Ingvar Hellmalm

Bra med god genomströmning algerna får då näring (som de tar bort ur karet) och bra tillväxt.

Kan vara som de andra säger men bukvatusot på fisk är en infektion. Man ser den väldigt ofta vid fisktuberkulos men även vid andra infektionen. Om fisken är dålig så kassera den snarast då bot för bukvattusot är dubiös.

Ja då får jag väl komentera. Bilden på fisken ger en tydlig indikation att det är en bakteriell sjukdom. Dessa blödningar som man kan se under huden är orsakade av en sepsis. Vanl. är inf med Aeromonas eller Vibrio , men för att faställa måste baktodling göras. Rek beh. som kan försökas är Baytril 5 mg/l obs i ett separat kar. Fiskar bleknar antar nattfärgning när dom inte mår bra så det tror jag inte har med saken att göra.

Belys ordentligt ju mer desto effektivare alger. Jag använde MH 6500 K. En fördel är också att ha s.k. omvänd belysning d.v.s Under de timmar som du har maxbelysning på karet (för mig 6 tim) så var det släckt i refugiet. Under natten max i refugiet. Om du gör så så blir pH svängningarna mycket mindre. Obs sködra algerna regelbundet! De får absulut inte tillåtas att krascha.

Jag kan inget om priset (mitt kostar över 20000), men man behöver för detta bruk inte så stor förstoring 30- max 300ggr. Vid större förstoring än 400X så skall man helst använda immertionsolja och då blir det besvärligare och kräver mer kunskap. Viktigt är att belysningen och bländningen är bra. 299 kr låter för mina öron för billigt en tusenlapp låter mer troligt.

Det är importören som skall hålla fisken i karrantän återförsäljare får sälja dirrekt. Det är ofta svårt i affärer att uppehålla karrantänskravet utan man får finna sig i att ett isoleringsförvarande som då gäller alla fiskar i ett vattensystem och då räknas isoleringsperioden från den sist inkomna fisken och gäller alla fiskarna i systemet.

Se även upp med hökfiskar och vissa gyltor som också älskar räkor. Putsaräkor är inte alls fredade från alla fiskar, då skulle de ju översvämma havet.

Jo det finns det men andra arter. En del interna är mycket fruktade och kan leda till stora förluster i akvakulturer. Du har väl hört om Nocardios? som även människor kan åka dit på. Även vissa Apergillus och jästsvampar finns men de saknar alla "svamputseendet" Det typiska Saprolegina utseendet finns dock ej hos fisk om salthalten är över 16-18 promille och det är det ju i ett revkar.

Bara ett litet tillägg. Det är lag på att en handlare=importör skall hålla fisken i minst 2v karrantän. Tror tyvärr att många bryter mot detta.

Jag vill göra ett tillägg till en tråd om detta som jag inte hittar just nu. Saprolegina=svamp finns ej på saltvatten fisk utan bara på sötvatten. Oramismen tål ej salt.

Jonas se mitt svar under lymphocystis. klipp bort dom med en ögonsax fenorna växer fort ut. Tag bara inf område. Obs saprolegina=svamp förekommer nästan bara som en sek infektin till något annat (oftast bakteriellt). Jag har nästa aldrig kunnat verifiera detta på salt fisk utom vid mycket grava mekaniska skador med inf. av salmonicida spec. Cryposporos (svamp) är inten och alltid dödlig

