jonasroman

Har ingen stark uppfattning om em helt exakt kvot mer än att man bör väl försöka härma naturen så gott det går med antagligen rätt stora toleranser, dvs en kvot runt kanske 10-20/1.

Fin arbetsplan:-) Det kommer gå fint, bolla gärna med oss allt du kan komma på:-)

Grattis Stig Jonas

Stämmer. Jag är emot men mest för att vi saknar evidens o tillräcklig erfarenhet. Då menar jag att det är för stort risktagande med tanke på hur mkt värdefullt vi har i karen. Jag har en del vänner som provat axilur, och sedan haft märkliga bekymmer. MEN, det påstår jag inte är ett samband, det kan jag inte veta, men om jag får tro o gissa, så har jag en känsla av det finns ett samband, och det räcker för mig ihop med avsaknad av godkänd indikation och erfarenhet, att avstå. /Mvh Jonas

aha:-) Hittade den själv i våras tror jag det var:-) lustigt om det är samma, men du får se om du känner igen den. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1151820/?report=classic samma?

Grundbulten i teorin, som jag inte sett skrivet om på annat håll, är att cyanon är så bra på att ta upp N o P samt koncentrerar detta, så för mkt av detta leder till för hög fotosyntesaktivitet OM inte cyanon stänger av upptaget av N o P när dessa nivåer stiger även en kritisk punkt. Därför gör cyanon det när N o P stiger, för att skydda sig mot för hög fotosyntesaktiviet. Cyanon har fått denna känslighet för att i längden alltid överleva. När nivåerna sjunker av både N o P slår cyanon på sin känsligt igen o tar upp mer N o P o passar på at växa till. Alltså en förmåga att slå av o på gener som styr upptaget för att på det sättet styra sin fotosyntes så den blir optimal o framför allt inte för hög. Det stämmer bra med vår erfarenhet att lågt nitrat kan trigga cyano, MEN också att nitratdosering mot cyanon funkar bara om fosfat samtidig är rätt högt. För om du har riktigt lågt fosfat är inte en nitratstegring ett hot mot cyanon, då den ändå inte kommer leda till för hög fotosyntes. Därför ser vi ibland cyano trots högt nitrat. Men om fosfat samtidigt stiger lite är nitratstegrignen ett hot mot cyanon, risk för för hög fotosyntes, varvid niratdosering gör att cyanon stänger av sitt upptag av både N o P o tillväxten avtar. Läs gärna min mer fullständiga artikel som jag skrivit som en review utifrån den artkel jag läst. /Jonas R

Läs gärna min sammanfattning...det var ett tag sedan jag postade denna artikel , tycker det stämmer bra med vår empiriska erfarenhet /Jonas Roman

Du är inte ensam Lasse. Det finns en jättefin studie som jag referat här på SG som beskriver tänkbara mekanismer till varför låga näringsvärden kan trigga cyano. Som du vet hat jag sedan en tid sällat mig också till denna teori, så vi är faktiskt för en gång skull överens;-). Teorierna, som är visade med en del eleganta försök, är att cyano har gener som kan slås på när dom upptäcker näringsbrist, och alltså öka sin sensitivitet och upptag för N o P när ngt blir en bristvara. Cyano måste ju liksom andra alger ha N o P för att överleva, men vid då tex N brist, så ökas deras förmåga till upptag av det lilla N som trots allt finns , samt också kanske att deras kvävgasfixerande förmåga ökar o triggas av N brist. Samma verkar kunna ske vid fosfatbrist enligt studien, där alltså fosfatbrist triggar en gen att aktiveras till att ta öka känsligheten för fosfatupptag, samt kanske också aktivera andra vägar för fosfatupptag. Detta kan ej andra alger, så cyanon vid näringsbrist vinner och får då även rätt snabbt en rent mekanisk fördel då ytorna blir fria från konkurerande organismer. I sådana när diskusioner håller jag såklart andra akvarister högt, men det är fortfarande amatörer (liksom jag)(inget negativt med ordet amatör här), som mest kan dra slutsatser ifrån empiriska erfarenheter(bra det med). Det som ändå väger tyngre är den marinbiologiska forskningen, som tyvärr rätt ofta ligger en del utanför våra trådar på våra hobbyforum. Men ibland letar sig vetenskapen in där, och då blir det fina diskusioner och trådar. Tycker inte vi skall förminska oss själva(sverige), vi har "tunga" akvarister i vårt land med, faktum är att Sverige ligger i framkant, och det beror på oss. Jag tror gubbarna på andra sidan säger samma om oss, så det är ett ömsesidigt förtroende för alla vår kunskap. /Jonas R

