daniel_i_malmö

Hej

Som komplement till 150W MH belysningen ovanför min chromiskub har jag skaffat en ramp med 2x24W t5. I denna har jag satt ett Giesemann Pure Actinic och ett Aqua Medic Reef Blue. Det ger lite skillnad i färgerna på korallerna. Men gör de extra 48 watten av denna typ någon nämnvärd nytta för korallerna eller fyller de framför allt en estetisk effekt?

MH-lampan är en helt ny 10000K Aqua Medic.

Bör rören stå på hela dagen eller räcker det när vi är hemma och kan beundra akvariet?

För ett tag sedan hade jag problem med mina diskusyngel som dog oförklarligt. Vi misstänkte att det var något med fodret. JAg skickade då ett antal foderprover till SVA Elisabeth Hallberg. Däribland var prover på skalad artemia som hade inköpts från flera olika butiker varav vissa var beställda och kom direkt från grossist. Det här var svaret jag fick:

Foderprover sva

Ang. foderproverna så har jag medvetet dröjt med att svara dig då jag ville ha ett samtal med foderavd. Veterinär som hade ledigt några dagar när jag fick svaren. ·De satte odlingar med avseende på mikrobiologisk kontroll/foderhygien på den avskalade artemian, alla proverna som du gav mig sattes var för sig och som kontroll fick de ett prov från avskalad artemia.

Provsvaret,(muntligt), blev att alla proverna innehöll måttlig blandflora av mikroorganismer och mögelsvampar. Utlåtandet var att alla proven betraktades som lagerskadade.

Detta betyder naturligtvis inte att skalad torkad artemia är otjänligt foder. Men pga den informationen har jag valt att inte mata mer med det fodret.

Ja det var ju en förstahandskälla som heter duga! Bra att veta att artemian skulle kunna vara en bov om man skulle få oförklarliga problem. Frågan är om/hur detta påverkar fiskmagar, och hur artemian står sig jämfört med andra fodertyper.

Jag förvarar all min fiskmat i frysen, även torrfoder. Förhoppningsvis kan det förlänga hållbarheten.

Sorry för OT!

@Papi: Grattis till ynglena och lycka till!

Jag matar inte med skalade (döda) aremiaägg varken till salt eller sött eftersom att det finns höga halter av bla bakterier och mögelsvampar i det fodret som inte är särskilt bra för fiskarna.

Hej

Detta var ny information för mig. Har aldrig upplevt eller hört att skalade artemiaägg skulle vara ett otjänligt foder, vilket dock naturligtvis inte utesluter att det kan vara så. Vad har du för källa till den infon?

/Daniel

Hade en hel hög med sånna här stjärnor i min burk, beståndet avtog sedan kraftigt när jag skaffade en Six Liner Wrasse (aka Nikki Sixx ) Den hoppade tyvärr ur burken och dog, då ökade stjärnbeståndet igen eftersom jag väntade kanske 1.5 månad innan jag skaffade en ny. Nu när den nya kommit så ser jag nästan aldrig till några stjärnor.

Jag antar att Six Linern har mumsat sjöstjärna, men jag har aldrig sett den göra det så jag har inga egentliga konkreta bevis. Dock så har jag inget annat i burken än 2 st hemicyanea som inte käkar annat än fiskmat.

Min sexbandsgylta tycks inte visa något intresse för de små stjärnorna, det finns lika många som före jag skaffade den. Tyvärr har han inte käkat några röda planarier heller, vilket var avsikten när jag skaffade den. Men jag har läst att de kan vara lynniga rackare med högst personlig och varierande smak så det är kanske inte så förvånande.

Jag har förvisso inte drabbats av någon explosiv förökning av dessa sjöstjärnor men kan ändå inte låta bli att undra vad dessa små söta djur gjort för att hamna i forumkategorin 'sjukdomar'...

Jag är övertygad om att akvariehobbyn, väl skött, kan hamna på pluskontot när det gäller långsiktig miljöpåverkan. Akvaristiken har en unik potential när det gäller att väcka naturintresse och skapa förståelse för hur ekosystem fungerar.

