Peter Josefsson

Enliten metallarmatur kanske du skulle fått plats med om du hade 2 T5 armaturer med 2 rör i varje om dom bygger 10,5 cm. En T5 armaturfram och en bak. Eller varför inte 2 MH. Mittstaget skuggar larvigt annars. Fast vad jag vet så klarar man ljuskrävande rätt bra med bara T5. Man tappar dock det mysiga flimmret som Wrang skrev. Må Peter

Får du plats med en metallhalogenlampa om du väljer en med 4 rör? Må peter

Är det så att du nu inte behöver kondensatorer och glimtändare till dina metallhalogenlampor med dessa ballaster Xedar? Må Peter

Visst kan det vara bra och praktiskt med ett högt KH och hög kalkhalt direkt ifrån start. Men det är för att det inte skall vara en massa föroreningar som man använder osmos. Att tillföra Kalcium och ge karet en hög alkalinitet är i efterhand enkelt. Efter ett tag så har alla lärt sig det. Viktiga föroreningar som man vill ha bort är exvis: Kväveföreningar, fosfater, kopparföreningar + allehanda metaller som kan ge anrikning i ditt kar på sikt. Fiskarna tål nog ett och annat men skall koraller bli lyckade och få bra växtkraft så måste man nog veta vad man gör och det vet man inte med kranvatten. Risken att vattenverket hittar på något har man ju inte en aning om. Dom som har vatten från en borra kan i vissa delar av året ha kanonvatten och rätt vad är har lantbrukaren spritt konstgödning på åkern och vips så har man kanske både fått nitrater och fosfater. Denna hobbyn har blivit väldig prylrelaterad och krånglig för många nybörjare. Detta skyller åtminstone jag på att kunskaperna om att hålla ett väl fungerande korallkar ökat radikalt de sista 10-15 åren. Vill man så kan man ju testa med att köra utan osmos. Det är inget tvång men man änentyrar betydligt mer pengar än vad man tjänar på att skaffa en. Domedagsprofet låter jag som. Jag vet men i tider då det diskuteras hej vilt om man skall köra med jonbytarmassa för att rena vattnet ytterligare så är detta bateller. Jag vill inte avskräcka bara hjälpa. Må Peter

Sätts på kranen för att tillverka så rent vatten som möjligt. Finns i princip inget salt alls i det vattnet. Må Peter

Wrang: Ja e sketdålig på att rita på datorn. Bara möjligen med tushpenna. Tanken är att en pump i sumpen skall transportera vattnet till en spridare över denna blå filtermatta. Vattnet skall då rinna med bredd igenom denna filtermatta (5 cm tjock och kanske 30 cm hög). 2 fläktar skall kunna blåsa på denna filtermatta för kylning. Avdunstningen kommer självklart bli enorm och det är ju den stora nackdelen med Deltecs Ecokylare. Därför får min stå utomhus. Nåväl när vattnet runnit igenom filtermattan så samlas vattnet upp i ett tråg (sump, akvarium eller dyl) som därefter får rinna ner till akvariets sump. Hur denna filtermatta skall appliceras över tråget och dess fläktar skall monteras är inte riktigt klart i huvudet ännu men det skall testas och utprovas den saken är klar. Energiförbrukningen är ju minimal. kanske runt 40 w. Att jämföras med en ordinär kylanläggning på runt 200-500 w. Mums för plånboken. Det som kan vara intressant att få reda på är hur stor avdunstningen blir och hur saltkristaller börjar anrikas på filtermattan. Tror inte jag kommer att förändra salthalten i karet.Det jagmåste göra är att skydda kylanläggningen utomhus för katter, fåglar och fotbollar. Karet står i en källare så vattnet kommer att pumpas upp till kylaren så därförär det möjligt att få det att rinna tillbaka. Det som bromsat mig för att testa är möjligheten att styra med termostat. Är ju vinter och jag vill inte ändra karets inriktning till ishavstorsk. Har inhandlat denna byggsats nu och skall löda å mickla när som helst. Fick ett tips om att husvagnsfolket kanske har någon termostat till husvagnskylskåp. Får kolla det. Varför detta krånglande då. Äh en ny kylare är förbaskat dyr och så är det ju roligt att uppfinna hjulet igen. Må Peter

