Bygert

Ser intressant ut IRL också, det där kan bli nåt. Förhoppningsvis är det kallt nu också?

Trevligt, riktigt snygg anemon! Mitt kalla salt har en liten drypläcka, har droppat i en burk ett bra tag nu. Det brukar ju täta igen sig när det bara är sånt dropp men jag vet inte jag, har ingen lust att riva upp det heller.

Som Lasse är inne på finns det inget definitionsmässigt hinder för att olika arter kan få avkomma, det är faktiskt rätt vanligt. Efterhand som man provat så har det visats att det går att blanda allt mer, ibland även arter i olika släkten som man varit rätt säker på inte skulle kunna få avkomma. Sen finns det ju olika grader i det här, att para sig är ju en sak, en desperat delfinhane kan ju försöka para sig med en haj men det är ju rätt givet att det inte blir något av det även om den skulle lyckas få till nåt som liknar parning. I brist på lämpligt sällskap kan vissa djur para sig med ungefär vad som helst men det betyder ju inte att det måste bli avkomma. Om det blir avkomma kan den också bli steril. Ett vanligt exempel på det är parningen häst - åsna, resultatet, mula eller mulåsna, är förvisso livskraftigt men det går inte att komma vidare, de är helt sterila. Någon gång kan det också bli avkomma med olika fel som gör att de inte är direkt livskraftiga. Men ändå, ibland föds det helt klart hybrider som är både livskraftiga och fullt fortplantningsdugliga. Det händer i naturen också, det hittas t ex även i Sverige ibland hybrider mellan olika karpfiskar. De brukar dock slås ut, det blir ju normalt inte så att de har nån fördel och lever vidare. Undantag finns dock, vi har faktiskt en groda i Sverige naturligt som är en hybrid mellan två arter. Men i akvarium då, om man får en hybrid som är livsduglig och forplantningsduglig, inga problem då eller? Jo, stora problem. Det kan väl ibland vara försvarligt forskningsmässigt att se om två arter kan hybridisera, det kan säga nåt om släktskap och möjligen kan man dra nån slutsats av avkomman. Mesta hybriderna kommer dock till hos klåfingriga hemmakvarister och det är där det blir problem. Första generationen hybrid kanske man kan hålla ordning på men förr eller senare så är det nån som köper en hybrid och parar den med nån av föräldraarterna. Den resuterande avkomman kan ofta inte skiljas från föräldraarten och det är där problemen börjar, när de djuren kommer i omlopp får vi blandingar som ingen kan hålla ordning på. Det finns många exempel på djur i fångenskap inom olika områden där det är så gott som omöjligt att hitta rena arter, allt är nån slags oviss blandning. Jag tycker därför att det är olämpligt att försöka få fram hybrider. Olyckar det sig och det blir såna - visst, sånt händer - så är det ju min mening att det är omoraliskt att sälja dem, det leder förr eller senare till elände. I stället för en intressant mångfald med många fina arter leder hybridaveln till en beklämmande enfald där man till slut inte vet nåt om vad som är vad.

Jo, det gick nog lite för fort när jag skrev det där ja. Annars är det ju intressant att se att när man gräver lite djupare så är det plötsligt väldigt osäkert vad det egentligen är som är bra. Stabilt pH har väl känts som nåt önskvärt men om man skulle lösa det med koldioxidtillförsel, kommer det i så fall att gynna koraller eller alger eller att ställa till nåt annat elände som ingen tänkt på? Det verkar ju inte alls givet.

Beror på vad man menar med luft utifrån. Vanliga luftvärmepumpar har ju en del inne och en del ute. Enheten ute föser en fläkt luft igenom och den luften kyls, inne passerar luft genom enheten och värms. Körs värmepumpen som AC är det tvärtom, inneluft kyls och uteluft värms. Det är dock hela tiden samma luft på insidan, den värms eller kyls men byts inte ut. Sen finns det andra system där det sker ett luftutbyte. Frånluftsvärmepumpar utnyttjar t ex värmen i den varma ventilationsluften som går ut till att värma den kalla luften som går in.