Att hävda att akvaristiken är oproblematisk ur miljösynpunkt tycker jag dock är hemmablint till gränsen på förnekelse.

Naturligtvis kan den ekonomiska vinsten som en person i ett fattigare land kan göra på att fånga fisk eller koraller locka till ett kortsiktigt skördande av naturresurser. En del vildfångade fiskar och lägre djur går en näst intill säker död till mötes i våra akvarium tex på grund av speciella foderbehov - trots detta förekommer de ständigt i handeln. Att förneka dessa problem är naivt och kontraproduktivt.

Dessa akvaristikens avigsidor har gjort akvaristiken ligger i siktet hos miljövänner och djurskyddsorganisationer i Europa.

Till exempel; det har på hög nivå inom EU till och från diskuterats positivlistor - dvs man skulle bara få handla med ett fåtal arter som godkänts - det handlade då om några fåtal arter sötvattensfisk och knappast någon saltvattensfisk vad jag minns. Många andra förslag - motiverade med miljö eller djurskydd - har förts fram eller diskuterats som skulle kraftigt begränsa akvariehobbyn till föga mer än guppies och guldfiskar. Detta problem är reellt och ökande. Att myndigheterna på EU-nivå inte tvekar att införa bestämmelser som drabbar hobbyutövare hårt kan vi se när det gäller fågelhobbyn - sedan några år är i princip all import av fåglar stoppad, vilket har varit ett dråpslag för de fågelentusiaster som är intresserade av annat än undulater och kanariefåglar.

Kjell Fohrman (numera mest känd som Zoopets grundare, men också sedan flera decennium en mycket engagerad akvarist) har en del inblick i dessa frågor, bland annat har han som representant för akvariehobbyn deltagit i seminarium arrangerade av myndigheter och på så sätt hört hur diskussionerna går från myndighetshåll. I en diskussion på Zoopet som tog upp bla just dessa frågor skrev han nyligen:

Men som jag har framfört i andra diskussioner så tror jag inte att akvariehobbyn (främst pga myndighetsrestriktioner) finns kvar om 15 år om inte akvarieorganisationerna tar sig samman och jobbar mer aktivt.

Kjell syftar här bla på SARF - Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund - som är en av myndigheterna ganska högt värderad remissinstans när lagförslag som rör detta område läggs fram. SARF har medverkat till att stoppa tokiga men välmenade förslag som skulle starkt inkräkta på vår hobby. SARFs tyngd kommer av att det är en riksorganisation som reprenterar många akvarister. Ju fler akvarister SARF representerar desto större tyngd i våra akvaristiska argument. Så ett enkelt sätt att bidra till hobbyns framtid är att bli medlem i en akvarieförening.

För det är utan tvekan så att det finns många argument för akvaristiken som en positiv miljökraft.

Jag exemplifierar med mig själv:

Jag gick i högstadiet på åttiotalet när diskussionen om försurade sjöar på gick som värst. När biologiläraren pratade om detta hade jag inga problem att förstå - mycket tack vare att jag redan då var akvarienörd som mätte pH när mina klasskamrater kollade oljan på moppen. När sedan debatten om det övergödda havet kom några år senare var det mycket lätt att relatera till vilka problem detta kunde orsaka eftersom jag kämpat mot alger många gånger. Ni förstår säkert hur jag resonerar.

När det gäller skattningen av naturresurser kan den långsiktiga ekonomiska vinningen som finns i att bevara livskraftiga populationer för framtida fångst för export till akvarister göra att man väljer att bevara biotoper hellre än att skövla dem för tex jordbruk - exempel på detta finns redan från Amazonas.

Det finns många exempel från sötvattensakvaristiken där akvarister bevarar stammar och arter som genom skövling av biotoper för jordbruk och bebyggelse redan utrotats i naturen. Utan dessa engagerade akvarister hade dessa arter varit helt utrotade och antagligen hade ingen ens känt till att de någonsin existerat.

Men det gäller att vi akvarister tar ställning och inte förnekar de risker med akvariehobbyn som faktiskt finns. Vi måste aktivt visa att vi tar miljöhänsyn.

