Gå till innehåll

jonasroman

Moderator
  • Antal inlägg

    5 683
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    187

All aktivitet

  1. Jag anser att redoxen för god denitrifikation skall vara lägre än -150mv. Vid -250mv börjar du få en ordentlig denitrifiering(enligt min rätt så begränsade erfarenhet). Jag vet att Lasse har andra erfarenheter, men mitt filter beter sig precis som ditt, först vid redox under -200mv för jag full denitrifiaktion. Det stämmer med en del litteratur jag läst också. Mitt filter ligger nu aldrig över -200mv utan pendlar mellan -400mv och -300mv i princip med fullständig denitrifikation. Vid -400mv börjar det bildas lite svavelväte, ganska exakt vid -400mv faktiskt känner jag lukten av ägg...jag reglerar det numera med att sänka kolkälllan. Jag doserar endast 1 ml 2 ggr om dagen i filtert för att erhålla detta låga redox, och då kör jag så mkt som 3.5 liter i timman genom filtert i princip nonstop. Nitrat i karet har gått från initial 25, till 1-2ppm, o där har det stannat sedan länge.
  2. ja, grejen är att programmera titreringsalgoritmen så att den stannar mjuk o fint så nära 4.2 som möjlighet. Min maskin är klar nu, och den stannar aldrig under 4.17. Dessa 0.03 är betydelselöst, det ger ungefär en skillnad bara i dKH på 0.025, så som det ser ut nu mäter min maskin med en accuracy runt +- 0.025dKH...skall jag tona ner min positivism lite så säger jag i alla fall 0.056, vilket är mkt bra. KH-Guardian från kina, har endast en accuarcy på +-0.33dKH...alltså kan värdena där på samma vatten skilja 0.66dKH! Ganska meningslöst o mäta då, särskilt när deras maskin kostar 10000kr..... Jag skall ev göra ngr ändringar i min maskin så jag (förhoppningsvis) slipper de där enstaka felmätnignarna. Fortfarande kan maskinen 1 gång på 20 mäta ett fel på upp till 0.1..men 19/20 ligger inom 0.05. Men jag har ett besked jag måste invänta först, det kan bli nåt helt annat o större detta, vilket ni kommer isåfall få veta inom en vecka.
  3. Jag inser att jag trasslat in mig lite...jag menar att det går inte svara på frågan, alla kar är olika, och att den biologiska orsaken är inte oviktig. I ditt kar menade jag så här: Du har mjukisar=ingen stor konsumtion av alk. Du har däremot mkt fiskar=stor konsumtion av alk via nitrifikation, men trots det hade du inte stor åtgång av alk, vilket kan förklaras av att din denitrifikation också var mkt god, ja till o med lite "snabbare" än din nitrifiaktion=nettoproduktion av alk...(mitt initial exempel utgick ju ifrån att nitrifikationen=denitrifikatonen), .då blir det ju som i ditt fall...ingen stor nettokonsumtion. Därför undrar jag om du kan minnas hur det var med ditt nitrat i detta kar? Obs, om du tillsatt nitrat går det ej dra ngr slutsatser, jag är ute efter karets egna förmåga att bryta ner det nitrat som kommer från nitrifikationen. Om du hade högt nitrat trots icke tillsats av nitrat, så ger jag mig direkt:-).
  4. Jag tolkade inte in en viss typ av akvarium, o därmed står fast vid att frågan går ej ställa så, för svaret kommer bli fel i vissa system, o rätt i andra. Om jag skall ta ett exempel så tror jag typakvariet med mkt fisk o inte så mkt sps, där tror jag biologin drar mer alk, men i ett stort sps, mkt ljus, lite fisk...där håller jag med dig om att korallerna står för merparten. Det går egentlien helt enkelt att räkna ut i det enskilda fallet. Åtminstone på ett ungefär. Mitt system är en utmaning att räkna på: Jag har både mkt fisk o sps...jag tror att korallerna drar mer i mitt system, men att innan jag skaffade nitratreaktor, även fanns en betydande konsumtion pgr av fisken. Nu när jag hart nitratreaktor tillför ju denna alk, så nu tror jag att jag igen har det så att korallerna drar betydligt mer alk. Om vi skall ta ett genomsnitt, alla olika akvarium , o dra etta medel..då kan jag nog också hålla me dig, att den gruppen där korallerna drar mer alk än fisken, överväger.
