FAQ om Fotografering Slutartid Är den tid som man belyser filmen/Bildsensor, mäts i tusendels (1/1000)-, hundradels (1/100)-, tiondels sekunder (1/10) eller hela sekunder. Vanligt intervall som en systemkamera kan hantera är 1/2000 s till 30 s och visas värderna visas till vänster i kamerans display och sökare På kamerans display eller i sökaren visas slutartiderna som 2000 för 1/2000 s och 1" för en (1) hel sekund. Om man vill ha längre tider är 30s så kan man ofta använda funktionen Bulb. Bländare Reglerar vilket skärpeområde (skärpedjup) en bild skall ha i förhållande till motivet och rådande ljusförhållanden. Bästa intervallet för bländare är 8-11. Hela bländarsteg är 2.8, 4.0, 5.6, 6.7, 8, 11, 16, 22 Bländare 22 har en mindre bländaröppning i objektivet än 2.8 och kallas därför för en mindre bländare. (Bländare 22 släpper in mindre ljus genom objektivet än bländare 2.8). Om man vill åstakomma ett mindre skärpedjup så använder man sig av en större bländare. OBS! Beroende på brännvidden så åstakommer man olika stort skärpedjup. Ett teleobjektiv ger mindre skärpedjup och en oskarpare bakgrund än ett normalobjektiv. Ljusmätning Dagens moderna systemkameror och kompaktkameror har inbyggd ljusmätare i kameran som mäter ljuset på ett föredömligt sätt genom objektivet. Avancerade systemkameror kan man ändra ljusmätningen som utsnittsmätning, spotmätning, där man kan ändra med hänsyn till motiv och objektiv. Men det finns även lösa ljusmätare (exponeringsmätare) samt ljusmätare som kan mäta och tolka blixtljus. Tips För att få en bild fri från rörelseoskärpa vid frihandsfotografering ska slutartiden vara kortare än milimentern du använder på objektivet. Alltså zommar du max med ett 300millimeter objektiv ska slutartiden vara 1/300s eller snabbare Kontrollera skärpan På flertalet systemkameror kan man kontrollera aktuellt skärpedjup genom att använda en Nerbländningsknapp som i regel är placerad i närheten av objektivet. Mät ljus och ställ in skärpa och tryck sedan in knappen. Då bländar kameran ner ca två steg (bilden blir mörkare och ger en tydligare bild hur bilden kommer att bli). OBS! Bilden kommer inte att bli mörkare än vad den var innan knappen trycktes in. Oskärpa, Skakningsoskärpa Är att man inte kan hålla kameran still under tiden man fotograferar ett motiv. Det kan bero på för lång slutartid i förhållande till objektiv och ljus. En grundregel för att undvika skakningsoskärpa är att slutartiden skall vara lika lång som objektivets brännvidd; Vid 28 mm brännvidd bör man ha 1/30 dels sekund som slutartid och vid 70 mm brännvidd bör man ha 1/90 dels sekund som slutartid. Både Nikon och Canon har bildstabilisatorer på vissa objektiv som motverkar skakningsoskärpa. Finns även på många videokameror, se även under objektiv och Bildstabilisator. Rörelseoskärpa (Kreativ oskärpa) Är när motivet rör sig så att bilden blir oskarp. Om detta utnyttjas så bör någon eller några detaljer i bilden vara skarp Detta åstadkommer man med längre slutartid beroende på föremålets hastighet. TIPS! Med hjälp av blixt kan man fotografera på längre slutartider och få motivet eller delar av det skarpt genom att blixten fryser motivet. Komponering Tänk på förgrund, mellangrund och bakgrund. Speciellt viktigt vid lanskapsfotografering. Gyllene snittet Gyllene snittet är en gammal regel. Med detta menar man delar upp bilden i 2/3, 3/5, 5/8 etc. Tanken är att man lägger bildens viktigaste del just där denna skärning går. Om man gör detta skall man ”automatiskt” få en behaglig bild att se på. För att göra det enkelt kan man dela upp bilden på följande sätt: Där skärningen går, där ska ni ha objektet, pluspoäng blir det ifall det finns en diagonal genom dessa skärningar (som i exemplet) Gyllene snittet kan även räknas ut exakt så här: Om vi kallar sträckan ABC där AC är