Botten material vara eller ike vara

[Guest Gäst]

Nå alla satisar tänkte kolla om vad ni tycker och tänker om botten material har ni eller har ni inte,och varför........god jul på er föresten och ha ett gott nytt år

[Guest Gäst]

Har, av estetiska skäl, ett tunt lager, som nu blåst in under revet.

Svårt att ha ett tunt lager utan att det lägger sig nån annanstans än där man vill ha det, och ett tjockt lager medför risk för Nitratbildning så det skulle jag inte rekommendera någon om personen inte känner till hur det ska skötas.

Tror det mest är personliga preferenser som styr grusets vara eller icka vara faktiskt.

Jag kommer dock snart rengöra lite mera grus för att än en gång fylla ut där det har försvunnit.

[Guest Gäst]

håller med Zacke det är ens personliga åsikt som styr jag tycker inte det ser naturligt ut med glas på botten.

Jag har själv ett lager på ca 2cm i botten mest för att mitt kar har fått en nystart så om algblommningen hadde blivit för jobbig hadde jag kunat ta bort det översta lagret.

Sen blir det ju en större yta för nytobakterie att sitta på och även en del andra djur.

[Guest Gäst]

Får nog lov att erkänna att jag är en av dem som inte vet hur man ska sköta det...eller rättare sagt inte orkar sköta det,dumma mig använde allt grus jag hade så det blev en 3cm och det ligger massa fraggar överallt på det som förhindrar att jag kan slammsuga det...någon dag,någon dag...nästan så man överväger omvänt bottenfilter i nästa kar för att förhindra att saker och ting lägger sig i gruset!

__________________

MVH Samuel

[Guest Gäst]

vet hur man sköter det" kanske är fel att säga, "vet riskerna med att ha det" kanske stämmer bättre =)

För då står man iaf inte som ett fån om det krashar sen =)

__________________

zacke.sytes.net

[Guest Gäst]

Hejsan jag har ca 3-4cm tjockt lager i karet men tar som vana att göra rent detta då jag gör mitt månads vattenbyte.

__________________

MVH

Christian

wrang.com

[Guest Gäst]

Hmmmm

Nu blir jag fundersam. Jag hade tänkt att börja köra med DSB i tanken. Är det ingen som gör det?? Kör alla det i sumpen? eller bygga en sådan där fin låda med genom strömmning som jag läst om. Med det som jag läst(har inget kar ännu övertygar fru fortfarande) så skulle det vara hur enkelt som helst. I med finsand ca 10 cm och lite bakterier på burk.Låtstå ett tag sedan är det bara att köra med extremt långsam populering av djur.

Ni gör mig orolig.....

Mvh Björn

[Guest Gäst]

Det är skillnad. DSBn behöver ju vara en 10cm och ska inte röras,varken av dig eller några djur(större än maskar då). Vet inte om det är någon som kör med detdirekt i tanken,Norberg och Björn kör med det i sump vill jag minnas,vet inte hur Kajjgör.Försök fixa en sump attköraden i,kraschar den så är det inte så svårt att skilja den från systemet och köra lite vattenbyten. Måste du däremot riva ut allting i karet så har du ett STORT problem. Och krascha verkar de ju göra,frågan är bara hur länge de klarar sig...2-3år verkar väl vara medel.

__________________

MVH Samuel

[Guest Gäst]

Sedan så finns det två till problem att ha DSB i huvudkaret, cirkulationen får den fina sanden att leka snöstorm, och eventuella fiskar som gillar att böka runt vänder på sanden för mycket.

__________________

zacke.sytes.net

[Guest Gäst]

Själv kör jag med en 12-15 cm DSB i huvudkaret, att ha den i sumpen är ett alternativ som dock mer eller mindre förkastas av Ron Shimek i och med att de näringsämnen som DSB:n i första hand ska ta hand om inte hamnar i tillräckligt stor utsträckning i sumpen, därmed inte sagt att en DSB i sumpen inte har någon effekt.

Viktigt är att de uppstår en kraftig population av bl.a. borstmaskar, olika snäckor, ormsjöstjärnor och andra lägre djur som gräver i botten (och jobbar inne i själva DSB:n) och därigenom luckrar upp den, olika fiskar och exempelvis vissa eremitkräftor vänder också upp botten men de gör det eftersom de vill äta upp de djur som lever i sanden vilket därigenom förstör funktionen hos DSB:n.

[Guest Gäst]

Nu är jag långt ifrån nån expert på DSB så du har säkert rätt, men vad jag kan påminna mig att jag läst är att man ska röra runt i sanden så lite som möjligt.

Och som du skriver nu så är det snarare så att man vill ha det tvärtom.

Bara regerade iom att jag funderat på att sätta upp en DSB i en extra sump, och då just att den inte ska röras runt alls. Men man lär så länge man lever som det heter

Att du får en bättre effekt i huvudkaret kan jag hålla med om. Och ska den nu röras om så är ju det att föredra mot att ha den i sumpen, om man har plats vill säga.

