PatriksS

Mina åsikter om DSB (Deep Sand Bed) har varierat en del. I början trodde jag att dsb:en var svaret på allt en saltvattensakvarist kunnat önska sig, mycket tack vare artiklar av Ron Shimek och Erik Borneman. Senare började jag misstänka att dsb:n skulle vara alldeles för effektiv och råna mina makroalger på näring (genom att suga åt sig för mycket/för snabbt nitrat och fosfat). Nu har jag läst på ännu mer och börjar anse att den vanliga DSB:n kan faktiskt vara en ganska dålig lösning om man önskar bli av med nitrater och/eller fosfater. Någon som bryr sig om att höra varför? Jo, de flesta har ju tidigare framfört att det kan vara livsfarligt (för akvariet) att rota i en dsb, särskilt i de svarta områdena. Det har också framförts en hel del förklaringar till varför det kan vara farligt att röra om i de mörkare partierna, det tänker jag inte ta upp igen. Dessutom har det också lagts fram argument om att dsb är "tickande bomber", men jag har inte hittat någon vettig förklaring till varför de är det... Nu verkar jag dock ha hittat lite vetenskapligt underbyggda argument till varför dsb kan vara potentiellt farliga eller olämpliga för våra ändamål, nämligen att: - en djup sandbädd kan släppa oorganiska nitrater och fosfater ut i vattenkolumnet, och det utan att man ens behövt rota i bädden. Nitratet som åker ut är dessutom i form av den farliga ammoniumet, vilket inte gör saken bättre. Jag vet att de flesta inte gillar/orkar läsa källor, men jag citerar ändå och gör en kort sammanfattning av citatet - såsom jag har förstått innehållet - i slutet av detsamma. Materialet verkar också vara ganska purfärskt. Det är mina markeringar/understrykningar i texten. Vad man säger i citatet är att det allra översta, syrerika lagret i dsb:n har en förmåga att ansamla fosfatet, och att de syrefattiga (lägre) områden har en förmåga att läcka tillbaka fosfatet ut i det fria vattenkolumnen ovanför. Forskarna säger alltså att de lösta substanserna vandrar fritt mellan substratet och det fria vattnet. Min egen - kanske helt felaktig - slutsats blir därför att dsb inte är sådana ypperliga näringsmagneter eller näringsomvandlare som R. Shimek m.fl. påstår. Detta gör inte dsb:n farliga i sig, men farliga för dem som bara helt sonika utgår från att dsb är en sådan fire-and-forget lösning som enkelt kan ta hand om det organiska avfallet. Detta i sin tur gör att mina farhågor om att dsb skulle ha rånat mina makroalger på oorganisk näring synes ha varit helt ogrundade. Det är mycket snarare så att det är tack vare mina makroalger som mitt nanokar fungerade bra överhuvudtaget. Hade det kanske inte varit för makrosar så kunde ammoniumspikar och onödigt fosfatutsläpp från min dsb nått sådana höjder att det skulle ha varit negativt för mitt lilla akvarium. Jag skulle därför i nuläget inte rekommendera någon att köra med dsb lika enkelt som jag gjort för bara några månader senare. P.S. Om någon vill så tror jag att jag har fler källor på lager om detta.

Riktigt snyggt, kommer att bli spännande! Hoppas tobli följer detta..

53 liters menar du väl.

Ja. Ja. Bättre, men försök att inte hålla på och hatta hela tiden, blir stabilare så.

För att uppnå bättre resultat med pumparna på det sättet behöver man en avskiljare på mitten som går igenom mitten av akvariet och nästan längstmed hela akvarielängden, men lämnar kanske 5-10 cm kvar till vardera sidoruta. LS:en kan sedan stapplas på varsin sida av en sådan avskiljare (en glasrutan fungerar utmärkt) så får man ordentlig cirkulation. I annat fall så blir det ganska precis så som du beskriver det, man kan likna det hela med ett hjul, där ytterkanter måste tillryggalägga större avstånd och därför har större hastighet, medan mitten har endast en svag omrörning. Ett sådant tillvägagångssätt är dock inte lämplig för alla naturligtvis.

Jag skulle istället ha provat med att rikta pumparna så att den ena blåser längstmed ena långsidan, och den andra längstmed andra långsidan i motsatt riktning. På det sättet får du ett laminärt flöde i akvariet överlag. Sådant flöde blir kaotiskt så fort det träffar hinder (koraller, inredning osv.), och det är ju det som eftersträvas. Två pumpar som blåser mot varandra kan lätt ta ut varandra, vilket är lite dumt tycker jag.

