Jag kanske fattat fel men du verkar få ha ett kar på 999 liter. Jag har inte sett många som räknar sina akvariemått invändigt. Så om ditt nya kar är 228 cm långt, 75 cm brett och 62 cm högt så borde du ha minst 8mm glas och det ser ut som aluram dessutom. När jag räknar lite grovt 22,6*7,3*6,1 = 1006Liter om du fyller det till brädden. Säg att du har lite normalt säkerhetsavstånd på 3 cm från kanten så hamnar du på typ 957Liter.

8mm hur tänker du nu .... känns som ett uttalande som är lite felaktigt ... var hittade du infon

Detta förutsätter så klart att problemet är just att byggnaden gått sönder av tyngden? Om det istället är en siliconfog som lossnat, filter/sump som läckt etc kan väl knappast byggnadens hållfasthet spela någon roll för hur man bedömer ansvaret för vattenskadan? Om en ruta spricker däremot kanske värden kan hävda att det beror på sättningar i golvet?

Om det enbart är karet som gått sönder så har jag ingen aning om hur man bedömer ansvaret

Om värden hävdar att karet har gett upphov till en tillfällig deformation av byggnaden som försvunnit efter vattnet (lasten) har runnit bort så kan man räkna på om det verkar rimligt i fall det finns ritningar, annars kan man göra överslag efter gällande regelverk.

En sak jag tänker på, man snackar om kar på 1000-2000 liter här nu, tar man då i beaktning att större kar tar större yta i anspråk, dvs man bygger inte på höjden, utan på längden, med akvarier på 3-4 meter i längd, och på så vis sprider ut vikten på större yta?

Vikt per ytenhet måste ju vara det avgörande när man avgör om ett akvarie är för stort, annars skulle man ju inte få ha ett 20-tal gäster som väger 100kg vardera i lägenheten heller utan att kallas vårdslös om takgipset spricker och släpper från grannen.

Står det bara att man inte får ha akvarier större än tex 720 liter kan man ju "mura upp väggen med dem" om det inte står något om total volym per yta/lägenhet....

Nu vet jag endast vad man dimensionerar efter.

I sista Boverkets Konstruktionsregler (innan vi gick över till Euro Code) så var det i Bruksgränstillstånd (lasterna man ska kontrollera sprickbildning, nedböjning mm. mot) för rum i bostadshus: 0,5kN/m² bunden last (möbler) 1,5kN/m² fri last (personer) 1st 1,5kN koncentrerad last (fördelad på en cirkulär yta med 25mm diameter) till detta tillkommer självklart byggnadens egentyngd (kraften från den egna vikten), men efter som den alltid är där så är den ointressant. Summan är alltså ca 200kg/m² över hela golvet samt en punktlast på 150 kilo där den ger värst inverkan för aktuell beräkning.

Det står också att "De i följande tabell 3:41a angivna lasterna avser normal inredning. Laster från speciell inredning, t.ex. kassaskåp, arkivhandlingar eller vattensängar, liksom laster av gods o.d. måste beaktas särskilt" och akvarium borde rimligtvis räknas som "speciell" inredning. Nu jobbar jag inte med hus, så jag vet inte vad som är praxis, men konstruktören slänger säkert in ett badkar i badrummet och ett litet kassaskåp i de andra rummen samt om huset byggdes på 80talet en vattensäng i sovrummet. Men det är i slutändan upp till kunden att bestämma vilken speciell inredning det ska dimensioneras för, därför kan man inte vara säker på att det dimensionerats något mer än de ovan nämnda kraven om man inte har några handlingar på detta, eller ritningar att kontrollberäkna efter.

Lasterna ovan är gäller som sagt enbart för dimensionering mot permanent skada i bruksgränstillstånd. I brottsgränstillstånd (rasa, knäckas osv.) blir det lite mer men eftersom det är tillräckligt illa om golvet spricker så får bruksgränsen styra i det här fallet.

Mitt hus byggdes 72. Och del lutar nu år ett 5-600l kar

Tack för all input

Ställ karet mot en närande vägg. Rimligenr väggen under också bärande. Det borde vara stället med störst bärighet och rimligen mångdubbelt svagaste punkten.