Om du har så högt nitrat så är det svårt att mäta nedgången för testet är för trubbigt. Om algerna växer så konsumerar dom nitrat, det kan du va helt säker på, så detta är mer ett mätbekymmer. Det är dessutom så fint att makroalger tar mkt mer kväve jämfört med fosfor jämfört med tex bakterier. Kvoten N/P som makroalger tar upp varierar en hel del men ligger oftast runt 80/1. Så har du förbrukat 0.34 ppm Fosfat på bara alger (ej säkert men vi antar det nu), så har du konsumerat mha algerna 0.0035 mol fosfat/l. Då har du förbrukat 0.0035X80 mol/l nitrat=0.28 mol/l nitrat. Det motsvarar 17.4 mg/l nitrat. Så hade tex 75 mg/l innan har du nu cirka 58 ppm nitrat. Dvs, du kommer inte märka det på ett test när du ligger i området 50-100...men sen när du kommer ner till 0-10, då kan du upptäcka denna konsumption med mätning, och där är enligt mig red seas test bättre och med högre upplösning, än salifert i detta område. /Jonas R

Lagt in ny artikel från Conny Anjemo, om Bangaikardinalen och dess odling. Klicka på pdf en /Jonas Roman, redaktör

Ser du inte det som frestande att slänga ut reaktorn då du ända aldrig kommer bli av med din Balling gissar jag? Så slipper du köra dubbla system? Jag kör som du ungefär, kommer på sikt avveckla reaktorn då det till o med kommer bli billigarei drift med bara Balling om man blandar själv. Då kommer ph stiger ännu mer, o man kanske rent av slipper divesorb med;-)

Jag fortsätter för jag tror min teori stämmer: Detta fann jag i en artikel i AA: "...that if you're trying to maintain a thriving deep sand bed, these fishes will indeed eat some of the beneficial organisms living in it. I've found that they don't really deplete a sand bed of critters if kept in a large enough system housing enough sand, but they can literally clean out a relatively shallow sand bed in a smaller aquarium...." Man talar här om DSB men det är ingen teknisk skillnad. En sandbädd skall va i balans oavsett dess tjocklek, och skillnaden är nog bara att det är ännu känsligare med en tunn då den innehåller så mkt färre djur, som vi vill ha kvar i bädden. En tunn bädd i ett inte alltför stort kar, där tror jag en puellaris helt kan strippa den nyttiga microfaunan. Min sand idag, nu 3 veckor efter fiskens död, är som om den var ny...såklart lite så där grå som gammal sand är, men inte ett spår av ngt annat. Jag började se skillnaden redan ngr ar efter fiskens död. Skälet att jag redan då såg en skillnad var att en vän vill mig ställde just den mer klassiska frågan "är inte sanden sämre nu när fisken dött"?...nej, den är bättre svarade jag efter en stunds observation. Mindes då samtidigt när jag läste om sandäddar hur viktigt det var att i en DSB ej ha djur som äter kräftdjur....varför skull en shallow sand bed skilja sig därvidlag? Däremot tror jag att jag kommer kommentera upp med ett par sjöstjärnor till... http://www.advancedaquarist.com/2011/1/fish Jonas Roman

Henric, kör du Balling nu också? Sorry om jag inte hängt med, du har säkert berättat det.