Namn-------------L/h------Drar i watt---------pris Koralia3 ----------3200 ------5,5---------------495 kr Koralia4-----------4600------11----------------595 kr Tunze6025--------2500------7-----------------495 kr Tunze6025Mod--ca4900----7-----------------495 kr Tunze6045--------4500------8-----------------695 kr Personligen anser jag att en moddad tunze6025 ger mest flöde och valuta för pengarna, såväl i införskaffningskostnad som i energiförbrukning. Det förutsätter dock att man inte är feg och vill pilla på pumpen.

Ja, det optimala är att låta proteiner samlas på ytan, som sedan rinner över en kam in i skummare. Hade jag varit dig skulle jag nog ha satsat på en överrinningsbox från Tunze, någon liten recirkulerande skummare som dumpar vatten i en sump, och någon returpump. Tunzes överrinningslåda anses vara mycket tillförlitlig, den har liten storlek och du får bort massa teknik (skummare t ex) ur karet. Nackdelen är naturligtvis att det kostar lite i införskaffningskostnader, men enligt min erfarenhet kommer man förr eller senare att satsa på en sump, det är bara en tidsfråga. Vissa har ju sump endast som ett fack i karet, och det är väl inget fel i sig, men det kan bli lite svårare att leda ytvattnet till skummaren med en sådan lösning. Hur du än gör så försök att alltid tänka på vattnets kvalité som du suger in i skummaren - ju skitigare desto bättre!

Marcus, för det första är det är inte alls säkert att du får alger enbart på grund av ljuset - hade det varit så enkelt så hade inte folk diskuterat massa vodka, rowa, dsb och annat blaj, då hade alla bara bytt lampor till "antialglampor". För algernas del är en del annat som spelar in. För det andra finns det mig veterligen inte några jättebra lampor med skruvsockel som skulle passa till dina ändamål förutom troligen den du redan har. Har du en vanlig glödlampa så kan du byta ut den mot en vanlig "sparlampa". Hur som helst: har du inte pengar att köpa en skrivbordslampa för 150 spänn så har du inga val, punkt slut. Du kan kanske rota runt lite på skrot och sopprum eller något. Jag hade gärna gett dig en lampa hade jag haft en sådan. Jag vet inte hur ni har det ställt hemma, men du får ändå gå till dina föräldrar för den ekonomiska hjälpen, det kan väl inte vara så dyrt att köpa en liten lampa för lite drygt en hundring? Vad jag förstått så har du ju fått ihop ditt kar nästan gratis, så borde det kanske finnas ekonomiskt uttrymme för att skaffa en liten lampa?

Det är ju riktigt synd. Har man en skummare som sitt främsta verktyg för att hålla låga näringsvärden bör man se till att också optimera skumningen. Nu bortser vi från andra exportalternativ (makrosar, rowa m.m.) och från diskussionen "skumma-inte skumma" för tillfället. Proteiner samlas mest vid ytan. Recirkulerande skummare som drar in ytvattnet är därför enligt min uppfattning mycket effektivare än inneskummare. Att ta in vattnet 10-15 cm under vattenytan minskar skumningens effektivitet oerhört mycket. Det bästa är att dra in ytvattnet som sagt. Kan man inte det får man anpassa insuget så att det på något sätt ändå tar in mycket av det som kommer från ytavrinningen som möjligt. Är det en sump/filterfack involverade så kan man försöka göra att vattnet från ytavrinningen kommer i ett så litet fack som möjligt där man placerar skummaren/skummarpumpen, så att vattnet är så mättat med proteiner från ytavrinningen som möjligt.

Tack, Stig, jag visste faktiskt inte att korallerna har olika symbiotiska alger, trodde alla mikroalger var lika, misstänkte inte heller att korallerna kan "fånga" och växla mikroalger vid behov. Intressant ämne som kanske tål att undersökas vidare.

Patrick, har Tunze ett delinsug vid vattenytan och ett annat längre ner? Är det på det sättet så skulle jag absolut satsa på Tunzes. Att suga in ytvattnet direkt in i skummaren är det bästa du kan göra. Jag har för mig att vissa tunze-skummare har ett delinsug vid vattenytan.. Mig veterligen drar MCE500 vattnet längre nerifrån, vilket inte är optimalt.

