defdac

Jag tror inte organismer som använder HCO3 och CO2 är digitala. Växter är det inte. Bara för att man ger dom 99% nitrat så lämnar dom ju inte den där sista procenten ammonium ifred, och inte bara det - ammonium verkar vara den huvudsakliga signalen som alger lyssnar på för att avgöra om det finns konkurrens runtomkring dom. Syrehalter och ljusnivå verkar också vara stora spelare i deras "konkurrenslyssnande". Jag tycker det är intressant att knappt mätbara spår av ammonium är en så stor avgörande faktor mellan algodling och algfritt akvarium..

Jag rättar mig själv. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6T4F-4GNKS0J-1&_user=10&_coverDate=09%2F30%2F2005&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000050221&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=9f7f5fec5bcdc8a8ee3d772099289812 69 mmol/m2 krävs av Elodean för att kunna använda bikarbonat. Ingen större tillväxttaktsskillnad jämfört med CO2-nivåer motsvarande ekvillibrium med luften. 10-100 ggr jag nämde kan man ju undra var jag fått ifrån... http://www.tropica.dk/article.asp?type=aquaristic&id=144 Bikarbonatsanvändarna verkar inte ha speciellt mycket slöare fotosyntes/tillväxt - men det nämns varför växterna föredrar CO2 framför HCO3-. http://fins.actwin.com/aquatic-plants/month.9909/msg00506.html Förklarar varför alkaliniteten sjunker i saltvattensakvarier med koraller - och växter som använder bikarbonat. Nu ska jag bara ta reda på varifrån jag fått att KH ska vara detsamma när växterna använder bikarbonat...

Som jag skrev. Om det inte finns någon CO2 att tillgå så kommer ju organismen göra allt för att använda en oändlig kolkälla. Den kommer "föredra" den oändliga källan jämfört med den andra, egentligen har den inte så stort val. 2HCO3- ger lika stort bidrag till KH som en CO3-- http://www.thekrib.com/Marine/calcium.html KH-test mäter alkalinitet: Total Alkalinity = [HCO3-] + 2[CO3--] + [b(OH)4-] + [siO(OH)3-] + [MgOH+ ] + [ OH- ] + 2[ HPO4- ] + 3[PO4---] Vilket normalt förenklas till Total Alkalinity = [HCO3-] + 2[CO3--]

Ja men det är samma sak som att säga att tex växter föredrar nitrat framför ammonium i växtakvarier - bara för att 99% av kvävet dom kan erhålla är just i nitratform. Föredra och tvingas är helt skiljda koncept. För växter/alger är det mycket enklare att använda CO2 och ammonium jämfört med bikarbonat och nitrat - men ibland har dom inget val och måste lägga ner en massa krut/möda/energi på att utveckla enzymer för att få enklare att använda en alternav källa. När väl dessa enzymer är på plats så minskar energin det tar för organismen att använda den alternativa källan. Enzymer är ett slags katalysatorer som är dyra att tillverka men gör organismen som helhet bättre på en viss sak. Därför att man får 10-100 ggr snabbare tillväxt på växter och alger om man använder CO2 istället för bikarbonat. Man kan även testa att använda ammonium istället för nitrat i akvarier som kvävekälla till växter. Ammonium skapar algsoppa medans nitrat inte gör det. Nej såhär funkar det när det gäller växter (kalkbildande djur lär nog kunna sänka KH:t): http://www.thekrib.com/Plants/CO2/decalcification.html 2(HCO3-) --> CO3-2 + CO2 + H2O. CO2 tas upp av växten, CO3-2 är kvar och bidrar lika mycket till KH/alkalinitet som 2(HCO3-)

Det är *mycket* enklare att använda CO2 än bikarbonat både för alger och växter. Dom spelar inte ens i samma liga. Nej, såvitt jag vet så innebär upptag av bikarbonat utsläpp av vanligt karbonat - som håller KH konstant.

