Christian J

Ofta sker det kraftig algväxt i början pga att levande sten avger fosfat, men när detta upphör får algerna snabbt slut på näring i vattnet och tillväxten kollapsar. Fosfatbindande media kan snabba upp processen. Om vattnet innehåller väldigt mycket fosfat i början vet jag faktiskt inte hur stor nytta algätare gör. Kanske det krävs stora mängder algätare, men då finns samtidigt risken att man skaffar för många och de istället svälter ihjäl och bidrar med mer näring till vattnet. Man kan även ha ljuset släckt i början, när karet ändå inte innehåller några koraller. När man skaffar fiskar och börjat mata tillförs ny näring, då börjar olika alger växa igen (inte nödvändigtvis samma arter som innan) om man inte har algätande djur. Det kan även växa arter som de flesta algätare inte rör, t ex bruna makroalgen Lobophora(?) eller kulalgen Valonia, men även dessa brukar försvinna med tiden.

Fördelen med flera är att de blir lättare att bära in, man kan ha olika inriktningar i varje (både teknik och djur), och går något snett i ett av dem drabbar det förhoppningsvis inte de andra. Kanske två-tre små kar faktiskt är bättre än ett stort (såvida man inte har utrymmeskrävande djur förstås)?

Varför inte ha två akvarier istället?

Det här karet har lågt pris, intressanta mått (L90cm B60cm H45cm), rimless konstruktion med 10mm optiwhite-glas och ganska snyggt skåp med 9 justerbara fötter. Ytavrinning och sump saknas, å andra sidan är priset bara en bråkdel av de flesta dedikerade saltvattenskar. Skåpet har en skiljevägg i mitten, avdelningen till vänster verkar vara ca 40x55cm (Hornbachs hemsida har bilder på skåpets insida). I värsta fall kanske man kan använda inneskummare i karet (dold bakom en Back To Nature-modul?), eller ett separat sumpskåp bredvid. Hornbach i Göteborg har ett demo-kar som jag fotograferade limfogarna på --hur bra tycker ni limningen ser ut att vara jämfört med dyrare kar? Jag är lite tveksam till om hörnen går att hålla rena från alger utan att skada limfogen, men det gäller kanske alla akvarier.

Möjligen skulle man kunna höja sumpen med plintar eller liknande, men det är fortfarande en bred trälist på nedre framsidan av sumpen som blockerar fläkten. Eller kanske man kan klä in insidan och botten av skåpet med våtrumsmatta.

Någon som provat de här modellerna? Ytavrinningen ser diskret ut och verkar gå att ta isär för rengöring. Därifrån går det bara ner en slang till sumpen, så det plaskar nog en del. Kanske man kan reducera oväsen och saltstänk om slangen mynnar ut i en filtersocka i sumpen. Den medföljande returslangen verkar vara av mjuk PVC, brukar inte sådana bli hårda med tiden? Kanske den borde bytas till silikonslang. Skåpet verkar inte ha någon inre botten, placeras sumpen direkt på rumsgolvet? Jag ser inte heller några ställbara fötter på skåpet.

Ja jag undrade faktiskt lite hur du hinner med att sköta all tekniken, jag tycker jag har fullt upp med mitt enkla lilla kar. 😅

Jag tror det finns enormt mycket kvar att göra, många djur räknas ju fortfarande som "omöjliga" i akvarier... Har du t ex provat azoox-koraller, crinoider, sjöpungar (förutom de du nämnde), mossdjur (Bryozoa), sjöäpplen, stora hydroider (släktet Millepora och liknande), bläckfiskar, mantisräkor, maneter, odling av fisk och räkor? Fast de flesta kräver nog specialakvarium, möjligen med undantag av vissa azoox som Tubastraea.

Sjöfartsmuseet i Göteborg har några, det är allt jag vet.

Fast när den första skummaren tar upp CO2 från luften, så kan det vattnet bara flöda till den andra skummaren (där CO2 scrubbas bort igen). Det flödar ju inget vatten baklänges upp till ytavrinningen och ut i visningskaret, allt måste gå via scrubbern och returpumpen.

Skulle det göra skillnad om scrubbern sitter på den andra skummaren? (Förutsatt att skummarnas sitter i serie, i varsin sump.)

Vad tycker ni som provat detta kar? @MichaelE du har väl ett sådant? Pro-Line versionens skåp sticker upp runt karet vilket jag tycker ser snyggt ut, men samtidigt behövs tydligen en gummilist för att inte vatten skall rinna ner mellan karet och skåpkanternas insida. Kan man lita på den gummilisten, det räcker väl med minsta glipa så kommer eventuellt vatten att sippra ner under? Är sumpens design praktisk (utrymme, oväsen, saltstänk, mm)? Rören verkar tätas med O-ringar, vågar man lita på den lösningen (särskilt på baksidan där det är svårare att komma åt)? Ser den mörkblå bakgrunden bra ut i praktiken (jämfört med svart)? Är färgen hållbar?

SPS eller LPS-inriktning är ju ganska vanligt, men här tänkte jag mer på lite ovanligare specialiseringar, där en organism (eller typ av organism) prioriteras på bekostnad av annat. Exempelvis symbiosanemoner, sjöhästar, mantisräkor och liknande. Berätta gärna om idéer ni inte provat själva, det kan ändå vara inspirerande.

Varför inte ha en skummare direkt i karet? Tunzes inneskummare har ju inbyggt ytavsug (så du slipper separat sumpdel med ytavrinning och returpump). ATO behövs iofs pga skummarens ytavrinning, och när man har värmaren i visningskaret kan snäckor och andra långsamma djur bränna sig på den (möjligen skulle man kunna bygga en bur runt värmaren). Enda riktiga nackdelarna att köra utan sump tycker jag är att man inte kan ha algreaktor (såvida man inte ställer den under karet som ett ytterfilter), och att det kanske inte är lika snyggt med skummaren synlig i karet (även om en del ytavrinningar inte heller är så diskreta).

Jag tolkade det som att @Tenkare tänkt ha tekniken direkt i visningsdelen (och då finns det ju gott om utrymme), inte ett kar med inbyggd sump på baksidan? Själv fick jag nästan ryggskott igår när jag skulle lyfta ur skummaren ur sumpen. 😭