Tack, Ted, det låter faktiskt sannolikt att KorallenZucht, som är en något mindre aktör på ljusområdet än säg ATI eller Fauna Marin, har högre beställnings-/tillverkningskostnader än de sistnämnda, som kan köpa in i större mängder. Jag är nöjd med ditt svar på den (eviga) frågan "Varför?" och tänker beställa KZ Fiji Purple så småningom.

Enligt en snabb sökning på google så verkar Tunze 9002 vara känslig för konstant vattennivå, se här: http://www.nano-reef.com/forums/index.php?showtopic=96961 se även här: http://www.nano-reef.com/forums/index.php?showtopic=106692&st=0&p=994336entry994336 Vad har du att spela med så att säga, vilket uttrymme och budgeten? Kanske kan vi komma fram till någon annan, ännu bättre skummare?

Vad jag var ute efter är en enkel förklaring till prisskillnaden. Marknaden brukar ju fungera så att jämförbara produkter oftast - inte alltid - har jämförbara priser. Ta t ex någon bil i golfklassen - Toyota Corolla, Folksvagen Golf osv. De flesta ligger säg runt 160 000 kr (bara som ett antagande ). Om t ex Honda Civik väljer att saluföra sin modell för någonting över 200 000 kr, så måste de ju motivera prisvalet, annars väljer de flesta (inte alla) kunderna en Corolla eller en Golf. Förklaringen kan t ex vara att Civiken har avsevärt högre kvalité, eller att den är utrustad som standard med en GPS, titanfälgar, superturboladdaren, sportchassin, drar 1/2 bränsle gentemot konkurrenternas modeller eller whatever som motiverar prisskillnaden. På samma sätt är det kanske här med rören? Håller KZ:s rör längre? Ger de något som ATI:s rör inte ger? Eller vad är den explicita fördelen såsom du har förstått det? Det är alltså inget angrepp eller något liknande simpelt, jag är bara nyfiken inför köp av ljusrör.

Kanske lite OT, men ändå. Min åsikt är kanske inte mycket värd, men jag anser att det är tvärtom mycket bra att du fortsätter ge dig in i forumdiskussioner (till skillnad från Pohl i så fall). Det ger otroligt mycket cred och förtroende för dig även som handlare. Själv köper jag hellre av någon som vet vad h*n pratar om än av någon anonym källa. Titta bara på Habib, som flitigt deltar i RC:s diskussioner inom den kemiska delen - det visar på äkta engagemang och ger ett mänskligt ansikte åt företaget Salifert. Dessutom finns det alltid en chans att på forumet påverkas och påverka samt snappa upp något som i förlängningen kan ge mera cash till företaget. Se t ex på Tunzes streampumpar, som påstås härstamma från de tidiga MaxiJet-modningarna. Summa sumarum tycker jag det vore trist om du slutade delta i diskussionerna bara för att du är näringsidkare, Ted. All kritik är bra kritik, även om den i början kan uppfattas som jobbig, så länge den är saklig och inte angriper någon personligen.

Är det det här som ni menar:

Ted, varför så negativt? Jag försökte bara påtala att de flesta verkar vara överens om att KZ:s rör är ganska snarlika de som redan finns från t ex ATI. Därmed inte sagt att KorallenZuchts rör är dåliga - tvärtom, även om man översiktligt skummar igenom redan de första sidorna i de länkar som jag postat så ser du att KZ:s PAR-värden är mycket goda, helt i paritet med ATI:s rör och t o m bättre. Jag bryter ut det hela så blir det kanske tydligare: Namn ------------------ PAR ATI Aquablue --------------------- 341 Fauna Marine Aquascience DUO --- 334 KZ Coral Light ------------------- 342 ATI Blue Plus --------------------- 308 Fauna Marine Aquascience -------- 302 KZ Fiji Purple -------------------- 320 Så låt vara att KZ:s rör ser snarlika de som redan finns på marknaden, de verkar ju vara mycket bra ljusrör. Jag ser det tvärtom som mycket positivt att T. Pohl inte bara nått till ATI:s höga prestanda utan också synes överträffat den. Det är bra med konkurrens, den för utvecklingen framåt! Det enda jag har att anmärka på är hur T. Pohl väljer att bemöta det hela. Det hade kanske varit bättre från hans (och din) sida att sakligt framhålla exempelvis de mycket höga par-värden som KZ-rör uppvisar. Men också lägga fram argument som förklarar varför just KZ:s rör är dyrare än ATI, som uppenbarligen har jämförbara PAR. Håller du inte med? EDIT: jag kom på att Aquascience och Aquascience DUO marknadsförs av Fauna Marine och inte ATI, därför ändrat i namnen.

