Christian J

Ja, fast det är väl enbart om döda phyto och/eller dino bryts ner i karet (istället för att skummas bort) som de kan leda till en snabb höjning av N&P? Däremot bör väl den uteblivna näringsexporten av phyto (pga mörkläggning och sterilisering) endast resultera i en långsam höjning av N&P, i takt med matningen. När sedan phyto-populationen återhämtar sig borde höjningstakten gradvis avta igen.

För att utveckla detta: 1. Phyto som hamnar i skummaren är väl en form av näringsexport? Så vid mörkläggning upphör förökningen (och därmed näringsexporten) av phytoplankton. 2. Den existerande phyto-populationen överlever mörkläggning, men mycket skummas ut eller dödas av UVC. Den del som dödas av UVC ökar N & P när den bryts ner (eller hamnar döda phyto också i skummaren?). 3. När sedan mörkläggning och UVC upphör är det så lite levande phyto kvar i vattnet att det tar tid innan populationen blivit tillräckligt stor för att näringsexporten genom skummaren ska få effekt igen.

UVC borde väl även döda phytoplankton, som kanske också bidragit med en del P och N?

Har för mig att det fanns en (eller flera) i Ras Mohammad/Röda havet vid namn "George", som dykare brukade handmata med kokta ägg. Här är en annan som också heter George: https://oceanrafting.com.au/maori-wrasse-the-friendliest-fish-on-the-reef/

Det är lite av ett mysterium i mitt fall: första Triton-testet år 2019 visade 1875.00 µg/l, medan nästa test 2023 visade 1873.00 µg/l --nästan exakt samma! Jag började inte använda osmosfilter förrän 2022. Jag har kopparrör i badrummet, men de var 15 år gamla när jag startade karet.

Inte nödvändigtvis. Jag gjorde ett Triton-test efter 5 år utan vare sig osmos eller vattenbyten, och inga skadliga ämnen hade ansamlats alls. Enda förhöjda ämnet var kisel, jag vet inte om det berodde på kranvattnet (Göteborgs kommunala) eller mitt filtermedia. Numera använder jag osmos men har inte märkt någon positiv skillnad. Men det kan som sagt fungera som extra säkerhet, även om det inte skyddar mot allt. Jag skulle inte bry mig om det förrän värdet av djuren i karet börjar stiga, i samma veva kan man även börja fundera på andra extra säkerhetslösningar som t ex batteribackup.

Låter som en genialisk idé, hur mycket bör man dosera?

Det behöver inte vara fallet, de kan se ut så ibland men bör pumpa upp sig igen inom någon dag.

Ikeas köksstommar är stabila (efter förstärkning så de inte kan skeva i sidled om man råkar knuffa till dem), och man kan välja luckor som "passar" till ett vardagsrum. Måtten är lite svåra dock, men kanske den här på 80x40x40 fungerar tillsammans med en utskjutande bänkskiva ovanpå? https://www.ikea.com/se/sv/p/metod-vaeggskap-med-2-doerrar-vit-axstad-matt-vit-s29469191/ En annan idé kan vara att skaffa en billig/tråkig akvariebänk och klä den med snyggare paneler utanpå.

Nu besökte jag Sjöfartsmuseet igen, denna gång bildade de flesta par precis som du skrev. Jag tror även jag såg en löst sammansatt grupp på 3-5st.

Det är nog återigen en fråga om koncentration, ungefär som när man sprutar kalciumhydroxid på Aiptasia.

Fast då vet man ju inte koncentrationen...

En del långsamma djur kanske sätter sig på värmaren när den är stoppad, och bränner sig sedan när den startar. Annars är det nog främst för att man inte vill att värmaren skall synas i karet. Har även läst att vissa fiskar (tryckare?) kan bita sönder värmare, men då borde väl även pumparnas sladdar vara i riskzonen?

Jag hade nog kostat på mig nya tester för säkerhets skull. Du skulle möjligen kunna testa testkiten med dels rent vatten, dels vatten med känd nitrat- eller fosfatkoncentration. Natriumnitrat finns i kryddhyllan i livsmedelsaffärer, kaliumdivätefosfat säljs av en del sötvattensbutiker (sök på forumet för länkar och dosering).

Allra säkrast tror jag är att ha säkerhetsmarginal i sumpens volym, så att tillförseln av vatten från visningskaret upphör innan sumpen hinner översvämmas. Ett annat problem som (teoretiskt) kan uppstå är att ATO-pumpen hakar upp sig så att hela ATO-behållaren töms, även det vattnet kommer då att samlas i sumpen.