Gå till innehåll
View in the app

A better way to browse. Learn more.

Saltvattensguiden

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋮) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

PatriksS

Medlem
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Tack Lasse, så här i backspegel ser man saker och ting ur en bättre vinkel än när man är mitt i smeten. Nu håller jag tummarna och tänkte återkomma med en rapport om förändringarna om/när dessa väl märks.
  2. Är dessa röda? I så fall har jag liknande makroalger i mitt kar, men jag å min sida försöker ge dem så mycket kärlek (och näring) jag kan för att få dem att bli stora och fina. Vill du inte ha dessa så är det väl bara att skruva loss dem, kan vara svårt att bara dra av från stenen, men med en skruvrörelse verkar det gå bra att lossa.
  3. Jag ser mig tvungen att åter igen omvärdera mina senaste funderingar och börja faktiskt om från början. Med det menar jag att börja dosera KNO3, KH2PO4 och mikrogödning (järn m.m.), såsom jag tänkte mig när jag startade tråden. Jag tyckte mig nämligen märka en ordentlig nytillväxt på makroalgerna nästan uteslutande när jag i smyg ingrep med oorganisk gödning. Under julhelgen var jag hemifrån i två dagar, och när jag kom tillbaka såg jag caulerpa racemosa (den druvaktiga) ligga i karet likblek och döende. Innan avresan hade jag ca 0,25 ppm fosfat, och ca 25 ppm nitrat. Jag gissar på att fosfatet föll ännu lägre under de två dagar som jag var borta, och caulerpan fick därför för sig att dö/förökas sexuellt. Även mina röda alger visade lite likbleka fläckar här och var. Inte bra. Nu tänkte jag testa köra enligt Toms egna doseringar för saltvatten nedan, givetvis anpassat till min burk: www.barrreport.comFör mitt kar får det bli: 1. ca 2 ml Mikro+ (dvs. järn- och övrig mikrogödning) x 2-3 ggr/v 2. ca 0,2 g KNO3 x 2-3 ggr/v 3. en knivsudd fosfat x 1-2 ggr/v
  4. PatriksS svarade Robban i ämne Alger
    Oki, hehe, sorry, ursäkta en växtnörd. )
  5. PatriksS svarade Robban i ämne Alger
    Japp, jag sa ju inte heller att han har höga näringsnivåer, utan tillräckligt för att inte bara hålla algen vid liv utan även låta den växa (oavsett hur låga nivåer han än mäter). Har Robban kvar algen innebär det ju att algen tar hand om även det minsta överskottet av nitrat/fosfat, och lämnar vattenkolumnen ännu näringsfattigare, vilket borgar för en mycket näringsfattigt vatten - precis det som ni både eftersträvar när ni vill ha SPS:er. Men tycker Robban att algen är så pass ful att bara det skälet överväger alla sådana fördelar, så är det ju bara att kasta stenen algen sitter på, big deal.
  6. Intressant att det finns fler sådana iakttagelser!
  7. Mitt i prick, tack Capote!: http://www.deepseaimages.com/dsilibrary/showphoto.php?photo=13948 http://www.peteducation.com/article.cfm?cls=16&cat=1932&articleid=2142 http://www.algaebase.org/SpeciesDetail.lasso?species_id=3802#
  8. Folk är rädda för att få matrester/ammonium från fiskar att bli till nitrat i biobollar (och annat filtermaterial för den delen också).
  9. PatriksS svarade Robban i ämne Alger
    Jörgen, om dessa alger växer i Robbans kar innebär det ju att han har nitrat- och fosfatnivåer som kan underhålla algen, oavsett vad hans tester säger. Då är det väl bättre att ha algen kvar så att den kan suga i sig nitrat/fosfat, och sedan - om han tycker att makroalger är fula - riva ut algen buntvis. Det är ju lättare än att rycka loss enstaka blad hela tiden.
  10. Följande fenomen kunde jag se på min nyinköpta ricordia. Ser ni hålet/munnen på den nedersta ricordian? - jfr sedan med den översta, som istället har puttande mun. Efter någon minut återgick även den nedersta ricordian till samma puttande läppar som översta, och släppte ut en liten "bajsbit" eller något liknande. Rätt häftigt var det i a f.
  11. Nope, jag har ingen ID, men vill gärna odla på den - grönskan på just denna alg är verkligen overklig (vilket ordval..)
  12. PatriksS svarade Robban i ämne Alger
    Ja, av din bild att döma så kan man nästan undra om dina fiskar får plats i karet för de där algerna.. hemskt!