Jo, det låter ju rimligt, fler kurvor motses med intresse. En fråga är ju också om alger mm kan förbruka tillgänglig koldioxid så att det uppstår en bristsituation som begränsar tillväxten. I sötvatten har man ju sett bra effekt på tillväxt genom att tillföra koldioxid till växtakvarier, skulle man få samma effekt i saltvatten om man tillförde koldioxid när pH började sjunka?

Jag fick en del problem med fukt när mitt 720 havererade och släppte ut vattnet.

Och slutsatsen blir då möjligen att den seriöst satsande akvaristen skaffar sig nattarbete i syfte att kunna vara hemma och andas på dagarna för att få ett så jämnt pH som möjligt i karet? Bortsett från det, klart intressanta kurvor. Kan ju mycket väl vara ett bra sätt att följa upp effekten av olika åtgärder, dock, det finns felkällor så det bör nog både mätas och tänkas en del innan det dras allt för långtgående slutsatser. Personer producerar ju t ex inte bara koldioxid utan även diverse störningar som kan påverka akvariet. Det är ju rimligt att tro att en pH-påverkan av många personer hänger ihop med koldioxid men hur kan man utesluta att det beror på nåt annat som inverkar på akvariet och aktiviteten i det? (stekos, buller, vibrationer, lampor, ljud, mm mm)

Arcadia är 6 cm där den är som bredast. De är dock lite asymmetriska där en sida är rak och bär iväg snett neråt. Bör inte spela nån roll för funktionen att klippa eller bocka lite så de ryms inom 5 cm.

Lasse, så långt jag förstår dig så är vi överens om att kylning av skummarluft osv kan ha en viss betydelse men att det ändå behövs en kylare. Och också om att offentliga kar bör vara välkomna här men att det kan vara lämpligt att de presenterar sig så man vet vad det är frågan om. Så då blir ju frågan, vore det inte bättre att vi hittade nåt som vi inte är överens om att ha ett litet bråk om i all vänskaplighet? Det blir ju mycket roligare så.

Jag har varit i kontakt med departementet och enligt vad de säger så är det troliga att utredningen nu kommer att gå ut på remiss. Då är det ju definitivt viktigt att det kommer in vettiga synpunkter. När det gäller det där med att man inte får ha apor privat så är skälet till det mest att man inte har orken att skriva vettiga regler. Vilket mest lett till att de apor som faktiskt finns privat fått det sämre, de har stuvats undan i sämre utrymmen där de inte syns. I Danmark är silkeapor tillåtet privat, däremot inte vissa saltvattensdjur typ blåringad bläckfisk. Inte för att jag gillar den varianten heller men det är betydligt mer logiskt än våra regler.

För min del tycker jag det är bra om även kommersiella aktörer kommer in här, vi kan lära av varann. För övrigt är jag rätt kommersiell själv vad det anbelangar. Visst, det skadar inte att klara ut vad man har för roll så att man vet vad man pratar med (själv säljer jag djur och tillbehör och gör juridikjobb på området, minimalt vad gäller saltvatten i de sammanhangen dock), så långt kan jag hålla med men jag tycker det vore synd att mota ut de offentliga akvarierna härifrån. Kanske kan vi släppa det där nu, behövs det mer diskussion om förhållandet till kommersiella aktörer så kan väl det få en egen tråd. Johnny, klart trevligt om Magnus satsar vidare på akvariesidan, det brukar ju inte vara fuskjobb det han gör. En damm med Öresundsdjur låter som en bra ide, det finns ju liknande i Helsingör, Lysekil och fler ställen och det är ju ett bra sätt att visa vad som finns i närområdet. För min del så tror jag att en kylare är en förutsättning för att det skall bli bra, det är ju inte lyckat i en offentlig anläggning om det blir värmebölja och djuren dör, det är ingen bra marknadsföring. Kylning av skummarluft är ju ett steg åt rätt håll men jag tror inte det räcker. Det gäller ju också att tänka i banorna att inte värma i onödan. Energisnål belysning är viktigt och det är ju också en ide att pröva att flytta undan drivdon och annat som inte nödvändigtvis måste vara i närheten av akvariet, drosseln till ett lysrör t ex blir väl så varm som rören och den går att ha en (kortare) bit bort. Pumpmotorer kan ju också med fördel vara utanför akvariet, det spar lite värme eftersom motorn då kyls av luft. Det går ju visserligen att fläska på med både ljus och cirkulation och den kyla bort värmen men det är ju ingen billig lösning så som elpriserna utvecklas. Läs också Jonas artikel om kallt saltvatten som finns här på guiden om du inte gjort det, det är det bästa som finns att läsa om kallt saltvatten för nu. Jag bollar gärna fler ideer, här eller personligen och när jag nån gång har nån tur till skåne tittar jag gärna in också, det är trevligt att se hur det utvecklas på tropikariet och att prata lite gör inte ont heller. Jag har vart inom Mats på fågelparken (eh, djurpark är det visst nu) och snackat lite om hans projekt och det är intressant, desto bättre om det rör på sig på tropikariet också, kan bli riktigt intressant att åka till skåne.

