finns en ordentlig bump i kurvan över 600 nm. Så min slutsats blir att jag står något frågande. Zooxanthellerna verkar kunna använda rött ljus till sin fotosyntes när de är frilagda men när de sitter i korallen verkar det inte gå lika bra. Trots det antyder aktionsspekrat från Levy et al att det faktiskt finns viss förmåga att använda rött ljus till fotosyntesen även om rött ljus är klart sämre än t ex grönt eller blått ljus. Men förklarar det här verkligen varför koraller växer så förbannat dåligt under rött ljus men fantastiskt under blått ljus? Är det något mer med rött ljus som gör det speciellt dåligt för korallodling?
×
×
  • Skapa Ny...