Som du säger svårt att veta för så länge tex sandbädden inte helt strippas på smådjur, så kan ju balansen finnas där ändå. Det som kanske stöder min teori är att puellarisen äter nog inte i första hand dedritus o definitivt inte Dino, utan mer kräftdjur, osv. Men kräftdjuren däremot äter dedritus som jag fattat det, så därmed kan kanske en puellaris indirekt göra så det blir på sikt mer oönskad dedritus i bädden än tvärtom. Men däremot tror jag att sandsjöstjärnan äter mer åt dedritushållet än kräftdjur så just dessa sjöstjärnor tror jag är bra. Nassarius....kanske är lite som stjöstjärnan, välgörande. Jag tror mer på puellarisens negativa effekt än nassarius trots allt. Det beror alltså enligt min tro lite på vad dom äter i första hand. Det finns en hel del råd o skrivet om att man skall undvika därför en viss sorts djur i en DSB och det borde inte skilja sig i råd mellan dsb eller annan sandbädd. Oavsett bäddens djup så är det samma mekanismer som avgör om den är i balans eller ej, dvs om allt som faller ner i den processas. Men, samtidigt kan man givetvis ha en fin bädd trots puellaris o liknande, så det är ju såklart inte ett 100% samband, och jag har inte heller bevis, utan det är en teori, men tidssambandet är påtagligt, och det finns alltför många exempels på min näthinna med fula sandbäddar trots puellaris för att jag direkt skall svälja den konventionella tron. Som du Lasse rätt ofta så tror jag alltså här tvärtom gentemot allmänheten. mvh jonas

Jag har noterat en sak som stöder en teori jag haft ett tag. När jag hade som mest Dino i sanden så hade jag massor av Nassarius-sniglar och två stycken aktiva v.puellaris. Vi kan läsa om sandbäddar hur de oftast mår bäst av att innehålla hög diversifierad microflora i form av olika kräftdjur. Vi vet också att till exempel nassariussniglar och puellaris o liknande fiskar äter upp mycket av de kräftdjur som finns i sanden. Vi vet också att det är omöjligt att hålla en sandbädd snygg bara genom mekanismen att mekaniskt vända sanden. Det funkar aldrig mer än möjligen på en liten plätt. Det är alltid en biologisk jämvikt vi måste ha för att motverka dino annat otrevligt. Jag tror därför att puellaris och liknande fiskar , samt ev också nassarius, är kontraproduktivt och leder faktiskt till en ”smutsigare” sand med större sannolikhet för att få Dino. Båda dessa djur äter upp kräftdjuren i sanden , som ju i sin tur är viktiga för att få balans i den. Min puellaris dog för två veckor sedan och därefter är sanden mer eller mindre kritvit!. Innan dödsfallet hade jag alltid lite brunt här och var och antydan till Dino som kom och gick. Sanden ser likadan ut nu som den alltid gjort i min DSB, där jag aldrig haft några högre djur. Jonas

Sen, som Lassse också skrivit: pH variationerna i ett kar beror inte alls särskilt mkt på eventuella KH variationer (för som jag sa, KH har inte den stora o linjära effekten på pH), utan de variationer du ser i ett kar förklaras till allra största delen av CO2 variationer i vattnet, som i sin tur varierar då fotosyntesen varierar. Exempel: Om du tex har 2 kärl med initialt samma värden enligt nedan Kärl 1+2: KH 7, pH 8.1, CO2(aq)=5ppm(ej räknat exakt nu) Nu höjer vi KH från 7 till 8, alltså ganska mkt. Vi har samma mängd co2. Vad händer då med pH. Det nya pH värdet trots en rätt betydande KH höjning stiger bara med knappt 0.1 enheter(har ej räknat exakt nu). Och denna stigning blir ännu mindre ju högre KH vi utgår ifrån. Dvs, pH förändringen är liten och dessutom inte möjlig att nyttja för arr räkna ut KH utan vetskap om co2. Sen för att kunna räkna ut KH hyfsat exakt utifrån just pH ovh co2 krävs en mkt hög noggrannhet pH mätning på minst +-0.02 och då får man fortfarande inte större KH beräkning än kanske +- 0.1dkh i bästa fall.