Detta enzym kanske: http://en.wikipedia.org/wiki/Carbonic_anhydrase

Som Oveb säger så har ju det gyllene snittet inte alls med växtakvarier att göra. Det finns överallt t ex i förhållandet mellan kroppsdelar och kroppsdelars uppbyggnad (fingrarnas ledlängd t ex), eller i fiskars uppbyggnad: http://www.defblog.se/picture/1571.html Eftersom det finns överallt i naturen så har människan alltid gillar proportioner som i detta förhållande och har överförts på husarkitektur, bildesign osv osv osv. När vi fotograferar så placerar vi nästan aldrig huvudmotivet centrerat utan just i gyllene snittet - utan att tänka på det. Om vi väl centrerar ett motiv så tycker vi ändå alltid det är snyggt om man förskjuter det en pyttegnutta åt något håll för att skapa spänning och egga synnerven. På samma sätt kan man naturligvis placera sitt korallröse i gyllene snittet eller lite förskjutet för att få en mer naturlig känsla och få bort känslan av något artificiellt.

Stig, är det inte lite orättvist att jämföra gamla 2x54 watt Aquarelle med 2x80 nya watt av något annat märke?

Märklig slutsats om du läste vad Lasse skrev. Med höga fina näringsnivåer har du massiv vegetativ förökning. Sjunker nivåer så blir det blommning istället. Vilket väljer du om du skulle stoppa Caulerpa? Tricket heter stabilitet om du vill undvika att trigga algblomning - något människan inte kan påverka i naturen.

Aponogetonarter, Cryptocoryne och Lotusar är enkla att inte få att blomma genom att hela tiden köra höga fina näringsnivåer med Estimative Index. Låt främst fosfatet dippa så kommer blomknopparna som ett brev på posten. Med Tedb:s förklaring av förökningsförloppet låter det som en högst trolig orsak. Massiv vegetativ förökning med massivt sjunkande näringsnivåer som förhindrar vegetativ förökning = Svält = Blommning.

Min fotosyntesactionkurva har ett värde på 0.899 vid 450 nm, vilket borde ge dioden ett PUR-värde på 1,94. Det borde ge dioden en PUR-effektivitet på 1,94/3 = 0,64 uE/s/watt vilket är hyggligt.

Jag gjorde en smiley iom att enfärgade leds knappt ger något lumensvärde vilket innebär att tillverkarna inte brukar bry sig om att mäta det. Det är dock skillnad mot vita leds typ Luxeon stars som använder fosfor - dom har faktiskt en spektralfördelning vilket gör att dom även har ett lumensvärde som man kan räkna på. Detta lumensvärde går tyvärr inte att använda till t ex en blå lysdiod som bara ger en spik i det blå området och därför knappt har någon lumens alls. Radiometric power låter som något man skulle kunna använda. Jag gissar att man då menar att dom där 575 milliwatten teoretiskt motsvarar faktiskt strålning dvs att man kanske kan göra en direktkonvertering mellan watt och uE: uE/sec = power in Watts X wavelength in nm X 8.36 10-3 uE/sec = 0,575 * 450 * 0,00836 = 2.16 Eftersom man sedan inte behöver integrera en massa olika våglängder så kommer det där vara motsvarande PAR för lysdioden vilket ger dig ett grovt mått på i vilken härad en blå lysdiod ligger... EDIT: Bytte "röd" mot "blå" =)

Ja om du har lumensvärde för den hehe

Ang. att lura en PAR-mätare så är det gulgrönt ljus som som man främst kan lura dessa med. En PUR-mätare skulle inte ge så högt utslag på gulgrönt ljus som en PAR-mätare eftersom växter och koraller har lite svårare att använda det ljuset. Det är därför en PAR-mätare får ungefär samma värden på alla typer av ljuskällor eftersom huvuddelen av ljuset skjuts ut mellan 400 och 700 nm - ungefär som lumens. PAR-mätare är ju egentligen en lumensmätare som är mer känslig för blått och rött. Det intressanta i kråksången är att med min blivande kalkylator så kan man mäta lux (lumens per m2) och med hjälp av rätt spektralfördelning och actionspektrum så kan man få fram både PAR (per m2) och PUR (per m2) i den punkt man mätt... En riktig killer-app för ljusnördar 8)

För mig personligen var det väldigt roligt att få höra att teorin verkar stämma ungefär med en riktig PAR-mätare. Tack Stigigemla! Kalkylatorn jag håller på med ska ha med PUR, PAR och lux som slutresultat vilket borde göra att fler kan göra kontrollmätningar.

En såndär lista borde Tropica producera. Fantastisk helt klart. Anledning att Stig pratar PAR är sannolikt för att alla artiklar som nämner fotosyntes som bäst kan mäta PAR, tex i artikeln du just visade Magnus.