Japp förutom att artnamnet peltata stavas med liten bokstav. Må Peter

Vitamin jag har en Eheim 1262 (3400 l). Sämsta köp jag gjort någonsin tror jag. Den är definitift inte tyst. Ett bra flöde såklart men inte tyst. Tysta bra pumpar är Deltec tycker jag och som intern cirkulation hade jag vilja pröva Tunze Stream. Må Peter

Då borde ju effekten vara tillräklig eller hur Wrang? Må Peter

Phu jag var orolig där en stund. Må Peter

Endel har kranvatten som är direkt olämpliga att driva ett saltvattenskar. Endel har tur att ha ett bra vatten. Anrikning av olämpliga ämnen kan dock bli följden i längden. Men det får ju tiden utvisa såklart. Med hjälp av en osmosanläggning tar man bort i princip alla joner som finns i kranvattnet. Vill man sporta till det lite extra kan man även koppla till en jonbytarmassa. Då blir det så gott som helt rent. Vad vinner man då på detta med osmosen. Jo man vet alltid vad det är för vatten man tillsätter. Vattnet är rent från de ämnen somställa till med tex algblomning. Anrikning av icke önskvärda ämnen som kan kontrolleras med hjälp av osmen uppstår inte. Äh jag kan hålla på hur länge som helst. Självklart behöver man inte osmosen om man inte vill. Men det beror då bara på att man inte vill eller har råd med det. Det beror definitivt inte på att den inte gör nytta. Må Peter

Att sänka ner en glasbehållare ger inte den kyleffekt som jag efterfrågar tror jag. Den som jobbat med att jaga i coca-colaflaskor frusna håller nog med. Aldeles för liten yta som avger kyla/värme. Det jag håller på att skissa på är den kylfunktion som Deltec Ecocoler jobbar med. En stående filtermatta där akvarievatten får rinna igenom medans fläktar får vattnet att dunsta. Historien skall stå utomhus för att ej höja luftfuktigheten innomhus. Må Peter

Har Aquamedic en termostat? Titanrören är anslutna med vanliga klämkopplingar på det hemmabygge jag pratade om. Har precis köpt en termostatbyggsats på Kjell o co. Vi får se om den kan läras att fatta att den skall mata fram ström när det blir för varmt. Må Peter

Sitter själv och funderar på något sätt att kyla. Det du håller att funderar/konstruerar känner jag en som gjort. Den finns numera i Helsingborg. Det som är av avgörande vikt är att saltvattnet inte får komma i kontakt med något som är störande för vattenkvaliteten. Kopparrör är ju då totalt uteslutet förståss. Det han använde var titanrör och det går att få tag på till förhållandvis ringa kostnad. Det som blir böket är att ringla ihop röret så att det inte blir en 6 meter lång kylare du får. Nästa problem är kopplingarna. Titan är vansinnigt hårt. För att göra eländet komplett så måste du ju ha en styrning och det är det jag sitter och bråttas mest med. Var hittar man det? En vanlig termostat vill ju kontrollera så att inte temperaturen blir för hög. Vill ju tvärsom. Då är det ju praltiskt med dina kvalifikationer Xedar. Hur fixar du det? Må Peter

Ja råden är många. Till slut väljer man något och hoppas på att det går bra. Fick nog lite fel för mig ditt problem. Trodde det bara var silikonen du försökte få bort. Hela filtret skulle jag försökt med som stigigemla skriver brytbladskniv. Eller som när jag tar bort fastsilikonad faxekalk på rutorna. Vrid så mycket man vågar. Drar man kan ju glaset spricka. Fast det kanske inte går utan att man vrider sönder filtret. Du hittar nog råd. Lycka till. Må Peter