  13. Inget som simmar, bara två eremiter som kryper, och lite sniglar som suger sig fast på rutorna.
  14. Nu har jag drabbats av en algexplosion - de dök upp på bara en dag! Vad skall jag göra? Det är både röda, ljus- och mörkgröna alger - fruktansvärt!
  15. Made in Italy: http://reefcentral.com/forums/showthread.php?threadid=971190&perpage=25&pagenumber=1
  16. http://reefkeeping.com/issues/2002-06/fm/feature/index.php
  17. PatriksS svarade Robban i ämne Alger
    Attans, att jag inte bor nära dig, hade kunnat hjälpa dig bära din kors... Varför vill du bli av med den makroalgen, förresten?
  18. Dvs. du har en ordentlig förutsättning för att lyckas med makroalger. Sötvattensväxter kan i en välplanterad burk suga i sig max 4 ppm nitrat på en (!) dag. Jag förmodar att makroalger är ännu snabbare vad gäller näringsupptag. Släng i en bunt med någon tålig makroalg i burken för en femtilapp/en hundring så slipper du skaffa en ozonanläggning (som kan vara rätt dyr har jag för mig) och får ner nitraten till noll.
  19. Har nu skaffat lite diverse makroalger, vi få se hur dessa klarar sig hos mig. I samband med inköpen drabbas jag av flera funderingar. Ammonium. För det första misstänker jag att jag numera måste ha en ammoniumalstrare. Det är nämligen så att jag har fått en liten bit Caulerpa överleva i mitt kar, och då har jag i smyg doserat KNO3 någon knivsudd i veckan. Doserar jag inte nitrat ser jag direkt att Caulerpan bryter ner sina äldre växtdelar (främst stjälken) för att skjuta ut nya skott. Jag drar då slutsatsen att näringsbegränsningen är i det närmaste total - jag har ju endast en eremit i karet. När det nu tillkommit flera konsumenter av inorganiken, så måste måste måste jag ha en producent också! Visst kan man bara slänga i lite foder och låta det ruttna/brytas ner till nitrat och fosfat, men växter - och jag antar att även alger - föredrar ju faktiskt ammonium framför nitrat. Ungefär som barn som vill ha godis istället för mörkt grovt bröd. Den här delen är egentligen ingen fråga utan allmän reflektion, jag "tänker högt". Syre För det andra börjar jag tänka mer och mer på karets syrekrav. Jag minns att sötvattensväxter förbrukar syre nattetid (respiration). Detta måste gälla även makroalger. Alltså har jag syreförbrukare i form av alger. När jag tänkt så lång kom jag på att jag har även andra syreförbrukare: bakterier i dsb:en och smådjur som springer överallt. BOD:en (biochemical oxygen demand) lär med andra ord vara rätt hög. På dagen är det nog inga problem: makroalger bör kunna förse hela karet med syre, samt skummaren gör sitt nattetid. Problemet är att skummaren låter som en skördetröska och att jag får snart besök som måste sova i samma rum som akvariet, vilket gör att jag nog blir tvungen att stänga av skummaren nattetid. Bör jag oroa mig för låga syrehalter? Ja, jag vet att man kan rikta pumpen mot ytan, men är det tillräckligt?? Jag läste någonstans att syret är rätt svårlösligt i vattnet, och att att det är ovisst om mer ytrörelse räcker. Jag började söka på google i ämnet, och fick upp det här (min understrykning): Källa: http://www.springerlink.com/content/m311021854mm81vx/ Kontentan av det ovanciterade är väl att om man ökar ytvattenrörelse så får man ökad respiration. Vill någon kommentera detta, särskilt applicerad på våra akvariemiljöer? Koldioxid Som växtnörd vet man den enorma betydelsen av koldioxid för växters tillväxt. Det är i princip koldioxiden som är bromsen i tillväxten av akvatiska macrophyter. Koldioxiden borde sannolikt spela minst lika stor roll för tillväxt av makroalger. Jag har som bekant valt att inte aktivt spruta in koldiox ur tub, utan satsat mera på low-tech. Vad jag förstår finns det minst två källor till koldioxid i vattnet: 1) restprodukter från andningen från bakterieliv/fisk/annat levande, samt 2) det som förs in från luften. Och då är min fråga följande: vilken av dessa två källor är den primära "producenten"? Jag undrar därför att standardrådet i liknande växtsötvattenskar vara att inte ha för mycket ytrörelse för att inte driva ut koldioxiden ur vattnet. Men om akvariet infauna producerar mycket mindre än det som man med kraftig luftning kan fås från den omgivande luften så bör väl rådet vara att satsa på det istället för andningsrester. Eller tvärtom: jag vet inte vad som producerar mest koldioxid. Det har säkert redan avhandlats, peka då gärna på någon länk. Annars är alla funderingar mycket välkomna!
