DSB

Nockner = mitt efternamn

Enligt Sprung skall Naso äta Dictyota. Han rekomenderar även Diadema Urchin (sjöborre) och Mithraculus crab. Infon tagen ur boken Algae A problem solver guide, av Julian Sprung (2002)

Jaken: Här fanns en hel del matnyttigt!

Ja det är helt klart alldeles för teoretiskt, men tråden är superintressant ändå. Dom som inte gillar den behöver ju inte läsa den.

Det finns andra sätt som ibland funkar, men dom har du kanske redan prövat. Jag beskriver dom i fall du inte provat dom. Jag använder två varianter. När det har varit mörkt ett par timmar så använder jag en ficklampa/håv för att fånga fiskarna. Om fisken gömmer sig bland stenarna, så låter jag akvariet vara släckt några timmar och sedan tänder jag mitt i natten och då brukar de komma fram lite yra i bollen. Då brukar det gå bra att fånga dem. Bägge varianterna kräver att det varit "ordentligt" mörkt så att de verkligen sover.

Ja jag glömde att tillägga att saltvatten är mer komplicerat och här är det ett måste att hålla koll på värderna, men jag menar att med hjälp av värderna och lite känsla så klarar man sig långt.

Nu har ju inta jag använt denna metod, men jag antar att när man blivit tillräckligt erfaren så får man en "känsla" för när förändringarna börjar komma. T ex jag har hållit på över 30 år med sötvatten och jag behöver inte mäta och undersöka för att upptäcka fel, det upptäcker jag så fort jag får syn på akvariet.

Det verkar vara en riskfyld metod. Och tack för svaret tropfrog.

Ingen som har ett bra svar på detta ??

Bakteriefilmen är som bekant en viktig del i ekosystemet, den här bakteriefilmen som även kan bestå av svampar producerar ämnen som är väsentliga , för havets pimärproducenter (alger), t ex pro-vitaminer och andra organiska föreningar.

Den funkar hos mig ? jag har tagit en kopia jag kan mejla den om du vill

Ok skall titta närmare på den en gång till. Bra med kommentare om vad man bör tänka på ifall jag besdtämmer mig för att göra en egen variant, eftersom det är dumt att inte ta lärdom av andras misstag.

Fanns en hel del roligt att studera på hans hemsida. Blir sugen på att bygga någon egen variant och inte köpa någon färdig reaktor. Då kan man ju specialanpassa storlek mm.

Lasse: Intressant

Det finns plast korgar som man placerar lökar i och gräver ner i rabatten där det passar, de bör ju vara tåliga. Vet ej om de avger ämnen till vattnet eller inte. De finns i alla möjliga former och storlekar, går väl att binda ihop med buntband.

jo det är riktigt Diatomeer är den rikligast förekommande gruppen av plankton. Kiselalgerna eller Diatomeer (förekommer både som plankton och fastsittande alg) är den vanligaste förekommande alg gruppen. det finns ca 10 000 beskrivna arter. I planktongruppen skall ungefär hälften av de beskrivna arterna höra till gruppen Diatomeer.

Lasse Bra artikel om artemia.

Har du mer info. Det är just detta som är så intressat eftersom det är alger som för in mineraler och näringsämnen mm i näringskedjan. Det är ju också detta som gör att det är så viktigt under vilka förhållande vi odlar växtplankton. t ex om de får dålig tillgång till vissa ämnen, så kan det kanske göra mer skada att mata med dessa (brist på vissa ämnen att föra vidare till nästa länk). Då är det kanske bättre att mata med de varianter som kommer direkt från havet.

Intressant artikel Capote.

Ja det är troligt om man funderar lite på det. Men undersökningen är tänkt att illustrera att de olika spektrumens förmåga att tränga ner i vattnet, påverkar vilka typer av alger som finns där, det borde gälla även friflytande (plankton) alger.

Om vi nu antar att det är viktigt att mata med växtplankton har jag några fler frågeställningar: 1. Har det betydelse vilken art av växtplankton vi matar med? (det finns ca 30 000 arter av alger vilka ca två tredjedelar är plankton. siffrorna skiljer något beroende på vilken litteratur du läser). Räcker det med någon ur varje grupp. 2. har det någon betydelse vilket djup korallen lever på? t ex finns en undersökning som visar på vad jag menar. 0-5 m djup rödaalger 32 % bruna 36 % gröna 32% 5-15 m rödaalger 63% bruna 20 % gröna 17% 15-27 m rödaalger 80% bruna 14% gröna 6% Måste vi anpassa sammansättningen beroende på var korallen vanligen växer. 3. Mängden och artsammansättningen varierar periodvis. Är det en viktig faktor som vi bör efterlikna?

Skulle vara intressant med en tråd där vi diskuterade växtplanktonens betydelse för våra koraller. Vi vet ju att många av korallerna lever till stor del av "ljus", rättare sagt det symbiotiska sammarbetet mellan en grupp av alger kallade Zooxanthellae och koraller. Trots detta detta samarbete har många koraller t.ex utvecklat fångsttentakler, vilka de fångar växtplankton och de djur (zoo) plankton som är tillräckligt små. Rent logiskt så förtär de mest växtplankton eftersom dessa alger tillsammans med de övriga algerna är korallrevens och havens primärproducenter. Primärproducenter är betydligt talrikare än nästa nivå som blandannat består av djurplankton. Djurplankton äter som bekant växtplankton. Så koraller fångar betydligt fler växt plankton eftersom dessa förekommer i betydligt större mängder än djurplankton. Jag tar här inte upp nyttan av djur(zoo)plankton eftersom jag tycker det är självklart att de är att föredra levande. Det finns många frågeställningar kring detta tycker jag. här följer några: 1. Är de koncentrerade substraten lika bra som om man skulle odla själv? T ex använder jag Reemist (som är en blandning av växt och djurplankton) och får bra resultat, skulle jag få bättre resultat om jag odlade i reaktorer. Jag inbillar mig det. 2. Gör man mer skada än nytta genom att mata med levande plankton? Här tänker jag på nedsmutsningen av vattnet. 3. Kan det vara så att att de koraller som idag anses svåra, kan bli "lätta" ? om vi lyckas utveckla ett effektivt system för att odla växtplankton. 4. Kan vi odla tillräckligt god kvalitet på planktonen? här tänker jag på näringsinnehåll mm. Tex är plankton beroende av att få tillgodosätt ett korrekt ljusspektrum, näringsinnehållet i vattnet är viktigt mm. 5. Tekniken idag är den tillräckligt bra? Här tänker jag på reaktorena som vi odlar i och de reningsfilter vi har till akvarierna t. ex nitratfiltren och Rowaphosfiltren. 6. Om vi vill skapa en så optimal miljö som möjligt för våra koraller och andra djur, behöver vi då mata med levande plankton ? Personligen tycker jag det är självklart. 7. Vad finns det för alternativ ? Fyll gärna på med frågeställningar. Hoppas någon är intresserad av att diskutera ämnet.

Går det inte att få tag på detta i Sverige ?

Ja det finns en del fiskar som är effektiva. t ex vissa Wrasses fungerar, men bara vissa individer.

Chelidonura Varians Om jag kommer ihåg rätt är det för att de är just näringsspecialister och svälter ihjäl när maten tar slut. Rätta mig om jag kommer ihåg fel. Stigigemla Ok förstår.