Jag brukar ta ett rakblad som det finns ett billigt fäste för i plåt i bygghandeln. Tror jag hittade det påBauhaus. Rakbladet behöver vara nytt. Viktigt att bara skära mot. Att dra rakbladet framoch tillbaka ger repor. Må Peter

Eller så gör man som jag gör. Magnetventil direkt på kallvattenledningen som sedan går till osmosen. Har inte funderat på att springa med hinkar på 3 år till 540 karet. Klart du skall skaffa sltvatten Linnex. Må Peter

Det du kanske hakar upp dig på är namnen sp och sp2. Det blir bökigt när man inte vet. Som du mycket riktigt skriver så är det Fungia de bilder du länkat med visar. Men vilken? Då man inte vetbrukar man skriva sp (species=art) efter släktnamnet. sp2 vet jag däremot inte. Vad man har bestämt sig för är altså att släktnamnet är Fungia men vilken art det är vet man ej. Kanske inte ens är viktigt i sammanhanget. Detta jag försöker beskriva är det sätt som man katalogiserar de djur och växter som finnsi vår herres hage. Detta för att få någon ordning på var dom håller hus i släkträdet. Språket som används är Latin och gäller i alla länder världen över. Man kan altså diskutera en art med vem som helst i hela världen bara man känner det "vetenskapliga namnet". Förutsatt att den man pratar med är insatt i ämnet förståss. Detta med latin och våra djurs vetenskapliga namn är det många som (inte har vanan) har svårt för. Men kan vara bra att kunna ibland. Kan vara bra att veta hur man skall sköta det man har i burken. Då måste man ju veta vad det är man har. Om vi då tar detta släktnamn Fungia tex så ingår den i Familjen Fungiidae. I familjen Fungiidae ingårförutom släkten Fungia även Heliofungia och Herpolitha tex. Kanske finns fler. Sedan i släktet Fungia finns massor av arter som tex: actiniformis,concinna, corona,repanda etc. Hittade 19 arter i en bok jag har. Den art jag oftast sett i butik eller den som oftast relateras till är Fungia fungites. Jag undrar dock om inte detta med fungites nästan har blivit synonymt med beteckningen sp. För när det kommer till att artbestämma koraller så blir det betydligt bökigare än med växter tex. Det är inte mycket som skiljer. Fast där handlar det ju om vanan igen antar jag. Det som kan vara intressant eller åtminstone kunna ingå i kategorin "onyttigt kunnande" är lite kunskap vad gäller stavning. Släktnamnet börjar alltid med stor bokstav. Artnamnet börjar alltid med liten bokstav. Med få undantag. Då kan man ju tex se att bland dina länkar är det bara reefermadness som stavat rätt. Inte meninga att vara petig så ta det för vad det är. Må peter

Då var vi 2 . Jag vet att alla pumpar inducerar spänning men att denna spänning för mig inte var mätbar på en fungerande pump. Framförallt så killade det inte i nagelbanden längre. Sen resten av detta med att jorda karet överlåter jag till de som kan. Ni får gärna diskutera detta. Men min kunskap är för dålig. Kommer bara ihåg att en tidigare diskusion där man varnade för detta. Även på jordskenan. Huvudsaken är att man har en jordfelsbrytare. Fast det är ju inte för risken att bli grillad du vill jorda karet utan för friskare kar antar jag. Må peter