Nej Det finns såklart en koppling dock mellan högt pH och högre KH förbrukning, men du har ingen aning om vilken faktor som är däremellan, och förändringarna följer inte varandra linjärt. Det är omöjligt att räkna ut KH utifrån bara pH värdet då du måste isåfall veta, läs mäta, co2 halten i vattnet. Det är dyrt, oexakt och kräver daglig kalibrering av co2 sensorn. Finns ingen maskin som bygger på den tekniken med bra noggrannhet för under 70000kr. Sen är det också så att kopplingen mellan KH o ph är inte linjär, dvs hur mkt du än höjer KH kommer pH sluta följa med i höjningen ju närmare pH 8.3 vi kommer. Kort sagt så kommer dina pH kurvor säga mkt lite eller knappt nåt alls om ditt KH värde. Du måste helt enkelt mäta KH direkt mvh jonas

ja som sagt, det behöver man inte veta. Det är enklare än vad en del tror, slutvolymen är alltid det som räknas, och att veta hur mkt volym som tex 82 gram NaHHCO3 tar upp behöver man inte grubbla över:-) Originalreceptet är ju 82 g/liter. Variationerna runt det är små, eftersom maxlösligheten är inte mer än 96g/l. Balling light maxar genom att instruera 100g/l, så där kommer en liten del ej lösa sig o den lösningen blir en smula starkare, men inte så mkt så det spelar nån roll. Alla svar där man räknar med en NaHCO3 mängd mellan 82-96 gram/liter hade jag ansett vara rätt , så svaret är ju inte exakt på "öret". /Jonas

det är ett bra påpekande, men jag tror det löser sig tillbaka pgr av andra faktorer som jag inte riktigt kan förklara. sen kan det ju va andra karbonatföreningar också. Randy har en artikel om detta, skall se om det finns nåt mer där som jag glömt. oavsett, fällningen beror på det höga ph värdet och ämnet löser tillbaka sig som tur e:-)