Lite komentarer: Lymphocystis är orsakad av ett virus till hörande Iridovirus, tidigare var det placerat i Poxvirusfam. Alla benfiskar (dock ej laxfiskar) kan angripas. Viruset kommer in via småskador om vattnet är kontaminerat. Oral inf. kan även ske med utveckling i innre organ (sällsynt). Sjukdomen är mycket gammal och beskrevs första gången 1874 av en Skotte. Viruset inf. endast bindvävsceller som kan bli enormt förstorade (500ggr) men sprider sig inte till närliggande celler. Makroskåpiskt kan endast epitelialt sarcom på skinn och fenor förväxlas så diagnosen är lätt. Lymphocystis kan bli ett problem i akvarier med en morbidität upp till 30% i naturen ej över 1%. Fiskar blir normalt immuna men det tar några månader till några år. Praktiska aspekter: 1) främst neg. är utseendet 2) i akvarier med lymphocystis så är praktiskt taget 100% av fiskarna infekterade. 3) för inte in smittade fiskar till fria akvarier 4) igentligen skall smittad fisk hållas i karrantän tills den är symtomfri (oftast omöjligt då det tar mån). 5) sätt inte in nya fiskar i ett smittat kar innan infektionen är utläkt (tar månader minst) 6) beh. man kan ta upp fisken och med en vass sax (typ ögonsax) klippa bort de största förändrinarna (om de sitter på en fena är det lätt). Obs skölj fisken med saltvatten (som dumpas) innan den släpps tillbaka. Detta verkar påskynda förloppet och utläkningen något. Tillslut detta är fiskarnas "fotvårtor" ej dödligt men besvärande och smittsamt.

Jag vet inte om detta har nämts (orkar inte läsa allt) men cyano har även en förmåga att fixera kväve från luften direkt. Detta skiljer den från allt annat levande på vår planet. Man kan tänka sig att vid tillsats av kolkälla (Votka, socker, acetat m.fl.) så minskar till gången på kväve vilket selektivt gynnar cyano och hämmar andra. Detta om det finns tillräkligt med fosfor som är obligat.

Jag tycker inte vi skall se så negativt på olika listor och att de är svårbegripliga och framförallt svålästa i många fall så har de gjort gott. Ett ex. för 10-20 år sedan så sattes Tridacna musslor upp på listorna och praktisk taget all handel både för mat och akvarier upphörde. Detta blev ett incitament till de stora odlingar som finns idag både för mat och akvarier. Ett annat ex. är elfenben som varit listat i många år, men nu har man släppt för en begränsad export av de stora lager som finns och detta för att fattiga länder skall ha råd med " Game wordens". Torsken borde föras upp på Sveriges röda lista snarast annars blir den utrotad.

Flygfän=bananflugor?

Jag håller med Forman. När det gäller arter innom saltvattenakvaristiken så tror jag det inte finns näågon som behärskar allt, okunskapen är stor. Detta gäller även insekter. Högre djur har därimot ett bättre skydd, trots att det smugglas hejvilt. Vi som ansvarsfulla akvarister torde kunna förbättra situationen avsevärt. Mycket torde dock bero på okunskap även hos denne djurägare se länk http://karlstad.expressen.se/nyheter/1.969449/hade-for-liten-bur-riskerar-fangelse