Jo, visst behövs det kanske avancerad utrustning för att in på millimeter fastställa de eventuella (hårtunna) skillnaderna mellan rören, men frågan är om om en eventuell spektralförskjutning mellan rören som kanske avviker högst marginellt gör någon större - om än någon - skillnad alls i koralltillväxt/utfärgning? Du nämner ju också om inavel mellan de stora rörtillverkarna, så det hela framstår mera av en PR-grej än en principiell teknisk skillnad. EDIT: Grim Reefer har i uttalandet ovan använt en Spektrometer, inte en par-meter, men det är inte huvudpoängen.

Ted, eftersom det är av stor vikt för dig, så kanske man kunde sammanfatta det hela. För mig framstår det som att det är istället T. Pohl som är "crazy". Det verkar också som att "the people knows that". Om vi tar först Magnus uttalande: Därefter tar Stig vid, som kan det här med ljus: Magnus bekräftar - att såväl KZ Coral Light, Aqua Science DUO och Aquablue spezial är lika: Ove instämmer: Stig förklarar varför: En lämplig sammanfattning av det hela kan möjligen vara ett citat ur ett uttalande från The Grim Reefer, en av de främsta ljuskunniga på RC: och: samt: Från tråden: http://reefcentral.com/forums/showthread.php?s=&threadid=1156051 Så frågan är om samtliga som uttalat sig är galna och Pohl har rätt, eller om det är helt tvärtom. Var och en får väl avgöra själv - lite :nya bilder: kan kanske underlätta också. EDIT: för er som är intresserade av PAR-värden. EDIT2: här är bilder på ljuset inne i karet med diverse rör.

Var kan man i Sverige köpa en luftflödesmätare motsvarande den här? :

Det går. Marcus, det är mycket lättare att skapa jobbiga och onödiga hinder och sedan övervinna dessa än att köra på utan hinder, eller hur?

Kommer att växa saktare.

Du behöver inte vara snurrig av det. Titta bara på den bifogade diagrammet och hitta den genomströmning som kan vara optimal för dig. Man kan iofs själv räkna ut vattenflödet genom den formel som anges. Såväl grafen som formeln tar hänsyn till att det nyskummade vattnet blandas med "orent" vatten - därav det relativt höga flödet via skummaren. Hade det inte varit ett sammansatt/recirkulerande system så skulle det ju räcka med att köra ens totala vattenvolymen (säg 300 liter) per dag. Nu är det ju så att skummat vatten blandas med oskummat och på det sättet får man en utspädningseffekt, vilket leder till att man får köra med en vattenomsättning som uppgår till den totala vattenvolymen i systemet per timme. Men jag förstår ändå vad du vill ha sagt: att på grund av att cirkulationen i akvariet inte är optimal så blir inte heller utspädningseffekten optimal, varför den i citatet angivna formeln/grafen bör justeras. Problemet som jag ser det är att om man underkänner formeln/grafen just på den grunden - att vattnet inte blandas optimalt i karet - så har vi inget att gå på alls. Det finns nämligen hundratusen olika setups för vattenflöden där inget akvarie är det andra likt. Därför kan man kanske utgå från en mera schablonaktig formel/graf? Då är frågan om man kan godta formeln/grafen ändå, eller finns det andra invändningar? Jag brukar förresten vara den som ofta också kör på känn, på känsla osv. I fallet med makroalger/växter underlättas det hela genom att vi/jag kan se bristsymtom och sätta in motåtgärder. Vad gäller skummningen så kan det vara svårt att se något visuellt riktmärke som talar om för en huruvida skummningen är alldeles perfekt eller om den kan förbättras ännu mer. Visst finns det vissa tecken på att skumnigen fungerar dåligt, men då rör det sig om extremare fall, t ex där man kan lätt se en tjock hinna på vattenytan i hela karet. Ofta är det ju inte så enkelt kanske. Därav denna djupdykning.

Mmm, det kanske kan vara svårt att justera med en skummare som inte är recirkulerande. Har man en icke-recirkulerande skummare kan man kanske man justera det hela genom att anpassa själva skummarkapaciteten till det hela. Säg att du har ett akvarium på 300 liter, vilket skulle innebära att du behöver ha en skummare som drar in 300 liter vatten i timmen. Sedan är det bara att välja vilken skummare som passar in i denna beskrivning, dvs. kolla hur mycket vatten respektive skummare drar in (med avdrag för hur mycket luft som dras in). Jag har ingen aning om hur mycket vatten din MC500 drar... Mera funderingar?