  5. ja, så får du aldrig göra;-)
  6. fast det kan ju berott på att du haft lite mer denitrifikation än nitrifikation samt faktiskt hade mjukkoraller som ju drar väldigt lite alk. Det jag egentligen menar är att frågan är lite som undra, hur långt är ett snöre. Alla situationer är olika. Däremot isåfall mer intressant att vända på frågan: Du har ett akvarium med en viss mängd koraller o viss matning, och som du säger, utifrån det följer du sen alkaliniteten under en längre tid. Den kurvans utseende ihop med information hur mkt alk man tillsatt kan ge en vink om var den största förbrukningen ligger i systemet. Som då i ditt fall: Dina koraller var mjukkoraller skrev du, dvs, dessa står knappast för en stor förbrukning av alk. Du matar däremot mkt, dvs du har en rejäl nitrifikation, dvs du har stor åtgång på alk den vägen, MEN trots detta har du inte behövt gå in o tillsatta så mkt alk: Det beror ju isåfall på kombon: mjukkoraller som ej drar så alk, samt samtidigt god denitrifiaktion. I den andra änden har vi ett sps kar med massor av koraller o mkt ljus o lite fisk, troligen står korallerna just där för den största förbrukningen av alk. Alltså, det går inte svara generellt.
  7. Intressant och förväntat angående KH och ny sand i karet:KH innan jag la i ny sand: 8.2KH dagen efter 10 kg sand lagts i: 7.8Mätt med maskinen OCH salifert (samma resultat).När man lägger i sand så fungerar kornen som små magneter för nybildning av nytt kalk. Gammal sand är beklätt med Mg-joner o annat(organiskt material osv) som förhindrar detta.Dessutom fungerar ju inte kalksand som ngn buffert i de pH värden vi har i våra kar, då kalk inte löser upp förrän man kommer en bit under pH 7.7 o helst ner till 7.2. Dvs i sötvattenskar, eller andra situationer är pH värdet skall vara runt 6-7, DÅ kommer kalksand lösas upp lite o därmed buffra upp pH värdet en smula, men i ett saltkar är det snarare tvärtom, där ny sand alltså stjäl alkalinitet i början. Utan min maskin hade jag inte detekterat detta:-)
  8. Det kan också tex vara så att du under denna tid fått bättre denitrifiaktion....då kommer konsumtionen av alk minska, eller till o med kan denitrifikationen bli så effektiv så den utgör ett nettotillskott på alk.
  9. hur kan det plötsligt ha stigit när du talar om 6 månader? Du har väl helt enkelt en långsamt minskad konsumtion av alkalinitet som du missat och därmed sakta stigit i alk. Du kan säkert om du hade mätt frekvent, kunnat spåra när kurvan började stiga. KH-konsumptionen varierar hela tiden, ändras med ljus, biobelastning, korallmassa, korallers tillväxt där tex för höga näringsvärden hämmar korallers tillv o därmed minskas KH förbrukningen. Ändringar i ljuset o temp påverkar med. Algskördning skall dock ej påverka alk, se separat tråd mellan Lasse o mig där jag förklarar varför algers förbrukning av HCO3 ej sänker alk. Det borde gälla cyano med. Och precis som du säger, kalkvatten är ju omöjligt att styra, så du kan ju haft variationer av tillförseln också. Även om cyano är en sorts bakterie så är den sannolikt ej heterotrof, utan fungerar i det avseendet mer som en alg, så jag tror inte cyano adderar ngn ökad biobelastning till ett system i form av konsumtion av organiskt material så det betyder nåt. Vi vet ju att cyano kan helt begränsas av ljus...du skall nog se den som en alg i detta avseende, dvs den tror jag inte interagerar med alk-svängningarna....men där vet jag inte säkert. kanske Lasse har ngn synpunkt där?