  20. Mmm, alltså om bakterietillväxten är kolbegränsad i början - tills bottnet hinner samla tillräckligt med sediment - så innebär det att det är fritt fram för mikroalger att frodas. Kickstartar man bottnet med gammal filtergegga/slam betyder det att man får en väletablerad bakteriepopulation som dessutom är uppblandat med lättillgänglig men fortfarande ganska långsam kolkälla. Bättre kan det väl inte bli? Bakterier i bottnet tar då det mesta av ammonium/nitrat/fosfat med detsamma, och för att dubbelsäkra systemet har man en bunt med makroalger att ta eventuella näringsrester. På detta sätt kanske man slipper mikroalgsblomningar helt och hållet, och undviker det trängande behovet att införskaffa tiotals sniglar. Lite sniglar kommer säkert ändå behövas, men det kanske inte blir frågan om flera tusenlappar (gäller särskilt för er med normalstora kar). Alltså rent teoretiskt borde det bli bra mycket billigare och enklare med ett sådant tillvägagångssätt, eller? Filterslammet är ju gratis, den enda kostnaden är väl makroalgerna, vilka kanske inte är särskilt dyra, plus någon enstaka snigel. Utöver detta slipper man - i alla fall i början - oroa sig över att ljuset inte räcker till och man måste uppgradera. Mindre ljus innebär ju i princip alltid att risken för mikroalger minskar, om man har makroalger som konkurrenter om näringen samt bakterier i bottnet som tar udden ammoniumspikar. För det är väl nästan ett vetenskapligt faktum att det är ammoniumspikar - i vart fall i sötvatten - som orsakar algexplosioner. Borde man då inte kunna ställa upp dessa enkla råd om algfri uppstart för en marine-planted (dvs. för folk som inte är makroalgskygga): 1. Lägg den bruna filtergeggan från ett inkört filter underst i bottnet. 2. Anlägg ingen DSB utan kör med ett normaltjockt substrat, ca 3-4 cm. 3. Lägg i hyfsat med makroalger, tajma gärna din uppstart med när någon akvariekompis rensar sin refugium. 4. Släpp i någon enstaka snigel, eventuell någon liten fisk och ditt urval av (mjuk-)koraller på den levande stenen. 5. Öka inte standardljuset än så länge, dvs. inte mer än 0,5 w/liter!! 6. Pytsa gärna i någon bakterie-på-flaska under någon vecka. Vad tycks?
  21. Jo, GustavF föreslog mig faktiskt att fylla en dunk med osmosvatten, men jag avböjde. Jag vill inte vara besvärlig. Det är bättre att jag försöker skaffa mig ett eget osmosfilter så småningom. Men stort tack, Bjarne, för erbjudandet i alla fall!
  22. Se nedan: Men också det att byta 10 liter vatten kräver 10 liter RO-vatten, vilket jag inte har. Däremot har jag ganska gott om socker hemma. När jag byter med kranvattnet ökar kiselalgerna. Att köpa destillerat vatten (T-vatten) är lite väl dyrt med 10-liters vattenbyten i veckan.