Definitivt skall du prova! Bara du kommit i gång lite så skall du se att det ordnar sig med både det ena och det andra, det finns folk som säljer kylare ibland så kommer du bara igång så blir det säkert bra;) Jag gillar skummare enligt tanken att då skickar man skiten ur akvariet medan man med biologiskt filter har den kvar om än i ändrat skick. Det kan handla om djur som vill ha mycket mat i kalla kar så nitrat och annat kan nå suspekta nivåer ändå, god sak med allt man blir av med alltså. Därmed inte sagt att biologisk filtrering är fel på nåt sätt, det går att nå bra resultat den vägen också även om jag alltså valt en annan strategi. Hur djuren egentligen mår när man håller dem varmt kan diskuteras. Det är ju inte per definition så att djuren i ett hällkar trivs med värme bara för att de överlever det, det är inte nödvändigtvis så att djurens naturliga miljö är den optimala för dem. Det kan mycket väl vara så att de skulle vilja ha det kallare om de själva finge välja men att de är mest konkurrenskraftiga i mer växlande miljöer som de klarar bättre än andra djur. Hur som, att det går att ha en del västkustdjur i rumstemperatur rimligt länge bara men ser till att undvika allt för höga temperaturtoppar, det är ju provat. Stabila djur som tångräkor mm fungerar bra på det sättet.

Avdunstningseffekten är ju bra men annars så kan man grovt säga att när det gäller att ändra värme så är fyra kubik luft jämförbart med en liter vatten. Du skall alltså köra i rejäla mängder luft för att påverka temperaturen i karet. Däremot så är det givetvis så att om du sänker omgivningstemperaturen med en ac så påverkar du ju det som finns därinne också, inte minst genom strålning. Skall du sänka karets temperatur så gör du det dock på ett oerhört mycket effektivare sätt genom att kyla vattnet i karet än genom att kyla luften runt det, dels genom att du så att säga går rätt på problemet, dels genom att vatten alltså innehåller så mycket mer värme än luft och det alltså måste kylas mycket luft i jämförelse med vatten för att få samma effekt. Ac är dock bra på ett sätt, den skickar ut värmen ur rummet och så är du av med den. Med en akvariekylare så har du om du ställer den bredvid akvariet värmen kvar i rummet och inte nog med det, energin för att dra runt kylaren kommer också ut i rummet så det blir alltså varmare i rummet och kylaren får jobba ännu hårdare. Ställer du kylaren på utsidan så slipper du det problemet men du förlorar å andra sidan värme när det är uppvärmningssäsong. Optimala är alltså kylare ute på sommarn och inne på vintern.