__________________

zacke.sytes.net

[Guest Gäst]

Tja, kan inte påstå att jag är någon expert heller men vad jag kommit fram till genom att ha haft DSB tidigare och att ha det nu (jag har även prövat bar botten, efter att ha läst om nitrat och svavel "bomber" i DSB men måste medge att resultatet inte blev vad jag hade önskat vilket har fått mig att gå tillbaka till DSB), samt genom att följa "Ask Dr Ron" på Reefcentral, läst hans relativt tråkiga lilla bok om DSB och genom diverse övriga böcker så har jag kommit fram till ungefär följande:

1. Vilken finkornig sand som helst fungerar, även om jag personligen tycker att korallsand är snyggast, nu kör jag med en blandning av indisk sand, svensk strandsand, mkt finkornig trädgårdskalk och korallsand.

2. Det är djuren som ska gräva i och därigenom luckra upp sanden inte akvaristen! (Eller rättare sagt, viss störning av bädden är ok, men inte att röra runt i lagren i och med att detta stör djur som lever längre ned i bädden.) Vilket givetvis ställer till med en del problem vid akvarieskötsel. En fördel som jag upptäckt är att det dock blir väldigt lite skit kvar i akvariet vid exempelvis matning om sandbädden är "nerlusad" med lägre djur. I princip är tanken att det ska uppstå ett eget ekosystem i sandbädden som tar hand om restprodukter m.m. vilket således ska medföra att alla näringsämnen som hamnar i bädden kommer till användning och inte släpps loss i akvarievattnet. Vilket rimmar ganska väl med situationen på ett rev, det finns otroliga mängder näring men väldigt lite av denna näring befinner sig i löst tillstånd i vattnet, istället är den bunden i olika organismer som lever i och omkring rev/botten. Givet kan vi aldrig uppnå den optimala situationen i akvariet...

3. DSB:n kompletteras helst med mycket kraftig skumming för att fungera optimalt, Eric Borneman har dock under ett flertal år kört ett DSB-kar helt utan skummning och trots kraftig matning av fiskar och koraller enligt bilder uppnått mycket bra resultat. DSB, enligt Shimek, är en kombination av Berlin- och Jaubert-metoderna. Själv skulle jag inte våga stänga av skummaren även om det kanske skulle fungera

[Guest Gäst]

ok, då stämmer det, någorlunda, med min uppfattning, självklart så ska man själv inte vifta runt i sanden, vilket kanske det kan tolkas som i mitt förra inlägg, jag tänkte på de djur som bökar runt. Och i det fallet så har jag fått för mig att man vill undvika att de större djur som man har i karet rör runt i sanden.

Men då sålänge man inte har en stor fisk som är grävare så är det lungt.

Att ha nån blennid som silar lite sand, och lite ormstjärnor som bökar runt, ska inte vara någon fara!?

vilket gör att det fungerar med DSB i ett kar med dessa djur.

__________________

zacke.sytes.net

[Guest Gäst]

Missförstod lite där...

Djur som bökar i sanden kan principiellt indelas i två grupper, 1) de som äter avfall, exempelvis överblivna rester vid matning, fiskskit osv. 2) de som äter de djur som äter överblivna rester.

För att få de grundläggande kraven på en fungerande sandbädd uppfyllda bör de djur som grovt kan klassificeras som tillhörande grupp 2 undvikas. En sandbökande blennid som inte är algätare bör således undvikas eftersom den troligen bökar i sanden för att komma åt bytesdjur. Sedan är det givetvis också en fråga kring hur mycket skada en enstaka blennid kan göra mot en stor DSB, några enstaka maskar och övriga kryp kan antagligen undvaras utan att för mycket skada sker på bädden. Till grupp 2 hör också flera sjöstjärnor, eremitkräftor, vissa räkor och krabbor m.fl.

En ormsjöstjärna hamnar vanligen i grupp 1 och gör därför ingen skada på sandbädden även om den rör runt i sanden. Till grupp 1 hör sjögurkor, "pods" av olika slag, ormsjöstjärnor, mollusker i allmänhet m.fl.

Anledningen att ha djur som lever i själva bädden är dels att det därigenom sker en nedbrytning och upparbetning av näringsämnen som annars skulle hamna i vattnet och behöva tas bort på annat sätt och att det dels innebär att inga fickor med exempelvis svavel kan bildas som senare kan slippa loss och förgifta hela karet.

[Guest Gäst]

Tja,vad jag vill minnas av att läsa på om detta är att det ska inte finnas några större djur som rör runt i sanden överhuvudtaget,dvs från eremiter och uppåt. Sen har jag en fråga angående detta,jag hade väl egentligen inte tänkt göra en dsb i nästa kar men jag tänkte ha en öppen sanddyn mellan 2 pelare av väldigt finkornig sand. Vad är det som gör att sanden i en DSB stannar kvar och inte virvlar iväg när man trycker på lite cirkulation ovanför...eller handlar det enbart om hur långt bort man sätter pumparna?

