Gå till innehåll

Nizztos

Medlem
  • Antal inlägg

    923
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Pratar vi vanlig 24%:ig ättika, eller finns det starkare? I så fall var?
  2. Vad använder man lämpligen för rengöring av tex pumpar? Jag har också en skummarkopp till en Tunze där locket sitter stenhårt fast (stelnat grönt klegg). Finns det något bra man kan lösa upp det med? Har provat ätticka utan framgång.
  3. Man läser ml på sprutan med Salifert, så bättre än droppar.
  4. Pumpen inhandlad. Visade sig vara en 8070S, så om jag vill flytta mitt akvarium upp på vinden har jag nu rätt pump
  5. Där sa du något intressant. Skall erkänna att jag inte tänkt på effekten av att osmolatorn kan fylla på sitt vatten vid ett stopp på returen. Detta bör jag lura lite på.
  6. Med andra ord så stort som möjligt? Hade nästan hoppats på att jag kunde göra det så litet som möjligt. Då kunde jag få in ett refugium i samma sump.
  7. Blev ju tvungen att testa omedelbums Fungerade utmärkt att trycka upp vattnet, så det var inget problem. Blev dock fundersam över hur den klarar det. Utloppet flr det renade vattnet höll jag nu över hela anläggningen. Samtidigt noterade jag att silikatfiltret inte fylls med vatten. Trots detta trycker den upp en vattenpelare över inloppet till silikatfiltret. Magi, komprimerad luft i filtret, annat? Själv tror jag på magi Ny fundering: Från början skulle jag ha en dränkbar pump i andra halvan av sumpen. Nu blir det ju en extern pump, en HLP 8070. Hur stort/litet bör jag göra facket som pumpen jobbar mot? Det får ju inte vara för stort. Då kommer inte akvariet klara att svälja allt vatten från sumpen om det blir stopp i returen. Finns det någon tummregel på hur stort jag bör ha detta fack. Skall ju dessutom ha en stabil vattennivå då nivåvakt för osmolator skall placeras här. Med stabil menar jag att den bara sjunker i takt med avdunstning och inte går upp och ned på grund av någon svängning i systemet.
  8. Insåg idag att jag gjort en liten tankevurpa. Min vattenbytartank kommer ju hamna rätt högt upp på väggen. Betyder att min osmos hamnar under denna och jag kan alltså inte fylla den direkt från osmos Även om jag flyttar osmosanläggningen så kan jag inte få den högt nog då taket är i vägen.
  9. Bauhaus har motsvarande flexibel PVC som i Crilles länk. Dock såg jag bara klen dimension. Sedan antar jag att det är skillnad på rör och rör. Somliga kan man använda, andra bör man undvika. Tänker då på om materialet är olämpligt för saltvattensbruk.
  10. Jodå, de böjliga går att böjja, det går ej med de vanliga Det är uppenbarligen skillnad. Siten du länkade till beskriver att vatten tar smak av de böjliga men inte av de hårda. Sedan om det är en skillnad vi behöver bry oss om är ju en annan femma.
  11. Såg tex i länken frän Crille att den typen av flexibel pvc ej var godkänd för dricksvatten (i USA). Stog att det enbart var pga av att vattnet tog smak.
  12. Om jag tolkat fördelarna med att nyttja grövre dimension (första biten blir 1" då det är utloppet från overflow boxen) är följande: 1) Jag hoppas på sikt byta kar till ett borrat kar där jag kan ha lite grövre dimension. Har då detta förberett. 2) Detta är en tolkning som kan vara fel. 1" biten begränsar, ja. Men om man kan få ett högre teoretiskt flöde längre ned i kedjan så tror jag man kan få en "sugeffekt" som kan öka flödet i 1" biten. Dock tror jag inte man kommer upp i 2200 l/h hur man än gör. Jag tror emelertid att man nog kommer närmre om man har grövre rör mot slutet. Sugeffekten är nog felaktig, men genom att begränsa förlusterna i stora delar av kedjan kommer man nog närmre det teoretiska maxet. Om jag kör 1" hela vägen blir det kanske bara 1000 l/h kvar. 3) Möjligt att få det tystare. Här har jag iofs läst motsägande uppgifter. Problemen med grövre dimension ligger främst i att jag får grymt dyra och stora kranar vilket jag inte vill ha. Storleken är det största problemet. Kostnaden hade jag gärna sluppit.