För att först svara på nåt delvis annat än det du frågat, det finns ett och annat som klarar sig någorlunda i ett ouppvärmt akvarium om man kan se till att inte värmetopparna blir för kraftiga, helst inte värst mycket över 20. Tångräkor, vanliga krabbor, vissa snultror, det går absolut att få till nåt utan kylaggregat. Generellt så är ju det som man hittar i hällkar ofta med nödvändighet tåligt för både det ena och det andra. Att däremot pytsa ner västkustdjuren i ett revkar känner jag mig klart mer tveksam till, det verkar olämpligt både för att det blir en konstig blandning och för att djuren i alla fall inte är anpassade till hög temperatur kontinuerligt. Trots det, jag har faktiskt stoppat i strandsnäckor i ett revkar, först av misstag då jag trodde de var avlidna och passade som eremitskal. Strandsnäckorna blir aktiva och äter ordentligt i ett revkar, det är klart mer fart på dem där än i kallvatten. Särskilt långlivade verkar de dock inte bli, de försvinner efterhand.

Visst kan du fylla på med grus men det kan ju möjligen bli problem. Dels så riskerar du naturligtvis att dränka diverse alger och djur, de kan då dö och stöka till vattenvärden. Dels så brukar det när man fyller på grus i ett akvarium som det är vatten i bli rejält dimmigt. Oavsett hur väl man tvättar gruset, det blir grisigt i alla fall. Det är ju inget bestående problem utan vattnet brukar klarna inom ett par dar men visst är det tänkbart att t ex nån extra känslig korall skulle kunna fara illa under tiden. Fullt möjligt alltså men inte helt utan problem.

Tja då är vi ju inne på en annan fråga som kan vara nog så känslig, vildfångat kontra odlat. Det man kan säga där är ju att om man ser på miljöpåverkan så är det sannolikt bättre att köpa en vildfångad fisk än en lokalt odlad. Visserligen har man då miljöpåverkan för transporten och påverkan på ursprungsmiljön men energiförbrukningen och därmed följande utsläpp är så mycket högre för att odla fisk här att det inte går ihop sig. Åtminstone inte enligt de beräkningar jag sett.

Frågan om vad det är som ger oss rätt att hålla djur i fångenskap för vårt nöjes skull är inte dum, den är i stället grundläggande. Det finns ju åtskilliga som tycker att vi inte har nån sån rätt och klarar vi inte den debatten så är vi kokta. Man kan ju börja med att konstatera att vi gör mycket för nöjes skull och att bara det att det inte innehåller moment av att stoppa in djur i en låda rakt inte innebär att man inte påverkar djur och miljö. Säg schackklubben t ex, helt oskadlig aktivitet, eller? Knappast, tar man bilen till träffarna så ger det utsläpp, växthuseffekt, påverkat djurliv och mycket elände. Allt vi gör stället till elände på ett eller annat sätt, det är ju inget försvar för djurhållning men sätter ändå saken i perspektiv. När det gäller vår djurhållning så är det ju konstaterat att djur kan få människor att må bra, det kan vara viktigt för vårt välbefinnande. Det är också viktigt med djur för att inte fjärma sig allt för långt i från naturen och sammanhangen där, risken när så många bor i stan är att man blir en aning verklighetsfrämmande (nej, vi skulle inte säga nåt mer om varg ). Akvarier kan ju klart bidra till att öka förståelsen för sammanhangen i naturen och viljan att göra insatser för miljön. akvariehobbyn kan också vara viktig för exportländerna, det ger lokalbefolkningen inkomster som behövs för att de skall kunna värna sin lokala livsmiljö. För vissa områden är export av akvariefisk motorn i ekonomin, skulle den upphöra är risken uppenbar att lokalbefolkningen skulle börja med nåt ur miljösynpunkt klart värre för att försörja sig. Det var väl något i a f, om det är ett tillräckligt svar är högst tveksamt men det är ändå viktigt att vi slipar på argumenten i den mån vi vill ha möjligheten att fortsätta med hobbyn.