I min kommande ljuskalkylator kommer ni kunna ladda upp/välja valfritt fotosyntesactionspectra som är en spektralfördelning som visar vilka frekvenser som en organism fotosyntetiserar mest, dvs utvecklar mest syre, dvs binder kol snabbast, dvs växer snabbast. Mina PUR-värden är beräknade för en generell grön växt och dess actionspektra ser ungefär ut såhär: Lägg märke till att actionspektrat är betydligt mer utsmetat och kontinuerligt än om man bara gått på klorofyllets ljuskänslighet - det beror ju naturligtvis på att accessoriska pigment kan skyffla energin till klorofyllet. På liknande sätt kan man få fram actionspektra för Zooxanthellae: Dvs inte speciellt olikt det actionspektrum jag använt för att beräkna mina PUR-effektiviteter. Där kan ni även se anledningen till att ett "dagsljusrör" skulle kunna vara betydligt bättre än bara en massa actinics - korallen är mycket känslig för rött ljus, som är obefintlig i actinics. Det bästa vore alltså att ha en ljuskälla som har mycket blått och rött med minimal filtrering, dvs maximal effektivitet i att omvandla watt till fotoner som emitteras inom actionspektrat - dvs PUR-effektivitet som jag samlat i en lista: http://www.defblog.se/permalink/1402.html Dagsljusrör med fint kontinuerligt spektra innehåller ofta alldeles för mycket fosfor och är hårt filtrerade (tex Osram Biolux) vilket ger dom sämre utbyte mellan watt och emitterat ljus. Rör med få fosfor är därför ofta mycket mer effektiva och skjuter mycket hårdare - visserligen inom begränsande spikformade områden - men där organismen ändå kan ta tillvara på spikarna maximalt. Jag skulle inte bli förvånad om man ser att även koraller växer maximalt med de ljuskällor som enligt min lista har maximal PUR-effektivtet (förutsatt exakt samma watt men val av ljuskälla med högst PUR-effektivtet).

Exakt det där har jag hört och läst lite om förut och det är inget nytt konstaterande. Tänk ungefär som att få en eld att brinna - du behöver: 1. syre 2. bränsle 3. värme ...i en exakt avvägd mängd, annars fungerar processen mycket dåligt eller inte alls. Skulle du öka på någon av dessa beståndsdelar så är dom andra delarna för små i relation och processen falerar. Tyckte detta vore applicerbart även på alger och därav mitt experimenterande. Alger är bättre lämpade för den här problematiken än t ex undervattensväxter pga algernas förmåga till sexuell fortplantning (well.. det är egentligen lite fel - jag menar sporutveckling och dom behöver inte alltid befruktas). Dom kan snabbt blomma upp när förhållandena är dom rätta (låga syrenivåer, höga ammoniumnivåer och mycket ljus - jämför sommarblomning i Östersjön) varpå dom lägger beslag på hela närignsmarknaden och kan växa en hel livscykel. När näringsnivåer och ljusnivåer går ner så slänger dom ut sporer och dör. Det är här akvaristen kan jävlas med algerna. Ser akvaristen till att hålla alla parametrar stabila så kommer algen växa och avsluta sin livcykel och slänger ut sina vilosporer, men är nivåerna stabila så kommer dessa förbli vilande tills akvaristen gör ett misstag (död fisk, död pump, ljusvariationer, övermatning, för mycket syrekrävande mulmansamling osv). Detta funkar bäst för småalger men sämre ju mer algen förlitar sig på vegetativ/fragmenterande förökning och därmed är mer likt högre epifyter, t ex trådalger. Dom kan man likt växter "klippa av längs rotknölarna" och dom fortsätter glatt att växa nästan som om man föryngrat dom (vilket man har). Utan skuggning har dom ingen som helst anledning att sluta växa. Dom kanske inte förökar sig sexuellt, men dom växer glatt vidare varje gång någon varit där och nypt av dom. Detta är ingen fara om dom sitter på glasrutan då man kan gno bort dom helt, inklusive stubben, och inga större problem om dom växer på växter då man kan fimpa hela växten. Däremot förstår jag om det blir problem i saltvatten för där kan man ju inte gno bort allt iom att substratet är knöligt/poröst. Det kommer ju alltid sitta kvar en liten "stubbe" som gärna växer vidare. Eller i växtakvarier där tillväxten är så sakta att man omöjligt kan nypa bort drabbade växtdelar. I detta läge måste man ha en hjälpreda som diggar att käka trådalger/stubbar, eller göra som ni gör i saltvattensakvarier - göra miljön för epifyter extremt dålig (så låga nivåer av nitrat och fosfat som möjligt, vilket är förödande i växtakvarier - likheten mellan trådalger och växter).