Välj bort affärer som importerar foderspecialister som vi inte kan hålla vid liv. Snåla inte utan belala lite mer för miljöcertifierade vildfångade exemplar om du har chansen. Vi måste sprida information om de positiva effekter akvaristiken har på miljömedvetandet - här hemma såväl som i de länder där man kan tjäna pengar på att bevara djurens biotoper.

För att detta ska ske effektivt och trovärdigt behövs det en samordnande organisation som inte drivs av ekonomiska intressen, och som har myndigheternas förtroende som remissinstans.

Som tur är finns den redan. Gå med i en lokal akvarieförening som är ansluten till SARF så hjälper du till att bevara akvariehobbyn. Eller gör något annat konstruktivt - bara du gör något. Ta ställning och ta debatten. Stoppa inte huvudet i sanden eller ens i akvariet...

signerade?....sjävklart..men skyll er själva, för min handstil är ett kapitel för sej;)...

Vad var det nu för yrke du hade

Lycka till med ditt första kar! Håll oss uppdaterade!

Edit 2: Nu ser jag vad som var fel! Hehe, ja det bliv ju riktigt fel.... Tog några genomläsningar innan jag såg vad jag skrivit... 'missa INTE' skulle det naturligtvis vara.

men missa det nu inte i alla fall

Ha en trevlig tur och lycka till med korallinköpen!

Eheim är överlägsen tycker jag.

Bara så länge du inte testat Grässling Rondomatic som nämns ovan.... 28 separata fack som kan fyllas med olika sorters mat i exakta portioner, att utfodras en gång per dag eller så tätt som varannan timme. Helt överlägsen och dyr som satan. Foderautomaternas Rolls Royce.

6000

Nåja, allvarligt talat. Om ni inte varit i saltbutiken i Kungsbacka förut så missa inte detta tillfälle! Och ni borde absolut passa på att besöka de andra saltaffärerna i samma område också.

Jag köpte min refraktometer på Ebay. Ännu billigare än den billigaste du länkar till. Eftersom jag inte har något att jämföra med så kan jag inte uttala mig om kvalitén. Dock kan jag konstatera att den alltid visar något högre salthalt än min Aqua Medic Salimeter. Vilken som visar rätt vet jag inte...

OK pågar och töser, nu gör vi så här:

Organisera ett par SG-träffar i er region och så ska ni se att sedan när ni träffat varandra i verkligheten ett par gånger så blir det svårare att skriva aggressivt, oförskämt och spydigt eller att bli upprörd över sådant som kan tolkas som det. Den dagen det utbryter ett ordkrig mellan deltagarna i SG-syd-träffarna så tar jag tillbaka mitt råd. Tänka sig att det ska behövas praktiska integrationsåtgärder för att ett ställe som SG ska kunna fungera någorlunda friktionsfritt....

Ett annat tips är att alltid innan man postar tänka efter om inte ens påståenden skulle må bra av att inledas med 'Min erfarenhet är att', 'Enligt vad jag läst mig till', 'Min teori är att', 'Så vitt jag förstått' eller andra liknande fraser som antyder en ödmjukhet och öppnar för att det möjligtvis kan finnas alternativa förklaringsmodeller. För klart är att detta är en hobby där de biokemiska mekanismerna långt ifrån är fullt och entydigt kartlagda och att inte är några imbeciller som diskuterar i de mest heta trådarna här, utan personer som alla oftast har en eller annan ganska god grund för att komma med sina påståenden.

hej daniel i malmö: jag vidhåller mitt råd att vattenbyte är ett dåligt sätt att få ner joden på. Nytt vatten innehåller jod i överskott, om man tar en modern saltblandning...samtidigt vet vi inte hur mkt jodöverskott hon egentligen har i sitt akvarium, eftersom tester för de här ha en enorm felmarginal. Sannolikheten att vattenbytet skall signifikant minska jodhalten o närma sej de optimala som du skriver, är obefintlig.

/J

Ja, om trådskaparen inte har mer jod i sitt vatten än vad som kommer med en modern saltblanding så lär det inte heller vara några kritiskt farliga nivåer. Så då finns det inget problem alls.

Vattenbyte tror jag inte på...ett bra salt innehåller rätt så mkt jod, så du lär inte märka någon sänkning vid ett vattenbyte..kanske till o med en höjning beronde på vilket salt du har.