__________________

MVH Samuel

[Guest Gäst]

Som jag tolkat Shimek m.fl. så är det väsentliga att det inte finns grävande djur som skadar populationen av nedbrytande djur genom predation. Enligt Jaubertmetoden, som går ut på att det främst är bakterier som står för nedbrytningen, är det väsentligt att ingen grävning sker i och med att detta skadar de olika lagren av bakterier genom att släppa ned syre i bädden. Tidiga varianter på DSB, dvs Jaubert utan plenum, byggde ofta på att de nedersta 10-12 cm av bädden var avgränsade av myggnät så att grävande djur inte skulle kunna ta sig nedåt i bädden, något som om jag inte helt missminner sig även Shimek initialt rekommenderade. Idag förefaller han ha antagit en avgjort mer "biologisk helhetssyn" där det är viktigt med liv och rörelse i hela bädden och där bakterierna bara står för en del av DSB:ns funktion, vilket innebär att grävande djur är ok så länge de inte är predatorer på nyttodjuren. I någon tråd jag följde på reefcentral var han överlycklig över att någon hittat en +25 cm borstmask i sin bädd, denna borstmask var avgjort väsentligen större än exempelvis de flesta andra djur vi släpper ned i våra kar, med undantag från fiskar.

Misstänker att placeringen av pumparna är det avgörande för att få sanden att stanna kvar, har medvetet placerat mina pumpar så att de inte är direkt riktade mot sanden. Även om de pumpar på rätt bra och inga direkt döda ytor finns i karet så ligger sanden för närvarande still.

[Guest Gäst]

Utan att gå in på DSB för och nackdelar så kan jag säga att jag kör med ett cirka 4cm tjock lager med finkornig kalksand.

Anledningar:

- Det ser bra ut

- Ökad yta för nerbrytning

- Kraftigt ökad population av smådjur... tidigare var mina mandariner utmärglade... nu är de småtjocka.

[Guest Gäst]

Efter att ha skrivit ett längre inlägg så kom jag fram till att det glidit ifrån ämnet totalt så jag tar och startar en ny tråd om smådjurstillväxt

__________________

MVH Samuel

[Guest Gäst]

Hur räknar man för att få rätt mängd sand?

Tänker på ytan 140x60cm......

Funderar nu lite på att köra en DSB i huvudkaret, eftersom det enligt denna diskussion skulle kunna fungera rätt bra endå.

Det värsta e ju om det krashar, men det blir ju "bara" att tillbringa en dag med att suga ut en massa sand.

Dolomitkalk, för/nackdelar med denna?!

Kanske har hamnat lite offtopic i den här tråden nu .... ?

[Guest Gäst]

Jag vet att Norberg hade problem med marmorkross, vet inte om det finns några likheter mellan marmorkross och dolomitkalk men det kan vara värt att undersöka innan du lägger i det i karet. Ett tips kan vara att gå ut och gräv upp lagom mängd sand i en havsvik, sila och tvätta sanden för att bli av med oönskade djur och biprodukter, toppa med finkrossad korallsand för att få ett vitt och snyggt lager.

Själv har jag använt ungefär 100 kg blandat material för att täcka 125x50 cm med 12-15 cm DSB.

[Guest Gäst]

Snövit?? Är det någon som skämtar?? I Los angeles är "snow white" också vitt och ca 0,2 mm. Men jag skulle inte vilja ha det i mitt kar

MVH

Magnus

[Guest Gäst]

GBG = Bra med havsvikar

STHLM = Dåligt med havsvikar

Men det är klart, bara att gå till närmsta strand och gräva, fast med tanke på hur det ser ut i inre skärgården så vetti fåglarna om jag vill hälla i den sanden i mitt kar, blir till att hämta långt ut i skärgården isf.

Norbergs problem läste jag om nyss i samband med att jag ställde mig frågan om dolomitkalk, och det blev aldrig nån slutlig lösning på det problemet vad jag kunde förstå.

[Guest Gäst]

Å alla stockholmare som skryter om den fantastiska och rena skärgården

Skämt åsido, det behöver inte vara havssand (förutsatt att det går att kalla insjön Östersjön hav ) utan all finkornig sand fungerar, helst med tanke på att den sand som finns att tillgå här omkring ändå inte innehåller några organismer som överlever någon längre period i våra kar. Trädgårdskalk kan jag rekommendera, det är inte dyrt och om du silar bort de grövre kornen får du en mycket bra storlek på resterande korn.

[Guest Gäst]

Testa med denna länk Zacke: Snövit

Mvh

//Robban

[Guest Gäst]

Snövit borde närmsta akvariehandel kunna få fram(och nej,magnus,det är inte sånt man åker till plattan för att köpa av en skum typ), han jag frågade skulle kolla vad det bestod utav men det blev visst aldrig av. Det var den minsta sortens sand han kunde få tag på...

Trädgårdskalk...löses det upp efter hand eller?

Och ska man blanda olika sorter friskt eller ska man lägga dem i lager?

__________________

MVH Samuel