När det sen gäller det Nixon skriver, jo just där kan man se hur isolerad från verkligheten den här utredningen varit. Visst, affärer skall lämna skötselråd men gör de verkligen det? Särskilt när det gäller akvariefisk kan man ha sina tvivel på den saken, man har ju sett exempel på motsatsen kan man ju konstatera. Jag vågar mig inte på nån skattning av hur stor andel av fiskarna som säljs i affär som det egentligen skickas med skötselråd till men jag skulle nog vilja påstå att andelen är för lite för att man skall kunna påstå att problemet är löst den vägen. Dessutom är det ju inte så att bara det att man får råd innebär att allt är väl, det skall ju vara korrekta råd också. Det finns ju exempel på affärer som inte direkt rosat marknaden i den branschen. Jag har t ex en Clariasmal som drar mot halvmetern, killen som köpte den fick höra att han gott kunde släppa den i sitt sällskapsakvarium med små tetror och liknande och att det skulle dröja länge innan den växte något. Tog inte lång tid innan det akvariet var tomt bortsett från malen. Även när det gäller vanliga djur som marsvin och guldfisk är det mer än vanligt att affärerna ger korkade råd. Jag tror ju att chansen till bra råd är mycket större om man går till en uppfödare och köper ett ovanligt djur än om man går till en affär och köper ett vanligt. Tyvärr så verkar det inte så lätt att förstå det för de som inte är ute i verkligheten.

Ja vargen bör vi nog lämna därhän, jag har varit med i en tuseninläggstråd på annat ställe och vi blev inte direkt mer överens efterhand. Det som däremot definitivt är relevant här också är jämförelsen mellan organisation och framgång i lobbyarbete mellan jägare och sällskapsdjursägare. Vi måste faktiskt fundera över varför det ser ut som det gör. Att sen göra nåt åt det är inte så enkelt men det är ju i alla fall en början att se problemet. Salvattensakvarister är i o f s välkommna till Tropikföreningen Amazonas, vi har bred målgrupp och har faktiskt haft en salvattensartikel i tidningen. Amazonas var också den enda förening för sällskapsdjur (bortsett från hund/katt) som deltog i upptakten på djurskyddsutredningen. Att plocka in saltvattensakvarister där är dock inte det optimala egentligen, det vore bättre att få in saltet i de vanliga akvarieföreningarna. Bilden där är dock splittrad, SARF (centralorganisationen för akvarieföreningar) var nyss på väg att haverera totalt och kan inte sägas fungera som det borde NCS är i och för sig en aktivare förening men har tyngdpunkten mot ciklder, ett initiativ för att ta tag i frågor som det vi diskuterar här (med bland annat mig, Forhman mfl) har väl ärligt talat inte uträttat mycket än. Läget på föreningsfronten är alltså inte speciellt uppmuntande.

Vargen skulle det gå att skriva mycket om, hur vi hade världens starkaste älgstam utan varg, hur det är att ha får med varg i trakten, hur en början till en vettig förvaltning raserats och de som vill utrota vargen helt nu värvar nya anhängare. Fast skall vi diskutera varg så kommer vi inte att bli överens och det som egentligen är viktigt kommer att hamna i skymundan. Bättre att lägga den diskussionen åt sidan alltså. När Länsstyrelserna tog över djurtillsynen från kommunerna så togs avgiften för tillsynen bort, utom när man hittar fel. Det blev alltså på ett sätt billigare, man kan slippa avgift helt nu. Å andra sidan så hänger tillsynen nu på som blodiglar om de en gång hittat nåt att klaga på och hittar då ständigt nåt nytt att ha synpunkter på. För de som kommer in i den svängen blir det dyrare, det kan rent av dra omkull folk. Sen kan det också noteras att miljötillsynen som fortfarande i stort ligger på kommunerna kan ta ut avgifter, t ex för att kontrollera gödselhantering. När det gäller rovdjurspolitiken så kan man väl säga att jägarnas organisationer om än inte de fick igenom sina förslag så hade de ändå en stor påverkan på den svenska politiken. Däremot så rådde de inte på den tolkning som gjordes i EU. Och tittar man på djurskyddslagstiftningen så är det fullkomligt förbluffande vilket genomslag jägarnas intresse har haft i reglerna. Det vore högst önskvärt med en samlad organisation på sällskapsdjursområdet, det skulle definitivt behövs som motvikt till klåfingriga politiker, okunniga tjänstemän och rabiata djurättsorganisationer. Det verkar dock inte så lätt att komma dit, dels är det svårt allmänt med föreningsverksamhet, dels så verkar allt för många mer intresserade av att tjafsa om det som man inte är överens om snarare än att försöka se vad man kan vara överens om.