  10. Går ej svara på enkelt för det beror på HUR det organiska materialet bryts ner samt om du menar att du vill jämföra lika stor del organiskt material som bryts ner kontra kalk som byggs upp? . Om vi tex har lika mkt nitrifiaktion som denitrifikation i ett system(dvs nitrat vare sig sjunker eller stiger) så kommer processen av en ammoniummolekyl från ammonium till kvävgas leda till en viss nettosänkning av alkaliniteten där det för varje nedbruten ammoniakmolekyl kommer produceras 2 vätejoner nettomässigt. För varje bildad kalkmolekyl, CaCO3 kommer det också bildas 2 vätejoner, då CO3 har ett dubbelt bidrag till alkaliniteten så rent "antalsmässigt, så konsumeras precis lika mkt alkalinitet under dessa omständigheter(nitrat är stabilt) när x antal molekyler ammoniak bryts ner kontra x antal molekyler kalk bildas: Men om vi räknar i vikt, som du kanske menar då det är mer praktiskt, blir det lite annorlunda: Vi tar ett exempel: Säg att vi skall låta karet bryta ner 1 gram ammoniak o jämföra denna alkalinitetsåtgång med att bygga upp 1 gram kalk. 1 gram ammonium = 0.06 mol Ammoniak. Om dessa 0.06 mol går igenom nitrifiaktion o denitrifikation kommer vi förbruka 0.12 mol alkalinitet. Säg att vi har ett 1000 liters kar för enkelhetens skull. vi kommer sänka Alk med denna nedbrytning 0.12 meq/l=0.34dKH Nu bygger vi upp ett gram kalk: 1 gram kalk=0.01 mol CaCO3. Således förbrukas 0.02 mol alk vid uppbyggnaden av 1 gram kalk. Samma akvarium, 1000 liter=förbrukning av alk med 0.02meq/l=0.06dKH Så jag skulle säga tvärtemot Lasse, det går åt mindre alk vid uppbyggandet av kalk kontra biologisk nedbr om vi pratar om gram mot gram, och lika mkt om vi pratar mol mot mol. /Jonas
  11. Absolut helt möjligt o enkelt:-) man kan isåfall bara avvakta med titreringen i tex 30 sek o låta maskinen känna av pH först. Bra ide:-)
  12. visst är det så Lasse, det har du såklart rätt i, men jag tycker situationen indikerar att skummaren inte är så bra på N-eliminering...det finns ju väldigt många exempel på kar med högt nitrat o dom flesta har rätt stora skummare, det är ju den moderna utvecklingen, men jag haft inte sett att N reduceringen går hand i hand med skummarutvecklingen så att säga. Jag är helt enkelt väldigt skeptisk till denna typ av export och vill gärna se om ngn har studerat det, kvantifierat det?
  13. gratulerar:-) har aldrig sett en fisk eller ens en krabba eller kräfta osv äta vare sig cyano eller dino, så detta var glädjande:-)
  14. @stigigemla, har du lust att utveckla detta lite? Kalkbildningen är ju lite komplex, då den i korallen är en aktiv process också...men oavsett så måste den ju konsumera HCO3 eller CO3, för att bygga upp en molekyl CaCO3...det kommer konsumeras alkalinitet i form av förlust av HCO3/CO3, och här är det ju viktigt att påpeka att det går inte åt en vätejon för att göra detta, på det sätt som det gör när alger använder HCO3 för uppbyggnad av organiskt kol, dvs vi får en sann sänkning av alk. Däremot menar ju en del forskare att bildning av kalk producerar CO2, men det äbdrar ju inte alk utan sänker bara ph med bevarad alk. I princip kan man tänka som så då att den CO2 som vi tillför i kalkreaktorn kommer förr eller senare tillbaka till vattnet när det tillförda HCO3-jonerna så småningom bildar kalk. Jag har kört min maskin ny nästan dygnet runt sedan den blev helt klar (6 dar sen) o ser mkt tydligt hur det varierar ordentligt med ljuset, trots att kalkreaktorn jobbar emot. Om jag stänger av kalkreaktorn, vilket jag testade, så blir förstår variationskurvan ännu mer "vågig" vilket stämmer bra med teorin. Gjort punktmässiga verifieringar med manuell titrering/salifert och det följer samma mönster, så maskinen mäter rätt. Hunnit verifiera maskinens accuarcy samtidigt och jag ligger bra inom normalfördelningskurvan, dvs max 5% av mina mätvärden blir lite längre ut, resten ligger inom +- 0.056dKH.