(eller som man gör i växtakvarier - fokuserar totalt på att få igång växterna så dom maxar sin vegetativa förökning och skapar höga fina syrenivåer och därmed glada bakterier, gärna med så stabila närnigsnivåer som möjligt)

Felskrivning? Man andas på fotosyntetiserande organismer för att dom ska få koldioxid som dom med hjälv av fotosyntesen omvandlar till syre. Det är respiration (andning) som utvecklar koldioxid. Mycket biologiskt nedbrytbart material som bakterier sätter tänderna i = mycket bakterierespiration = mycket koldioxid och lägre syrenivåer. Varierande ljus-, syre- och ammoniumnivåer triggar vilande algsporer. Alger bildar vilosporer när näringsnivåerna börjar bli för begränsande för vegetativ förökning. Alger är jobbiga eftersom dom kan köra både vegetativ och sexuell förökning - stabilitet brukar hålla dom lugna då stabilitet undviker att trigga deras sexuella förökning. Har man inget sätt att få ett akvarium att vara biologiskt fullt aktiv och fungerande från dag 1 så kommer man få variationer och därmed en viss algodling. Att flytta omkring koraller och fippla med ljusmängden känns inte som det bidrar med ökad stabilitet. Hellre fullt flås från dag 1 och vänta ut algerna allt medans man gör allt för att hålla stabila vattenparametrar, dvs gulla med skummare, levande sten, filter osv så bakterier och koraller hoppar igång och börjar skapa stabila vattenvärden.

Var på http://www.aquastyle.se (som första inlägget länkar till) hittar ni ramperna ni pratar om?

När jag sökte så märkte jag att ni är restriktiva med länkningen här, men jag såg länkavdelningen så jag får gå igenom den istället. "Grabbarna i Täby".. haha.. Ska man veta vad det är? =)

Har försökt hitta någon billig webshopp för att inhandla AM Sunbeam 2x24, men har inte hittat någon bra. Utländsk eller svensk spelar ingen roll. Tar gärna emot förslag iform av länkar.

Det var inte kväveupptaget utan kolupptaget. Det är glutaraldehyd som är en kolförening som växterna kan ta upp och använda utan att använda fotosyntesen..

Jag kan bara kommentera lite ang. växter. Ang. att förhållandet rött/blått får växter att växa på höjden/breda ut sig så har det visat sig vara förändringar i far-red området i spektrat som gör skillnaden. Dvs det blå ljuset har egentligen inget med saken att göra. En superb artikel om det finns här: http://www.mv.helsinki.fi/aphalo/photobio/pdf/notes1.pdf Detta är viktigt i tät vegetation där ljuskonkurrensen är stor eftersom de som initialt växer snabbt på höjden för att sedan breda ut sig och skugga konkurrenterna "vinner". Om detta är applicerbart på koraller vet jag inte, det borde vara lätt att se i korallrev om koraller verkar växa ut från skuggade partier för att undvika skugga för att sedan börja breda ut sig. Detta böhöver isåfall inte nödvändigtvis innebära att korallen känner av ett förhållande mellan rött och blått ljus utan förändringar i andra delar av spektrat, typ växter som känner i far-red-delen. Ang. fluorescens så är det det jag försöker använda när jag analyserar färgförändringar med min webcam där jag pillat bort IR-filtret. Växters fluoresens kommer från aromatiska aminosyror och därmed är deras fluorescens direkt bunden till kvävetillgång. http://adsabs.harvard.edu/abs/1997SPIE.2959...14C "The red and NIR fluorescence emissions can be excited within the broad wavelength region from 250 to 675 nm with excitation maxima at 430 nm, 470 nm, 600 nm, and 660 nm. The ratio of red to NIR fluorescence excitation spectra produces a ratio spectrum which exhibits striking similarities to the action spectrum of photosynthesis."