  13. När man så småningom tar sig till en glasmästare för att beställa de skivor som skall bli bafflar, vad skall man då ha för mått på dem? Dvs hur mycket spel skall det vara för silkonfogar? Vilken tjocklek brukar man ta?
  14. Bra att veta. Var ju bara planerat att ha en genomföring, men har nu eventuellt en HLP 8070 på gång och då blir det nog en genomföring till. Lite överdimensionerad, men har ju med en sådan möjlighet att driva många andra saker också om andan faller på. Eller är det tvärdumt att driva för många saker från returpumpen (så länge man har kapacitet)?
  15. Såg att Tunze har priser på delarna till 6305. Motorhus 335 euro, drivaxel 33 euro. Housing 48 euro?!!? (bara främre delen, bakre hör ihop med motorn). Man kan ju gissa på minst 4000kr för denna pump (eller?). Bra flås, men inte billigt. Sedan "måste" man ju ha en kontroller också.
  16. Läste en sida som jag tyvärr tappat bort länken till där de hade ett par tips som den händige kan utnytja för att ta bilder från ytan. Variant 1: Bygg en "låda" i akryl eller motsvarande. En sidan av lådan skall vara längre än de andra och ha ett hål i sig. Skruva fast lådan i stativfästet på kameran i hålet på den långa sidan. Själva lådan skall vara stor nog (och den långa sidan lång nog) att rymma linsen. Variant 2: Tag ett rör (akryl, pvc etc). Röret skall vara en bit längre än linsen och ha större diameter. Gör 4 gängade hål i sidan på röret där man skruvar in nylonskruv. Skruva fast röret på linsen med nylonskruvarna. Båda dessa tar bort reflexer från lampor och gör att man får en plan yta att fota igenom (dvs inga vågor som bryter). Variant 1 fungerar för alla kameror med stativfäste. Variant 2 tarvar nog systemkamera.
  17. Har tänkt om lite. Det finns ju "billiga" glaskar på Hornbach. Blir ju betydligt snyggare med glas och man kan då enkelt sätta ditt bafflar. Tänker mig nu någonting i stil med bifogad bild. Inkommande rör i ca 50mm. 25 mm från overflowbox, men byter dimension på vägen, vet ej var ännu. Ett T delar vattnet som går till skummarfack och till vattenbytartank. Kran för vattenbytartank. Glasskivan i vattenbytartanken är för att hålla nivån högre än jag kan borra för genomföring för utloppet till skummarfacket. Utloppet 50mm. Ett utlopp med kran i botten för att kunna tömma vid vattenbyte. 25mm (eller mindre) räcker för denna. Sumpen är traditionel. Skummarfack och returfack. Troligen sätter jag skummaren på något så jag får upp nivån lite i returfacket. Beror på hur stor returpumpen är. Sump 112l (80x35x40, l,b,h) Vattenbytartank. Mindre, men vet ej hur stor då jag inte vet storlekarna de har. Hoppas på ca 60l vilket borde ge ca 40l vattenbyte. Saker jag oroar mig för: - Oljud i rören. - Att inte utloppet i vattenbytartanken skall svälja det som kommer in. Löses med att strypa kranen eller sätta på ett utlopp till. - Att hyllorna inte håller. Tror dock att sparring eller liknande skall klara detta utan problem. - Att jag plannerat bort mig om jag på sikt vill lägga till ett refugium. - Att jag missat något vitalt jag borde tänk på