Citat: Ursprungligen postat av salar Hej skriver ett pm till er Ingvar Hellmalm och Kjell Fohrman angående att en butik jag besöker ibland säljer arter som e skyddade tex Plerogyra sinuosa den färgade varianten,jag vet att butiken köper av en annan importör och jag kan inte se att det handlar om odlade exemplar.Och nu till min fråga förekommer det någon veterenär besiktning av importerade koraller,ingen myndighet som besöker butiker och tittar vad som säljs.Vad jag sett tidigare e framförallt LPS er som varit tillsalu som inga andra handlare har import tillsånd på.Vad kan man göra som privat person mer än att prata med butiken? MVH Patrik Svensson Det var många frågor. Jag skall försöka ta dom i ordning. Övervakande myndighet: Ja SJV som har inspektörer som skall kolla affärer=företag. Tyvärr alldeles för få och med för dålig utbildning. Inspektörerna (tidigare My Salman) kan vid behov tillkalla experter. Stor brist på kunnigt folk. Jag skulle nästan nämna ordet katastrof. Import: Vid import till EU från s.k. 3:e land så står det första land där varan ankommer för gränskontrollen (tull, ev. gränsveterinär). Här skall alla papper inkl. CITES intyg kollas. Importören måste dessutom ha ett införseltillstånd. Varorna får sedan fritt transporteras och säljas innom EU.. Petdjurssmugglingen omsätter 100 miljoner € per år.......... Anmälan: Vid misstanke om brott görs anmälan till hälsovårdmyndigheten (vid djurskydd) eller till polisen (brott mot införsellagarna). Jag kan nämna att alla leg. vet har anmälningsplikt enl. lag när det gäller djurskydd. Polisen har spec. s.k. Zoopoliser. Spanien har 800 men Sverige bara 4.....komentar överflödig. Jag har dock sett en kraftigt ökande aktivität från tullkriminalen med fällande domar det senaste året. (Hundsmuggling). Svenskarna är i gemen totalt blåögda och vet inte att det är straffbart att införa t.ex. ett snäckskal som de köpt i ett stånd billigt i Grekland utan CITES tillstånd om arten är listad (jag har sett många). Ett undantag finns vid införsel till Sverige (spec. undantagstillstånd). Arter som kan leva i svenska vatten och medföra smitta kräver tillstånd av SJV för införsel t.ex vis kräftdjur och karpfiskar (Koivirus har vi just drabbats av). All s.k. komerciell fisk som lax m.fl. är utsatta för omfattande provtagning för införseltillstånd. Vi har dock fått in IPN denna väg. Slutsats: Vi kan som akvarister fritt föra in nästan allt som vi köper i affär t.ex. från Tyskland eller Danmark, så kan även handlarna som dock måste deklarera moms. Detta var så kort jag kunde. Hälsn. Ingvar EDIT: Då inlägget är off topic (i tidigare tråd), Salar som ställde frågan önskar få inlägget flyttat och det är bra information så har en ny tråd skapats! /Sillen (moderator)

Ett slutord från mig. Saltvatten akvaristiken står i sin lida och vi vet inte så mycket men det är mycket viktigt att det vi ser och vet går bra får också en vetenskaplig för klaring. Varför går en metod bra och en annan inte? Här har både amatörer och vetenskapsmän en granlaga uppgift! Det var en veterinär som såg att mjölkerskor som hade smittats av kokoppor inte dog av smittkoppor. Nu vet vi varför och kan framslälla ett vacc. Det var Cesar som anslällde personer som han gav namnet veterinario (foderkännare) för hans hästar dog av det ensilage som de åt. Idag vet vi att de dog i Butulism och i dag dör inga hästar för vi vacc. dom. DVS Beprövade kunskap och erfarenhet skall gälla och här kan alla göra en insats. Saltvattenakvaristiken är dock en mycket ung vetenskap, jag vill säga inte ens 30 år.

Pär hur kort? Helt klart används 3,0 M KCl på alla labratorier. Något-några dygn i KCl kan t.o.m lite reaktivera en nedgången elektrod (om membranet är rent och helt)

Jag har kört det med god resultat i 20 år. Dock en liten varning fusk med konstruktionen kan leda till mycket dåliga resultat.

Rebecka "purpurbakterierna" betraktar jag som tillhörande Cyamnogruppen. Att diskutera taxonimi torde vara överkurs. Cyanobakterier eller blågröna alger är det djur eller växter. Idag lutar man väl åt att de är ingendera utan en egen grupp med troligen tusantal arter och vem som är stamfader kanse kan utredas med framtida genteknik.

