Christian J

Om det är Cryptocaryon, och din fisk inte hade prickar när du släppte i den i karet, så har den troligen fått dem från karet. I så fall finns det ingen anledning att försöka fånga in den för att skydda övriga fiskar eftersom parasiten redan finns i karet. Cryptocaryon sägs bara sitta kvar på fisk i ca 3-7 dagar, finns utväxterna kvar betydligt längre än så är det troligen något annat. Jag tror inte enbart sötvattensbad är effektivt mot vare sig Cryptocaryon eller Lymphocystis, tvärtom tror jag att stressen av att bli infångad sänker fiskens immunförsvar. Så mitt förslag är att låta den vara ifred. Annars lär inte sänkning av salthalten vara farligt för fiskar, bara höjning.

Jag kan inte se på bilden, men om det är en blomkålsliknande utväxt kan det vara Lymphocystis. Det är en virussjukdom som förhoppnings går över av sig själv med tiden, lär inte vara särskilt smittsam.

Nackdelen är att doseringen varierar med avdunstningen, särskilt när vädret slår om från minus- till plusgrader kan man ibland se en halvering av avdunstningen; även förändringar av flödet genom sumpen kan påverka mycket (eftersom ATO-sensorn sitter där), t ex vid rengöring av returpump eller ytavsugsgaller. Å andra sidan sker sådana förändringar av mängden tillfört ATO-vatten ganska långsamt, så man får gott om tid att anpassa koncentrationen i ATO-behållaren. Jag använder numera Carbo-Calcium (inte kalkvatten) och mäter alkalinitet en gång i veckan, värdet brukar variera med ca 0,3dKH mellan varje mätning. Iofs är ju kalkvatten inte särskilt effektivt för att höja alkalinitet, kanske det påverkar pH betydligt mer, men det har jag inte mätt.

En vecka låter länge för en skalömsning. Kanske de dött pga dåliga vattenvärden, men det motsägs kanske av att din Stenopus trivs, och du borde isf ha sett något spår av dem. Har du någon stor symbiosanemon som kan ha slukat dem? Eller kanske en mindre mantisräka har följt med levande stenen? De senare kan vara väldigt svåra att upptäcka, möjligen kan de ge ifrån sig knäppljud om jag minns rätt (jag hade en sådan fripassagerare för 30 år sedan). Varför misstänker du just den? Kan du se in överallt i karet, eller finns det någon vrå där de skulle kunna gömma sig? Men oftast brukar de vita spröten sticka fram, putsarräkor vill ju annonsera sin närvaro för fiskarna runtomkring.

Hur länge har de varit borta?

Normalt brukar fiskar lämna putsarräkor ifred. Finns det inga spår alls av räkorna, t ex känselspröt? Kanske räkorna gömt sig för att ömsa skal, men då brukar de ömsade skalen och spröten ligga någonstans (med tiden bryts de ner eller äts upp av maskar eller andra renhållningsdjur).

Det verkar som om det bildas mer syrgasbubblor nu än tidigare (både på cyanon och på de filmalger som växer på rutorna), är det något du märkt också? Bubblorna verkar sitta fast på algerna, kanske de är förklaringen till att cyanon flyter upp till ytan.

En billig lösning kan vara att hälla rent kalkvatten (utan bottensats) i ATO-behållaren (förutsatt att den senare har lock, så inte koldioxid från luften reagerar med kalkvattnet). Isf måste man förstås anpassa koncentrationen till både avdunstningen av akvarievatten och önskad pH-höjning.

Jag doserade förut kalkvatten genom en Tunze Calcium Dispenser (utgången produkt). Dessvärre brukade backventilen på slangen haka upp sig så det läckte ut mindre mängder kalk i ATO-behållaren, detta lär i sin tur kunna skada ATO-pumpen om det sugs upp från botten av ATO-behållaren. Med tiden tyckte jag mig även se att kalkvattnet orsakade trådalgväxt på själva bottensanden i akvariet, kanske för att kalkpartiklar band fosfat från akvarievattnet och sedan sjönk till botten. När jag slutade med kalkvatten försvann trådalgerna direkt.

Du menar tre matskedar på en gång? Det blir ju en kraftigare dos. Har alger klyvöppningar eller liknande? Kanske kalkmjölet helt enkelt korkar igen sådana öppningar (eller kanalerna inuti), eller är de för små jämfört med kalkpartiklarna? Undras om korallpolyper eller fiskars gälar påverkas negativt. Sandvändare bör väl däremot tåla det.

@Lasse skrev i https://saltvattensguiden.se/topic/68547-naso-insane/page/2/#comment-714822 Jag blev nyfiken på denna metod, så sedan i förrgår har jag också doserat tre rågade matskedar kalkstensmjöl per dag (inga speciella tider). Eftersom jag är lat har jag börjat med att röra ut mjölet i vanligt kranvatten, jag tillsätter alltså inga bakterier. Trots det hade det mesta av cyanon försvunnit från sandbotten redan efter något dygn, för att istället flyta upp till ytan och fastna i ytavsuget. Några mörka fläckar återstår dock fortfarande, vet inte varför just de är så envisa då sanden runtomkring dem är helt ren. Några områden har bara en svagt blekröd antydan till cyano. Frågan är vad som är mekanismen bakom denna stora effekt? Tidigare verkade min sandvändare hålla cyano i schack eftersom botten var helt ren, men när sandvändaren dog blev botten helt täckt av cyano på bara en månad, med undantag för sanden över och runt wrassarnas sovplatser. Jag trodde då att djuren kanske rörde upp sandkorn med bakterier (eller annat?) på, som sedan föll ner över cyanon och störde den. Men mitt kalkstensmjöl saknar ju bakterier, såvida inte bakterier eller annat från vattnet fastnar på mjölpartiklarna? Stör sand/kalkstensmjöl cyanon rent kemiskt/mekaniskt? Dämpningen av belysningen när vattnet grumlas ett par timmar åt gången kan väl inte ha en särskilt stor effekt? Ska försöka återkomma med rapport om effekten håller i sig även när jag slutar dosera kalkstensmjöl.

Livnär sig inte sjöpungar av just phyto? Hur länge överlevde de i karet?

Ytterfilter är inte särskilt användbara till saltvatten. De åstadkommer mest nitrifikation, dvs omvandling av ammonium till (slutligen) nitrat, men detta brukar akvariets inredning (sand, levande sten) åstadkomma på egen hand. En inneskummare kan fungera, även om det inte finns så många att välja på. Tunze 9004 är kanske aningen underdimensionerad, Tunze 9012 bör vara mycket effektivare men tar också mer plats. Med en sump finns fler valmöjligheter, men då måste du antingen borra hål i akvariet för rören eller använda en hävertbaserad ytavrinning som t ex https://blau-aquaristic.com/overflow-en.html så det inte blir översvämning om t ex returpumpen skulle stanna.

Sådant är alltid intressant att läsa om... 🙂

Klistra in ett långt sammanhängande textstycke fungerar, t ex: Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat, vel illum dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis dolore te feugait nulla facilisi. Men försöker jag klistra in flera stycken med mellanrum: Lorem ipsum ...så händer ingenting. Radbrytningar fungerar inte heller: Lorem ipsum Chromium-baserade webbläsare verkar däremot fungera.