  18. Hur gick det med ljudet? Fick du löst det?
  19. Håller ju på att planera sump för mitt kar. Har för närvarande två alternativa lösningar: - Två glaskar i varsin del av min akvariemöbel. Detta har jag rätt bra koll på hur det skulle genomföras om jag väljer att gå den vägen. - Sump i källaren. Inte riktigt lurat ut exakt hur man bäst skulle göra det, men har en del intressanta tankar. Känns som den "roligaste" lösningen. Om jag gör sump i källaren så tänkte jag mig en tredelad (med option på 4) sump. 1) Skummare 2) Retur 3) Vattenbyte 4) Refugium (option) Tänkte då så här. Bygga det hela i två våningar. 3 och 4 på övervåningen och 1 och 2 under dessa. Alla karen är plastbackar i olika storlekar. Vatten från huvudkaret får rinna ned till sump 3 och 1 via ett T. Kran måste finnas på den del som går till 3. 3 har överrinning som går till 1. Kar 1 står i en större plastback. Antingen skär man ut ett del av en sida på 1 eller så hittar man en som är rätt höjd och låter vattnet rinna över alla kanter. Detta för att sätta nivå till skummare. Kar 2 får då en lite lägre nivå, men man bör nog ha relativt hög sarg på denna så den klarar att ta emot vatten om returpumpen dör. Nivågivare för osmolator och returpump sitter i kar 2. Även plats för värmare. Kar 3 får antingen ha ett extra utlopp i botten (med kran) eller så ser man till att överriningen inte fyller den mer än att det går att lyfta ned den med vatten i. Får nog se till att ha flexibla slangar både in till den och ut ur den. Detta för att kunna töma denna helt och sedan fylla med osmosvatten + salt. När det gottat till sig ett par dagar så vrider man återigen på inloppet och får circulation med det nya vattnet som ersatt det gamla man tömt ut. Inspiration till detta fick jag från Vargklos tråd. Det jag inte lurat ut: - Var hittar jag plastbackar? Har hittat några, men inte i exakt de storlekar jag helst vill ha (inser att man nog får rätta sig efter tillgång). - Hur vet man om en plastback är lämplig? Tänker på fosfat och gifter. Om de är livsmedelsgodkända borde gifter inte vara något problem, men hur vet man om de är det? - Bubblor. Vet ej hur man skulle få dit bubbelfälla på ett bra sätt. Även om man sätter på lock där så är möjligt så är ju lådorna inte styva nog att man kan lima dit bafflar. Har jag missat något. Är detta genomförbart?
  20. Om man använder osmolator, är inte det lilla returfacker en bra sak? Menar då att man har sensorn i det facket.
  21. Jag förstår inte riktigt slangarna från refugium tebax till sump. Borde det inte bara vara en "överrinning" i toppen av refugiet tillbaks till sumpen?
  22. Japp, flexibel PVC har jag planerat att använda. Från början tänkte jag dra allt med ett "rör", men jag inser att jag inte klarar att göra kröken tillräckligt bra i taket, så får köra en 90 graders böj där. Några cm fall är ju inget problem, det syns inte så väl. Hade iofs tänkt dra i den låda jag redan har utmed taket (går ett järnrör för elementen där, men plats för lite mer rör), men inser att det inte går att göra rördragningen om jag inte river hela lådan först. Har frågat lite om detta på reefcentral också och där tyckte de jag skall använda 50mm. Låter ju rimligt, men är det inte risk att det blir mycket ljud med grövre rör? Vad har det för effekt om man kör 25 alt 32 från överrinningsboxen och genom golvet, och sedan 50mm efter kröken i taket och fram till sumpen? Eller är det viktigt att jag har samma dimension hela vägen? Jag antar att returen kan vara 25mm?
  23. Hmmm, flera tänkvärda tankar där. Boxen har jag inte ännu, men den har ett 1" utlopp och sägs vara specad för 600gph (~2200 l/h). Det du tar upp om strömavbrott och horizontella rör gör mig lite fundersam. Jag hade tänkt mig en ganska lång bit med helt horizontella rör (typ nära 3m). Det låter som det är ett recept för katastrof. Jag vill ju dock inte ha massa tjocka rör som går utmed väggen. Det är ju trots allt ett badrum som man vill hålla relativt fint (även om det inte blir så snygt med sump). Blir till att fundera ett extra varv känner jag
  24. Vilket snabt tar mig tillbaks till min ursprungsfråga. Hur tar jag reda på vilka dimensioner jag behöver för att få 2000l/h ur min box med rör dragna från box till min sump i källaren?
  25. Njae Jonas. Jag vill nog gärna veta flödet ur karet som en parameter i valet av returpum. Den box jag skall sätta dit har ett teoretiskt flöde om ca 2000l/h. Jag vill ju gärna utnyttja så mycket flöde jag kan så då skulle jag behöva en pump som klarar säg 1800l/h upp till mitt kar. MEN Med förluster etc så klarar troligen boxen bara 1000l/h. Då har jag köpt en aldeles för dyr pump som jag måste strypa. Det är dock helt korrekt att det är returpumpen som styr flödet från kar till sump fram tills dess att man når max kapacitet på overflowboxen.
×
×
  • Skapa Ny...