Gå till innehåll
View in the app

A better way to browse. Learn more.

Saltvattensguiden

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋮) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

Christian J

Medlem
  • Gick med

  • Senaste besök

  1. Sa de inget om vattenskador på själva bostaden? Vad jag förstått tidigare så borde vanliga hemförsäkringar täcka det.
  2. Jag har alltid varit lite osäker på instruktionerna i Saliferts alk-test. Det står att färgen ska slå om från blå/grön till orange-röd eller rosa, "whichever color is observed first", men för mig går det från blå/grön till först gråblå, sedan violett/lila, och slutligen rosa-röd. Ska detta tolkas som att redan violett/lila är detsamma som rosa (och det korrekta värdet), eller ska jag vänta tills det är tydligt rödaktigare? För säkerhets skull undviker jag extrema alk-värden, så att både violett/lila och rosa-röd avläsning är inom det acceptabla intervallet.
  3. För att kolkälledosering ska fungera som näringsexport måste väl även bakterierna skummas ut, annars stannar ju all N och P de konsumerat kvar i systemet och frigörs igen när de individuella bakterierna dör? Så vad som krävs är en ständig odling av nya bakterier som tar upp N och P och därefter flyter med vattenströmmen in i skummaren. Min gissning är att flera saker kan fördröja eller försvåra näringsexport genom kolkälledosering. T ex, om mängden planktoniska(?) bakterier är låg från början och ständigt skummas ut så tar det tid för populationen att byggas upp tillräckligt för att ge effekt, använder man dessutom UVC kanske det dämpar bakterietillväxten ytterligare. Om kolkälledosering främst ökar mängden biofilm i karet kanske den senare aldrig skummas ut (såvida man inte väldigt kraftig vattenrörelse)?
  4. Missade denna del förut. 10x10cm är ju en väldigt liten yta. När jag fått dino har stora delar av botten täckts, plus det som flutit upp till ytan. Allt annat lika skulle det motsvara enorma mängder P i mitt fall.
  5. Ja teorin bakom kolkälledosering är väl att bakterier tar upp N och P, men för att de sedan ska kunna skummas bort krävs det ju att de följer med in i skummaren. Därmed inte sagt att de måste vara planktoniska, kanske det snarare är delar av bakteriebeläggningen på karets inredning som lossnat som klumpar och driver passivt med vattenströmmen? Ja om du matar som vanligt och mörklägger så bör väl inte eventuell phyto kunna föröka sig och ta upp P. Men eftersom du inte använder UVC denna gång gissar jag att en större andel phyto finns kvar i vattnet (utom det som skummats ut), vilket skulle kunna ge en snabbare återhämtning när ljuset sätts på igen. Men det skulle också kunna varit icke fotosyntetiska bakterier som dödades av UVC och frigjorde P istället för att hamna i skummaren. De kanske påverkas mindre av enbart mörkläggning. Har du inga mjukkoraller?
  6. Ja verifiera är förstås mycket bättre. 😁 Jag tänkte på falsifierbarheten av hypotesen (eftersom det aldrig går att bevisa att det inte finns osynlig dino så är hypotesen ovetenskaplig).
  7. Det låter logiskt för enskilda bakterier, men spelar inte bakteriepopulationens storlek roll också? Om populationen ökar borde den väl samtidigt konsumera mer kol, N och P, varefter överskottet av bakterier skummas ut. Men om skummaren är väldigt effektiv kanske den (i alla fall inledningsvis) hindrar bakterierna från att öka i antal tillräckligt för att göra skillnad. Samtidigt skriver många att höga doser kolkälla kan resultera i synliga lager av genomskinligt slem (bakterier?) i karet, och det är väl i det stadiet som olika problem kan uppstå (t ex dino eller syrebrist). Kanske man borde minska skummarens effekt i början av en kolkälledoseringsperiod, och enbart öka effekten efter att bakteriepopulationen vuxit till sig?
  8. Ja osynligt dino skulle kunna vara en förklaring (dock svårt att falsifiera). Kan detta rentav vara mekanismen bakom kolkälledosering som näringsexport --istället för odla bakterier som sedan skummas bort, så odlar vi dino (som också skummas bort?). När jag doserade PO4 började dinon försvinna igen, men jag såg ingen ökning av NO3 från dessa döda dino. Om de ökade PO4 vet jag inte, eftersom jag just doserat PO4... Är de inte tvärtom NO3-tester som har sämre noggrannhet, särskilt vid högre värden? Så om t ex Saliferts färgskala visar ca 25mg/l NO3 så är det en gråzon innan man säkert kan se att det minskat till 15mg/l, samtidigt som mitt Red Sea Pro PO4-test tydligt visar nedgången mot noll av PO4.
  9. Vad är det då som hindrar bakterierna från att växa ochta upp N och P från vattnet? Kanske de hellre utvinner N och P från detritus? Optimal hastighet för vem, bakterierna? För akvaristen är väl inte hastigheten optimal när N och P inte sjunker... Hur höga doser kolkälla har dessa akvarister tillsatt, och hur länge? Kanske de gett upp för tidigt, och i så fall varför?
  10. I mitt fall har dino enbart kommit efter flera veckor av gradvis ökande kolkälledosering (ättika), just på slutet när dosen varit som högst (för hög?) och nitraten plötsligt börjat sjunka drastiskt. Även om jag bara mätt sporadiskt så har trenden varit att PO4 börjat sjunka redan i början av doseringsperioden -- ofta snabbare än NO3, vilket jag inte förstår -- sedan har PO4 legat vid noll kanske ett 1-2 veckor innan dinon plötsligt blommat upp.
  11. Borde inte bakteriepopulationens biomassa vara ganska konstant i en etablerad djup sandbädd? Nitrat däremot konsumeras väl även om biomassan är oförändrad, eftersom denitrifikationsbakterierna behöver syret för sin överlevnad. Annars skulle kanske minskad matning leda till minskad tillgång på nitrat och därmed minskad mängd bakterier, vilket skulle kunna förklara en liten ökning av N&P efter att mörkläggningen och UVC avslutats. Tidigare skrev du att du inte matade, eller matade ganska lite: Om å andra sidan diffusionen av N&P ner i sandbädden är en ganska långsam process, så borde man kanske inte se några snabba förändringar efter bara tre dagars mörkläggning+UVC?
  12. Kan bakteriepopulationen ha minskat eftersom han gjorde uppehåll med matningen under samma tidsperiod, och när sedan matningen påbörjades igen blev det en fördröjning innan bakteriepopulationen återhämtade sig? Fast jag har aldrig hört att bakterier i djupa sandbäddar kan minska P, bara N. Alternativt är det produktionen av phyto som kommit igång igen, efter en fördröjning under mörkläggningen. 🙂
  13. Vad beror ökningen mellan 29/6 och 3/7 på?
  14. Problemet med att ringa försäkringsbolag är väl just att svaret är muntligt. Helst vill man väl att de skriftliga försäkringsvillkoren skall vara tydliga, annars blir man ju helt utlämnad till utredarens godtycke vid en skadeanmälan oavsett vad de sagt muntligen. Kanske en husdjursförsäkring även täcker akvariedjur? Själv hoppas jag bara att min försäkring täcker vattenskador på bostaden vid läcka. Bästa sättet att försäkra sig mot tekniska missöden är väl annars olika former av backup (t ex batteri) och idiotsäkra lösningar (webkamera, inte större ATO-behållare än sumpens volym klarar, osv). Vad gäller värderingen kan jag förstå om försäkringsbolag inte kan/vill värdera fraggar som man odlat själv, men de borde väl åtminstone kunna utgå från inköpspris på kvitton.

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.