Inte så där jättestort drag här på quizen....så jag svarar själv, får tjäna i bästa fall som ett diskussionsämne.. 1) Förutsatta tt vi håller oss till receptet 82g NaHCO3/l (man blandar alltid upp till, inte med, 1 liter, eller vad det nu är för volym, när vi beräknar konc på lösningar. Alltså 1 liter färdig KH lösning, som innehåller 82g NaHCO3, dvs standrardreceptet. Då blir halten NaHCO3 i denna liter 82g/84 (84 är molvikten på NaHCO3)=0.976 mol/l Gör om det till millimol/l: 976.2 millimol/l 1 millimol/l NaHCO3 ger ett KH på 1 meq/l, så lösningen har en alkalinitet på 976.2 meq/l Omräkna till dKH:976.2*2.8=2733dKH 2) När kalkvatten droppas ner (eller annan basisk lösning), kommer det plötlisgt höga pH värdet göra att HCO3-jonerna i vattnet omvandlas till CO3 då dom led i deras egenskaper som syra avlämnar sina vätejoner. Nu stiger den lokala halten av CO3, och den bli då så hög så det spontanbildas salter bestående av CO3, tex CaCO3, MgCO3. Dessa syns som en grumling. 3) En KH lösning från en vanlig Balling består av NaHCO3, och den lösningen är inte så basisk så det sker som beskrivs i 2 ovan. 4) pH värdet sjunker. NaHCO3 kan agera både syra o bas, dvs ta upp eller avge en vätejon. Det är det omgivande pH värdet som avgör om HCO3 kommer agera bas eller syra. Om pH värdet är under 7.7 ungefär, så kommer HCO3 fungera som en bas och och tar upp vätejoner, dvs höjer då pH värdet vid tillsättning. Men om pH värdet är över 7.7 ungefär, kommer HCO3 agera som en syra, och vid tillsättning avge en vätejon o sänka pH värdet. Varför gränsen är just 7.7 (kan va lite lägre ev), beror på att vid det pH värdet eller lägre ligger inga karbonater i form av CO3, utan alla karbonater ligger i formen HCO3. Men vid pH värden över 7.7 så kommer successivt andelen CO3 stiga över HCO3, och vid ett pH på 8.9 är halten HCO3=CO3. Det är det sk pKa värdet för CO3. (högre i sötvatten). Dvs så länge vi har ett pH över 7.7, så kommer alltid en viss del av tillförd HCO3, gå över som CO3, och det genom avlägsnandet av en vätejon=pH sjunker. All tillförd HCO3 gör inte över som CO3, men det räcker att något av tillförd HCO3 gör det, för att få en pH sänkning. Men vid pH 7.7 eller lägre, vill inga HCO3-joner alls gå över till CO3, varvid tillsättning av HCO3 vid ett ph på 7.7 eller lägre, bara kan innebära ett visst upptag av vätejoner, vilket alltså leder till en pH höjning. Varför är denna brytpunkt just 7.7? Det är den sk ändtitreringspunkten för CO3 (samma som ändtitreringspunkten för HCO3 är 4.2) . Dvs vid detta pH är alla CO3-"uttitrerade" o ligger som HCO3. Värdet för en ändtitreringspunkt får man genom att ta summan av omgivande pKa värdena o dela med 2. Men efter att ny jämvikt ställt in sig, dvs efter kanske ngr timmar, är ph värdet samma som innan (möjligen lite lite högre för vi har ju höjt alkaliniteten ngt men den effekten är mkt liten). Det är nämligen så här: Det är ur pH synpunkt när ny jämvikt ställt in sig, helt likgiltigt med vilken kemikalie man höjer sin alkalinitet med. Det är bara de omedelbara pH effekterna som skiljer, men när ny jämnvkt är inställd, är pH värdet i vattnet exakt lika oavsett om man höjt alkaliniten med HO3, CO3, NaOH, eller CaOH. Detta beror på att pH är enbart ett resultat av två parametrar: CO2(aq) samt alkaliniten, där CO2(aq) har störst påverkan. Efter ny jämnvkt så kommer CO2(aq) vara samma som innan, oavsett hur du höjde alkaliniteten, därför kommer pH värdet också vara samma i samtliga vatten oavsett hur du tillsatte din alkalinitet. /Jonas R

Bra:-) Det är faktiskt inte helt självklart att det är just kalciumkarbonat som bildas, men nån form av karbonatkristall är det, kan också va Magnesiumkarbonat...men det är inte det viktiga för det löser upp sig blixtsnabbt igen, så du har helt rätt svar:-)

Tillägg: Jag räknade också på hur mkt pH höjs om man med denna min lösning höjer KH med 0.3. Experimentelt fick jag det till 0.03 och räknar jag på det blir det 0.04, så det stämmer bra o känns helt safe. Således skulle jag nog säga ungefär samma som tritons core 7, att upp till 3ml/100l i en dos, är inga problem. Och det är ju ganska mkt, så det finns knappast anledning att gå över den dosen. 3 ml/100l(alltså 3 ml från alla 4 flaskorna dvs egentligen 6 ml KH lösning) av denna "core 7" höjer KH´t i karet med 0.6dKH. Man brukat ju sällan höja så mkt i ett svep så det finns en säkerhetsmarginal här. /Jonas