  23. Bra inledning, Peter, fångar faktiskt läsarens uppmärksamhet! Hur kan du med sådan säkerhet uttala dig om att "folk som jag" inte tar reda på riskerna? Jag kan faktiskt ganska självsäkert påstå att jag läst nästan samtliga trådar om kolmetoden (socker/vodka) såväl här som på RC. På dig låter det hela som någon slags domedagsprofetia. Jag är väl medveten om riskerna, med man behöver inte överdriva dessa, snart låter det som att man kan börja skrämma barn med det hela. Miracle mud är ännu en marknadsföringbullshit som det kryllar av. Någon blomjord har det aldrig varit tal om från min sida, däremot skrev jag om liiite torv ("a dusting of peat" som det brukar heta på engelska) samt urlakad jordslurry. Är man riktigt feg kan man t o m koka torven i fem-tio minuter så blir man av dels med taniner, och dels av med eventuell ammonium. Det bästa är naturligtvis att samla den bruna geggan som finns i ett inkört filter, men det är som sagt ett ovärderligt tips för sötvatten om man vill slippa köra igenom hela kvävecykeln. Det jag frågade våra sakkunniga på forumet (ni vet vilka ni är) om sådant tips kan även appliceras i saltvatten. Peter, för det första har du fortfarande inte specat min burk - vad är det som är så speciellt med just mitt kar och det stadiet det befinner sig i för att kunna diskutera mera specifikt. För det andra började jag med kolmetoden inte för att primärt öka antal nedbrytningsbakterier för att bryta ner organiken (det får man nog på köpet), utan för att genom bakterier exportera oorganiska ämnden (vilka jag tillsatte i början). Jag har ju prövat med Caulerpa, även med tillsats av nitrat och fosfat, men det funkade inte. Burken stod sånär som tom, med rätt friskt med nitrat och fosfat, så varför inte pröva kolet? Nja, jag drar ju inte direkt några paralleller till Lasses mollyprojekt. Mig veterligen har Lasse inte experimenterat med socker/vodka i den tråden. Jag noterade bara att Lasse förde här på tal att han lämnade ett provrör i bottnet som han eventuellt skulle kunna använda för blåsa vodka/socker i sitt plenum. Jag har en Terra Nova Beast 400, som uppges vara designat för 400 liters kar. Även om man halverar tillverkarens uppgifter om skummarens kapacitet så har jag alltså en skummare som torde vara kapabel att skumma ett 200 liters kar. Jag har väl ca 25 liter vattenvolym. Alltså borde skummaren räcka. Vad gäller flödet så uppgår mina pumpar, inklusive den som sitter i skummaren, till lite knappt 2000 l/timmen. Borde räcka för en 25 liter tycker man. Det är väl nästan 80 ggr karets volym i timmen. Märk orden "possible" och "potentially". Inget visat/styrkt. Notera orden "may" och "potential", de ack så viktiga osäkerhetsmarkörerna. Åter igen inget styrkt. Detta avslutas lämpligen med en reservation om "unless you have a good skimmer/flow". Vilket jag tror att jag har. Ser inga risker med kristallklart vatten. Jo, förresten, risken är väl att ljuset når djupare ner i karet. Plus att att det är trevligare att titta i akvariet, klarare färger är nice. Där har vi ordet "may" igen - en osäkerhetsmarkör. Inget styrkt/visat. Sunt förnuft bör användas. Detta är nog den största risken jag uppfattar med metoden, och som är värd att tas på allvar. Sunt förnuft gäller. Det bästa är att kika på vad andra doserat och deras respektive erfarenheter. Dvs. inga decilitermått om man inte har en saltvattenspool i trädgården.
  24. Jo, men jag tänkte väl att bakterier borde kanske växa även utan någons aktiva inblandning (dvs. utan ympning), låt vara att det kanske tar ett par dagar extra att få en väletablerat kultur.
  25. Det kanske är av värde att precisera vad som kännertecknar mitt fall och det skede som karet befinner sig i just nu, för att hjälpa den som vill bemöta kritiken med kolmetoden på traven? Vad är min burk? Litet? Nystartat? Näringsrikt? Näringsfattigt? Nu är jag bara undrande, hehe, vill gärna själv veta. Så där på rak arm kan man väl kanske säga att inställningen till kolmetoden är rent överlag och lite generaliserat - såväl på SG som på RC - som att måla fan på väggen. Det är i alla fall den känslan jag får. Vad är som är särskilt speciellt med metoden? Att det finns en risk för att näringsvärden att falla väldigt snabbt? Det är ju själva påängen, den röda tråden i metoden. Att diskutera metodens för- och nackdelar känns ändå lite överspelat nu, när det finns utförliga trådar om detta. Det man kanske bör koncentrera sig på är nog det som Lasse eventuellt var inne på med sitt teströr i mollyn, det som Claes föreslog med urlakat jord och Tintomara med toarullar/cellulosa: huruvida det är önskvärt att ha en långsam kolkälla i bottnet som käk för bakterier. Det är allmänt vedertaget att torv/jordslurry används inom sötvatten på detta sätt, men frågan är om det kan användas även i saltvattnet. Jag uttalar mig nu som lekman när jag säger att jag inte ser några direkta nackdelar med att ha lite organisk kolkälla i bottnet även i saltvatten, däremot kan det ha eventuella fördelar. Kan/bör man ha liiiiite torv/jord/cellulosa/gegga från ett urkramat filter/el.dyl. i bottnet nästa gång man startar en saltvattensburk? Enligt växtexperten Tom Barr gör geggan från ett inkört urkramat filter i botten av substraten att akvariet är cyklat redan från dag ett, dvs. karet har i princip ingen inkörningsperiod och är inkört redan vid uppstarten. Det borde väl rimligen vara så även i saltvatten. Eller? (Jag känner på mig att jag kommer att få på pumpen för sådana uttalanden, men det är helt okej! )

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.