Så långt jag läst så får jag intrycket att problemet med bristande kompetens hos kontrollanter skall lösas genom att förbjuda det som de inte förstår sig på. Saken är ju bara det att samma kontrollanter skall kontrollerad djurparker och där får man ha det som skall vara förbjudet privat. Hur kontrollanterna skall fixa kompetensen där känns något oklart.

När det sen gäller det där med tillstånd så skilj mellan vad som gäller idag och vad som föreslås. Idag krävs tillstånd om man yrkesmässigt säljer sällskapsdjur, en zooaffär t ex. Det krävs också tillstånd om man tar emot sällskapsdjur i större omfattning, typ ett hunddagis för fiskar eller fåglar alltså. Större omfattning är sex akvarier, terrarier eller annat liknande. Bygger man för kossor och en del andra lantbruksdjur behöver man inget tillstånd men lokalerna skall förprövas och godkännas. Nu föreslås att tillståndet skall tas bort och att förprövningen också skall gälla sällskapsdjur i större omfattning. Enda förklaring vi sett hittills på större omfattning är det där med sex akvarier osv, så som det verkar så skall alltså den som skaffar sex akvarier eller fler ha hem Länsstyrelsen för att granska det. (Beskrivningen av dagens regler är inte fullständig, det var inte att förklara det som var syftet med det här inlägget)

Det vi skall vara medvetna om är att det där kostar oss. Jägarna t ex har en stark organisation, eller, ja, två i och för sig men de är inte delade gruppvis. Detta innebär att läggs det ett förslag som rör harjakt så kommer inte nån liten harjaktsförening utan hela jägarförbundet agerar med de resurser de har råd att skaffa i och med sin storlek. Man ser effekten genom hela djurhållningsreglerna, det finns de konstigaste undantag för att tillfredställa jägarintresset, t ex får man ha grävling för att träna jakthundar på. Man får alltså inte ha en liten mangust men att ha en grävling i hägn som man skickar hundar efter, det är ok.

När det gäller regler för vilka djur man får ha är skillnaderna ohyggliga. Norrmännen har strängast regler, de har t ex totalförbud mot privat hållning av reptiler. Det har lett till att det enligt flera olika uppskattningar finns 100 000 illegala reptiler i Norge, en regel som har lett till mängder av lagbrytare alltså. Det har talats länge om att det skall komma en lista på några arter av reptiler som man skall få ha i Norge men inget har hänt än. Danmark har liksom vi en lista på djur som inte får hållas privat. Skillnaden är att Danskarna har tänkt och reglerat på art och släktesnivå medan vi inte tänkt och reglerat på en nivå av stora grupper. Vi får därför hålla mycket som inte danskarna får, elefanter, valar, giftormar, blåringad bläckfisk, hammarhaj, särskilt giftiga skorpioner, stenfisk osv. Å andra sidan får danskarna hålla en del som inte vi får, manguster, tvättbjörn, silkeapor, näsbjörn, ugglor mm. Dessutom finns en lista till med svåra djur som man får hålla om man lever upp till vissa (inte särskilt konstiga) krav. Saltvattensfisk är alltså med där. Ingen tvekan om att man ser mer tanke i de danska reglerna, visserligen gillar jag inte de heller men man kan åtminstone se dem som att nån försökt tänka. England har ett system som jag tycker bättre om, det finns en lista på särskilt svåra djur och vill man hålla dem så får man söka tillstånd till det. Högst rimligt och dessutom stämmer det överens med vad Eg-rätten kräver.