Nu har jag labbat en del kring detta recept jag räknat fram som en "egen Core 7" så jag vet om det funkar. Mitt korta svar är att jag tror faktiskt det gör det, se resonemang nedan receptet. "Min Core 7" med magnesium Behållare 1: 450 g Kalciumkloriddyhydrat 69 g Magnesiumkloridhexahydrat Behållare 2: 129 g Na2CO3 82 g NaHCO3 Behållare 3: 129 g Na2CO3 82 g NaHCO Behållare 4: 170 g Natriumkloridfritt salt Skälet att jag bytte ut så mkt av Na2CO3 som möjligt mot NaHCO3 var att få ner pH så mkt det går i denna lösning. 82 gram NaHCO3 är nästan en mättad lösning. Började med att lösa ner den. Den löste sig såklart till slut. Sen 129 g Na2CO3. Det är ju normalt sett inga problem att lösa, men var osäker på om det skulle bli annorlunda med redan löst NaHCO3. Det gick i lösning! Se bild. Mätte nu pH på den färdiga core 7 KH lösning: Nästa positiva besked. pH 9.5 Helt ok. Tänk på att kalkvatten har pH 12 och det doserar vi ner ganska mkt av, och en lösning som bara hade bestått av Na2CO3 hade fått också ett pH runt 12, kanske rent av 13. Räknade jag på det borde pH värdet bli ngt lägre än 9.5 men det kan va felmätningar också, oavsett, känns helt grönt. Om ngn som har core 7 från triton så vore det spännande att se hur pH värdet ligger i deras KH-flaska. Gissar på nåt liknande. Skriv i tråden om ni vill. Så nu till sist, gjorde jag en lösning med KH 10 utifrån min nya core 7 (0.4 ml av den i 200 ml RO), o räknade då på att min core 7 skall vara 7 ggr starkare än vanlig Balling. Titrerade ut med salifert, o det stämde, landade på ett KH strax över 10 som beräknat! Så min blandning ovan hade ganska exakt ett KH-innehåll som var 7 ggr mer än en balling classic eller till o med ngt mer!. Stämde alltså som jag kan förstå det. Till sist, testar o doserar i karet. Vill se ph reaktionen o KH svar. Mätte först KH innan karet:7.7 Bestämmer mig för att höja till 8 i ett svep. Räknar ut som om det vore en vanlig Balling o delar med 7. Doserar ner detta(20 ml "core 7") Följande sker: pH stiger tillfälligt endast med 0.03 enheter. Alltså ok. KH steg efter doseringen med min ny lösning nästan exakt 0.3 dKH, som beräknat. Så, det funkar, lösningen är 7 ggr starkare, receptet går i lösning, och ger inte en pH höjning i karet mer än ngr hundradelar om man doserar såpass mkt som 3 ml /100 ml vid ett tillfälle. Den gränsen stämmer för övrigt ruskigt bra med tritons rekommenderade maxdos per gång på deras core 7. Dom skriver tror jag 3-4ml/100l. Och KH lösningens pH är 9.5. /Jonas PS: Bilden visar den färdiga KH lösningen enligt receptet ovan Till sist: Vill nån prova mitt recept, helt ok, men jag tar inget ansvar. Känns om jag vill att nån mer kontrollräknar samt testar, även om jag fått allt till att stämma o det verkar funka, så vill jag testa mer o framför allt om nån annan granskar. Av säkerhetsskäl. En sak är säker...billigt blir det.

Nu har jag provat. Det var som jag hoppades, mitt recept (det andra med både NaHCO3 och Na2CO3) gick i lösning! Jag testade, KH halten var som beräknat, 3.5 ggr högre, dvs två sådana, blir en core 7. Jag redovisar nedan liter mer mina resultat. Jag har bara rätt o slätt gått på löslighetskonstanten, och den kanske kan ändra sig i båda riktningarna när andra joner blandas ner som här.

Jag värmer upp er med att avslöja svaret på fråga 1 Fråga 1: Svar: 2733 dKH