  15. nitratfiltret har du utanför sumpen, tar inte mkt plats;-)
  16. det var nog första gången sedan 2001 jag fick dig till det;-)..tror jag skall köpa en trisslott;-)...skämt åsido...du vet att jag uppskattar våra diskussioner, och oavsett hur envisa vi båda må vara Lasse så sker det alltid med ett varmt hjärta:-)...Ha en fortsatt fin dag:-) Jonas
  17. Tycker inte du skall sträva efter mm-precision rörande mikroelementen. Dels för att vi har ingen aning om det är viktigt, samt att en överdos av sådant är mer skadligt än tvärtom. jag hade fokuserat på det som vi vet är meningsfullt att lägga energin på, dvs: 1)Få ner fosfaten, det är den enskilt mest allvarliga avvikelsen i ditt prov 2) Borat är lågt vilket kan vara ur buffertsynpunkt dåligt, Borat står för 20% av vattnets buffertförmåga, trots att det rent numerärt finns i så liten mängd kontra HCO3. 3) Jod skulle jag höjt, det vet vi rätt säkert har positiv betydelse för utfärgning och även zooxanthellens trivsel, som i sin tur är livlinan för korallen. resten skulle jag inte bry mig om, det ligger helt ok, men jag skulle ha ett öga på det. Jag hade inte valt Al-baserad remover, då ditt Al ligger i överkant. i NSW ligger al runt 2, du har närmare 100. Vi vet inte, men jag tror inte det är positivt i alla fall för korallerna med så högt Al.
  18. en sak till: vattenbyte är helt bortkasatat sätt att få ner höga nitratnivåer på. För det första så får du isåfall byta typ 80% av vattnet(och då fortfarande ha så högt som 10 ppm) , vilket såklart är omöjligt, och för det andra är effekten mkt kortvarig...orsaken till ditt nitrat är kvar så om ngr veckor har du högt igen. För det tredje är vattenbyte dyrt o jobbigt o för det fjärde stör så stora vattenbyten din balans.
  19. Kanske ganska väntat svar från mig, men jag menar att men bör i första hand säkerställa god denitrifikation...dvs DSB, nitratfilter. Det funkar oavsett fosfatnivåer och är mer stabilt än externt tillförd kolkälla som verkar på ett annat sätt.
  20. Du har alltid så mustiga anekdoter Stig;-) jag gillar verkligen det. Håller också med dig i sak. Kanske dock inte lika säker som du o Lasse på dess betydelse att vädra ut kväve. Där tror jag skummaren i ett saltkar har ganskat liten effekt på den totala kvävebalansen. Jag har sett många kar med negativ kvävebalans trots mkt mkt kraftiga skummare. Senast ett med TRE high enda skummare men trots det över 100 i nitrat. Men ur CO2 synpunkt är den klockren. Det vet vi förstås. :-)
  21. Kalkvatten höjer KH i samma proportioner som Balling eller kalkreaktor dvs: för varje 7 ppm kalcium du tillför med kalkvatten tillförs 1 dKH i alkalinitet i form av äkta karbonater. Orsaken är att hydroxidjonerna i kalkvattnet drar ner CO2 från luften så i slutändan han hydroxidjonerna bildar en molekyl HCO3, äkta nytillskott. Ca(OH)2 + 2CO2---Ca+2HCO3 /Jonas