Nja, förutsättningen var att det skett en överdosering av jod, med kraftigt hyperoptimal koncentration av jod i akvarievattnet:

När jag mätte mitt jodvärde med salifertstest så gick det över alla mätbara skalor.

Förutsatt att en saltblandning innehåller mer optimala koncentrationer av jod kommer varje vattenbyte att sänka koncentrationen så att den närmar sig det optimala.

Hurvida det är nödvändigt att snabbt sänka jodkoncentrationen är en annan fråga. Likaså hur effektivt aktivt kol är på att ta bort jod.

Jag tror du har besvarat det själv, vattenbyte borde vara det bästa sättet.

Byter du 50% av vattnet halverar du i ett slag koncentrationen (om vi bortser från ev jod i kranvattnet och saltblandningen). Byter du istället 10% av vattnet, säg varannan dag, krävs det 7 vattenbyten och det tar 14 dagar att halvera koncentrationen.

Nu kanske 50% vattenbyten inte är att rekommendera av andra anledningar men lite större vattenbyte än normalt är nog ändå att rekommendera.

Men jag har ingen aning om hur 'farligt' det är med jod-överdosering? Och kanske finns det någon filtermetod för att ta bort det - men jag har svårt att tänka mig att det finns något jod-specifikt filter.

I alla fall, lycka till och rapportera för oss hur det går!

Hos mig har delar av beståndet av både taxifolian och racemosan vitnat och mer eller mindre lösts upp ett par gånger under det 1,5 år som jag haft det. Det har aldrig varit hela beståndet, och jag har heller inte märkt några som helst negativa effekter av det. Två gånger har vattnet blivit vitt av taxifolian men det klarnade på några timmar. När racemosan har vitnat har det skett på betydligt beskedligare sätt utan någon synlig påverkan på vattnet.

Ta inte detta som att det är säkert och helt ofarligt att ha caulerpa. Det är bara min erfarenhet. Och sedan beror det naturligtvis på hur stort best¨nd man har i avkariet. Fast jag har rätt mycket vilket du kan se i min projekttråd.

jag ser ju liksom från alla håll och att behöva springa ut i Vardagsrummet gör inget

Kan du inte ha en laptop i akvarierummet så kan du via webcammen se resultatet av aquascapingen utan att behöva springa ut i vardagsrummet.

Det är det enda medel i sin typ som är godkänt att användas till akvariefisk och finns i flera preparat - det är dock svartlistat vad gäller matfisk. Det är från början framtaget av Japanska forskare just för att användas på fisk för att slippa använda den typ av antibiotika som är verksam på människor och djur och som normalt inte går att använda i vattenbad på sötvattensfisk eftersom de inte dricker. Det blev dock ingen höjdare för matfisk eftersom det visade sig vara cancerogent och är därför förbjudet på matfisk men finns för prydnadsfisk.

OK, det sätter ju saken i ett annat ljus! Tack för klargörandet. Och ja, att använda handskar låter som en bra idé...

Ska bli intressant att följa effekterna du ser och mäter upp efter användandet av detta preparat. Särskilt intressant blir det att följa nitritens och därmed nitrifierarnas reaktioner.

I princip får jag ändå säga att jag håller med Jonas, det är mycket märkligt att det går att köpa bredspektrumantibiotika i akvarieaffärer. Antibiotikaresistens är en av den moderna sjukvårdens största utmaningar. I Sverige låter man bli att ge bredspektrumantibiotika till människor så långt det går. Men för att bli av med störande alger är det OK. Bisarrt.

OK, antingen är det fel på denna batch lysrör, eller så är det nåt vajsing med rampen.

Vi som råkat ut för detta har samma rampmodell, en kinatillverkad SENSEN HTL-600, inköpt vid samma tillfälle på Duisburg-mässan. Dock är det bara Pure Actinic-rören som slocknat i dessa två dubbelramper. Jag har ett Aqua Medic Reef Blue och min kollega ett Giesemann Aquablue vilka båda två fortfarande lyser.