2 saker om detta du skriver Greger. 1. De krypströmmar jag mätt upp berodde på gamla dåliga pumpar. Bort med pumpen så var den saken klar. De krypströmmar du pratar om borde ju då alla pumpar ge men en fungerande ny pump kan jag ej mäta dessa värden. 2. Detta att jorda karet med en titanpinne hade vi många och livliga diskusioner om för ca 2 år sedan ungefär. Jag kan inte el men det som de elkunniga sa då var att detta var bland det farligaste man kan hitta på. Hela huset kan bli strömförande om man exempelvis jordar i ett element tex. Fast nu kommer vi lite av från ämnet. Handlade ju om ballaster. Jag har en fråga där (elokunnig som jag är), om man nu skaffar sig en sån elektronisk ballast (verkar ju faktist väldigt fiffig) behövs då de andra prylarna i metallhalogen armaturen? Å då menar jag inte lampan och sockeln så klart. Eller byter man bara ut ballasterna och behåller resten. Må Peter

Min osmos ger ca 2-3 mikroSiemens. Med hjälp av jonbytarmassa så kan man polera ner det till ruggigt lågt. Om det är sådant vatten så fungerar det väldigt bra. I kiseldiskusionstider så är det idealiskt. Labbets vatten vet vi ju inte vad det är.?? Må Peter

Jordfelsbrytare är den avgörande mest lugnade aparatur jag har installerat i mitt hus. Visst kan även dessa krångla men när dom fungerar så är jag lugn. Jag är inte elektriker och detta med ström kors och tvärs kan bli enerverande. Såvitt jag förstår så är en jordfelsbrytare koppladpå nollskenan. Altså inte på jord. Den reagerar på en förändring i strömkretsens ampere. Nogranheten är så låg som i milliampere. Omdet där som snurrar runt i trådarna skulle läcka ut på något sätt såkopplas fasen ur. Det blir becksvart. Dvs jorda strömkretsen så rusar ström till jord och fel uppstår. Strålande tycker jag. DE läckströmar Niklas pratar om har jag mätt upp i min 250 balja. Gamla ruttna pumpar kan skapa elände. För att inte tala om doppvärmare. Hade vid ett tillfälle 24 volt i karet. Trodde länge att jag hade sår vid nagelbanden och därför trodde det skulle svida och kittla lite när jag stoppade ner dom i saltvattnet. Hur detta uppträder veti gudarna men så var det. Märkligt att det bara blev ca 24 volt tex. Nå varför slår då inte jordfelsbrytaren ut fasen när jag jordar karet genom att jag stoppar ner nävarna i vattnet. Har nog med att göra att det är lite ampere. Jordfelsbrytaren bryter vid skillnader på 30 milliampere. Och i detta fall var det 24 volt (uppmätt) men troligen mindre spänningsskillnad än 30 milliampere. Nu ska jag inte förirra mig djupare i ström för då blir det säkert fel. Läste för vansinnigt länge sedan att man skyller endel fisksjukdommar på läckström i karet. Man skyllde då tex "hål i huvudet"-sjukan på endel sötvattensfisk på just detta. Äh Hur som haver. Hur många gånger står vi inte med slabbevatten på golvet och rotar med nävarna i karet. Saltvatten (med god ledningsförmåga) överallt. Då är vi duktiga med att jorda alla fel som finns i vårat elsystem. Jaja nog tjötat. För er som inte har jordfelsbrytare: Skaffa det! Må Peter

Crille tar den hand om ytan?

Har du skummare? Hur är den i så fall kopplad till karet? Må Peter

Håller med Greger att det är inte att leka med så det jag skrev först var "FY så får man inte göra". Gäller fortfarande. Faktum är dock att känner ett gäng som gör så här och det har fungerat i många år. Man har till och med råd med 2. En för överfyllnadskydd också. Det jag tror hände med 24 v pumparna var att (hade en lite större pump då också) när ledningen slöts så skapades det en så hög spänning att det blev kortslutning i brytaren. Den tål ju 1 A. Vid uppstarten så skapades det nog en högre förbrukning än så. Men lyd Greger och köp en riktig nivåvakt. Skall kolla upp med elektrikern om detta är farligt eller tillrådligt. Må Peter