  22. Intressant. Bra med biologiskt tänk. Gillar detta.
  23. Min uppfattning baserat på gasytbytesförmågan mellan en skummare med mikrobubblor och en vattenyta är följande, där co2 balansen som vi enkelt kan mäta indirekt via pH ligge r till grund för denna min åsikt: Vattenytan är betydligt sämre än mikrobubblorna i en skummare, på att byta ut gas, dvs jag håller inte med dig. Denna överlägenhet som skummaren har jämfört med en vattenyta rör både CO2 och O2, MEN, till detta menar jag dessutom att om vi jämför bara mellan O2 och CO2, så är det enklare att transportera CÓ2 än O2 över vatten/luft-interfacet, dvs skillnaden blir ännu störrerörande CO2. Enklare uttryckt: En vattenyta är ganska kass på att byta ut gas såväl rörande CO2 som O2, jämfört med en bra skummare. Och rent generelt är det enklare med ett gasutbyte beträffande CO2 än O2. Dvs, om du mäter CO2 och O2 i vattnet före o efter tillsats av kraftig skummare, så kommer du se skillnad både avseende CO2 och O2, MEN skillnaden kommer bli större beträffande CO2. /Jonas
  24. @lasse, du är säkert inte blind, jag kan ge dig citat direkt från Randy om exakt denna frågeställning. Nu är det viktigt att påpeka att detta är inte Randy som kommit på, det är ju kemi. Citaten nedan är från Randy och jag har inte för vana att ljuga så detta är vad han skriver. Citat Randy från tex ree2reef: "Whether the algae in question takes up CO2 or HCO3-, there is no loss of total alkalinity" vidare skriver han: "When an algae takes up HCO3- as a source of CO2, it either takes up H+ (raising pH) or pumping out OH- (raising pH and maintaining total alkalinity). " Lasse, jag lämnar denna fråga nu för för mig är det faktiskt inte en fråga, jag vet att det är så här. Det är sällan jag vill skriva så men nu behövs det. Jag kan inte förklara det bättre, du får gå tillbaka till ritbordet och tänka om, för ngt i detta har du missuppfattat faktiskt. /J
  25. @Lasse: Därför att när organismer tar upp en CO3(eller HCO3) för att bilda kalk så krävs inte en vätejon. Det som sker där är ju: Ca+CO3--CaCO3..eller om vi utgår ifrån HCO3: Ca+2HCO3----CaCO3+CO2+H2O. Där får vi alltså en sann sänkning av både den totala alkaliniteten och karbonathårdheten. Medans om en alg (eller bakterie) skall nyttja samma kolkälla till att bygga upp organiskt kol krävs(läs konsumeras) en vätejon: HCO3+H---CO2+H2O Det går alltså inte likställa dessa två helt olika syften(och öden) med de oorganiska kolet. Lasse, det vill säga: carbanhydras bidrar ju inte med en vätejon som du skriver, den TAR en vätejon(från vattnet), titta på formeln igen: HCO3 + H----CO2+H2O...dvs, det försvinner/konsumeras en vätejon. En vätejon konsumeras, och en HCO3 konsumeras=+-0 avseende alkalinitet. Det spelar ingen roll var vätejonen befann sig "rumsligt", faktum kvarstår att en vätejon kommer elimineras från systemet för att en HCO3 skall kunna konverteras till CO2. Jag tror du tänker kanske att HCO3 tas från vattnet utanför cellen och att H-jonerna som går åt tas intracellulärt...? Även om det skulle vara så som du kanske menar att cellen pumpar ut en vätejon för att sedan konverteringen HCO3 till CO2 skall ske precis utanför cellen, så måste cellen isåfall sen pumpa in en vätejon igen för att bibehålla sitt intracelllulära pH. Dvs, det spelar ingen roll varifrån vätejonen kommer primärt, det blir ändå ifrån det extracellulära rummet till slut(eller primärt), dvs vattnet, som den till slut måste tas ifrån. Det sista du skriver i andra stycket, det är kanske där som är orsaken till att du inte förstår mig tror jag, det är ju inte så att vätejoner tillförs, utan som sagt dras bort, oavsett varifrån den kommer primärt, vid omv av HCO3 till CO2. Det blir en nettominskning. Nu upprepar jag mig...sorry. När det gäller nitrifikation så verkar vi vara överens om att det bildas vätejoner som i sin tur sänker alk. Men precis på samma sätt som för när alger konsumerar CO2/HCO3 så kommer ju inte nitrifikationsbakteriernas konsumption av CO2 eller HCO3 påverka alkaliniteten ytterligare. Det är ju samma förklaring som för alger(autotrofism som autotrofism), även där sker ju om nu HCO3 kommer va kolkällan, ett +- nollspel beträffande alk eftersom det går åt en H-jon för att utnyttja HCO3 som kolkälla. Så i det avseendet är det +-0...men utöver detta så bildas det till följd av oxidationen av ammoniak, fria vätejoner, som sagt, alltså ett nettotillskott, och det är ju dessa som ensamt svarar för alkalinitetssänkningen, inte konsumptionen av HCO3. Det är enklare att tänka, att HCO3 i detta avseende är helt likvärdig med CO2, och när CO2 konsumeras så är det helt okontroversiellt att alk ej ändras. Ingen skillnad mellan CO2 och HCO3 i detta avseende. /Jonas
×
×
  • Skapa Ny...