hela sträckan och B är en punkt någonstans längs sträckan, ska sträckan BC förhålla sig till AB som AB förhåller sig till AC. Alltså: BC/AB = AB/AC. Ett enklare sätt, (tycker jag som är dålig på matamatik), är att istället använda passare och linjal och rita upp delningen såhär: Gyllene rektangeln Ett annat sätt att jobba med gyllene snittet är utifrån en s.k. gyllene rektangel. Rita såhär: ABCD är en kvadrat. Dela sträckan CD på hälften så får du punkten E. Sätt passarens nål i E och rita ner från B tills CD:s förlängning skärs i punkten F. AGCF är nu en gyllene rektangel. Det gyllene snittet ligger i punkten D. Man kan sedan fortsätta att rita gyllene rektanglar inuti varandra som ryska dockor. Se den sträckade linjen. (källa om gyllene snittet http://www.skenbild.se/html/html1/html2/ar...ar/gyllene.htm) Objektets ”rörelseriktning” Nästa sak man rekommenderar är att tänka på rörelseriktningen i bilden. Detta brukar man kombinera med gyllene snittet regeln. Gör man detta får man en ”korrekt” bild. När man behärskar och förstår dessa tankar är det dags att gå vidare. Vad händer om jag bryter mot reglerna? Blir bilden med spännande? Vrida kameran Jag ser mer och mer bilder där horisontal / vertikalplanet inte ligger ”rätt”. Alltså att fotografen vridit på kameran. Detta gäller mycket bilder i dagstidningar och modebilder. Genom att göra detta så kan man skapa spännande effekter. Jag är lite konservativ och är inte helt såld på detta. Mönster Något som är ett ganska enkelt sätt att skapa en spännande bild är att leta efter mönster i naturen. Detta gäller lika mycket natur- som äventyrsfotografering. Ett sätt att hitta mönster i naturen är att gå lite närmare eller genom att använda tele och zomma in delar. I äventyrsfotografering kan det vara mönstret i isen där skidskoåkarna glider fram. Vitbalans Många gånger när man varit ut och fotat digitalt och laddar över bilderna i datorn upptäcker man att nivåerna i färgerna behöver justeras. Varför? Olika ljus har olika färg. Det är helt enkelt inte helt vitt. Glödlampor har annat ljus än lysrör. Molnigt och soligt ljus har lite olika färg. Därför blir reflektionen av objekt olika i olika ljus. Färgen styrs utav värmen i ljusets källa och mäts i Kelvin. Våra ögon kompenserar alltid för detta automatiskt. Men även en kamera som tar en stillbild måste kompensera för detta. Detta sker i alla kameror automatiskt men är precis som med exponering inte ofelbart. Framförallt när du fotar något med en dominerande färg - T.ex. grönt gräs eller rosa ansikte. Därför finns det också olika film i vanliga kameror för inomhus och utomhus bruk. Vanliga problem: •Foto taget inomhus med vitbalans för utomhusljus: Gul-grönt färgstick •Foto taget i skuggan med vitbalans för solljus: Blått färgstick •Foto på med utomhusfilm inomhus: Grön eller orange stick. Hur kommer man i bukt med detta då? Jo på de flesta kameror finns ett par förinställda lägen man kan välja på, T.ex. solljus glödlampa, lysrör etc. Men det säkraste sättet är att använda sig av manuell vitbalans. För att ställa in manuell vitbalans ska man helst enligt proffsen använda sig av ett 18% gråkort. Dessa är ganska dyra och den gång man glömmer det står man där. En nästan exakt metod som de flesta kör med, amatörer som proffs är ett vanligt vitt papper. (Har man inte det funkar nästa allt vitt, snö en vit mössa etc.) Det du gör är att hålla pappret mot den riktning du ska fota, ska du fota en modell kan modellen med fördel hålla upp pappret. Zooma in på detta papper och använd det som referens för vitbalansen. (Läs i din kamera manual) När man behärskar vitbalansen kan man göra mycket roligt. Det är inte alltid den verklika ljusåtergivningen som är den mest dramatiska. Att ta med ”fel” vitbalans gör många, och många gånger är vackrare kort med fel vitbalans.