Det kanske också skall nämnas att det kostade mer att köpa rören än själva rampen, och då ingick det ändå två standard-rör i rampen.

Här är en länk till ramptillverkaren:

http://www.sunsun-china.com/english/product.aspx?kid=127&pid=71#

Hej

Upptäckte nyss att mitt Giesemann Pure Actinic 24W slocknat helt. Jag köpte det i början av oktober förra året. Jag har haft det tänt ca 12 h per dag. Till saken hör att min saltvattenskollega i MAF som köpte ett likadant rör vid samma tillfälle upptäkte att hans rör slocknat för två veckor sedan. Jag vet att man ska byta lysrör ofta för bästa effekt, men är det verkligen meningen att de ska slockna helt innan det ens gått 6 månader?

Vem var den stackaren som körde hem efter den festen. För inte fick väl nyinköpen övernatta i stugan?

MVH

Magnus

Nä oroa dig inte, vi åkte hem samma kväll och med spiknyktra chaufförer. Vi var sammanlagt sju bilar, inklusive sötvattensakvaristerna, som var med från Malmö. Ytterligare några bilar slöt upp från Hallandsakvaristerna. Så det var ett bra gäng som fick nöja sig med saft till korven. Men ingen hette Olle!

Malmö Akvarieförenings saltvattensakvarister gjorde i lördags (19/4) en gemensam tur till Ciklidhuset i Lerum, Marinakvariet i Möndal och Bioted Marine i Kungsbacka. Vi var tio tappra akvarister som möttes upp i gryningen för avfärd norrut.

Det slumpade sig så att föreningens riktiga saltvattensrävar, med flera decenniers saltvattensakvaristik bakom sig, inte hade möjlighet att följa med denna gång så vi var alla relativt nya på saltvattensbiten. Den färskaste har ett nystartat 20-liters nano, någon annan ett RSM och flera av oss har AM Chromis 140-liters som varit igång ett år eller två.

Först ut var Ciklidhuset i Lerum. Göran hade förvarnats så han öppnade lite tidigare för vår skull. Här köpte vi en del fisk, bland annat inhandlades en mycket vacker elddvärgkejsare till ett fin-fint pris, en söt koffertfisk och lite clowner.

Sedan begav vi oss till Marinakvariet i Möndal. Här handlade vi en hel del koraller bland annat flera mycket fina exemplar av fungia. Vi var också fascinerade av Bengts fantastiskt fina Euphyllior. Bengt delade frikostigt med sig av sina kunskaper och gav oss många tips om hur han tyckte ett saltkar skulle skötas.

Sista saltvattensaffären vi besökte denna gång var Bioted Marine i Kungsbacka. Bioteds ljusa och fräscha lokaler var en stark kontrast till de andra affärernas lite äldre anläggningar. Bioted har nästan bara stenkoraller, och de var alla i fantastiskt fin kondition. Ted var lika frikostig som Bengt när det gällde att dela med sig av sina kunskaper, trots att vi inte handlade något hos honom. Vi lovade att ta affärerna i omvänd ordning nästa gång så att vi inte gjort slut på reskassan när vi kom till Bioted nästa gång!

Sammanfattningsvis kan alla dessa tre affärer starkt rekommenderas för den saltvattensintresserade! Om du har chansen att göra en tur till saltvattensbutiker i sällskap med andra saltvattensakvarister så ta den! Det är mycket mer givande än att gå bland försäljningskaren själv. Inte minst kan man fråga sina reskamrater om råd inför inköp av arter man inte haft själv tidigare (och ibland också hetsa varandra till inköp ).

Efter saltvattensbutikerna slöt vi upp med föreningens sötvattensakvarister som kört en annan runda till västkustens bästa sötvattensbutiker. Vi avslutade med MAFs traditionella vårgrillning vid MAF-Kjells stuga intill ett halländskt vattendrag. Över korv, öl och whisky diskuterades bland annat dagens inköp, sjöhästodling och maxima-musslor intensivt.

Hur är det med de som har hemmabyggen till nivåsensorer? Jag tänker då främst på den modell med flöte som varit beskriven här på SG flera gånger. Sover ni lika dåligt och har ni lika mycket problem, eller mer, med att de sätter igen?