Patrik: fiskskit är faktisk huvudingrediensen i s.k. marine snow (som även säljs på flaska) och utgör ett mycket viktigt näringstillskott för koraller och andra filtrerare! Även fluglarver äter skit. I en komocka har man hittills artbestämt c:a 2200 arter. Praktiskt taget all nedbrytning av organiskt material i haven sker på sandbottnar som visserligen kan vara täckta av sedimentskikt. Dessa sediment är ej farliga för djuren och på land kallas de jord när de genom nedbrytning blanndas med div. mineraler Leif: helt riktigt och framföralt det finns inga underhållsfria system i de små volymer som vi har. Kjell: Där ser du vad jag har att kämpa med varje dag. Du glömde L108 som har stor tyngd i hur man håller djur. Lagarna är generella och anvisningarna är ofta ogenomtänkta (troligen p.g.a. kunskapsbrist hos myndigheten). Lagar (beslutas av riksdagen) eller av de överordnande EU direktiven. Det är myndigheten som utfärdar anvisningar d.v.s hur lagen skall tolkas och de är bindande!!! Tillslut är det domstolarna som avgör tolkningen och sista steget är högsta domstolen som avgör och det blir ett s.k. prejudigat. Därutöver finns endast europadomstolen som är sista instans. (Sverige är faktisk ett av de länder som blivit fällt flest gånger och blivit tvunget att ändra i svensk lagstiftning). I djurskyddsärenden har vi veterinärer ofta klagat på att det p.g.a. dålig lagstiftning varit omöjligt att fälla rena djurplågare och inte blev det bättre utan tvärt om med djurskyddsmyndigheten, som var otroligt inkompetent ( Hammarström) och därför avskaffades. Att anvisningar och allmäna råd är svävande i många fall beror på den enorma mäng djur som finns samt okunskap hos de som skriver men detta är ej unikt för djurskyddet utan gäller allt annars skulle det ej behövas några jurister.

Det är rätt men för ett korallrevskar gäller sand. Andra typer av biotoper kan kräva annat material.Patrik det finns faktisk andra sysem än DSB! Dessutom så finns i vår korallrevs kar en mängd andra smådjur och de är i djuskyddlagen mening djur. Hur man skall kunna övervaka att lagen följs i privata hem är för mig en gåta. Det blir väl vid något polistillslag av andra orsaker. Ute hos div. så finns det massor av djur som folk inte får ha. Näsbjörnar, tvättbjörnar div ödlor har jag haft detta år i polisbeslag som lämnas in för skötsel till djurparkerna där jag är verksam.

Skillnaden mellan Cyano och växter är dock att Cyano kan fixera kväve från luften och deras tillväxtpotential inte hämmas av kvävebrist om fosfater och mineraler finns. Många betraktar Cyano som en pest men de spelar en mycket stor och viktig roll i naturen och utan dessa små "halvbakterier" skulle inget liv på jorden i nuvarande form existera. De är de äldsta (c.a 4 mijarder år) och troligen första livet på jorden och den enda syreproducenten (än idag) som finns och stamfader till kloroplasterna-zooanceller och den enda varelse på vår jord som kan ta tillvara energin i solljuset. I haven idag så står de fortfarande för majoritäten av av produkion av syre och biomassa. Utan dessa så skulle koldioxidhalten i atmosväen snabbt öka mycket snabbare än idag. Att utrota dem i karen betraktar jag som omöjligt därimot så kan vi begränsa antalet genom närings brist då främst fosfor. Detta kan enl. mitt sätt att se ske på 2 sätt. Kemiskt med fosfatremover och biologiskt med t.ex god tillväxt på koraller och högre alger som Caulerpa. Jag har aldrig sett ett enda kar med god tillväxt på korallerna som haft problem med Cyano. I östersjön är det en annan sak och där kan flera arter vara toxinproducerande. Till Jonas rätt resonemang i mina f.d. kar med plenum (som jag körde under 30 år) har jag aldrig någonsin sett tillstymmelse till någon Cyano (bara i mikroskåpet). det var vad jag avsåg med biologisk balans och konkurans och detta är det viktigasta att uppnå i ett kar.

Ja Wrang och sedan 1/10 gäller även djurskyddslagen privata akvarier och det skall vara sand och minimi volymen 40l. (minsta nano)