Christian J

Här är ett inlägg med ett par trasiga länkar: https://saltvattensguiden.se/topic/8686-vilken-anemon-ska-jag-skaffa/#findComment-193664

Min erfarenhet av olika forum (inte bara om akvarier) är dock att de flesta aldrig söker efter tidigare inlägg innan de ställer frågor. 😁 Dessvärre brukar de flesta som ställer frågor försvinna efteråt, det är sällan de stannar och besvarar andras frågor i sin tur. Att mycket redan är sagt kan stämma till viss del, men det dyker ju ständigt upp nya djurarter (iaf fisk), metoder och produkter som akvarister gärna får testa och skriva om.

Det var samma brist på engagemang även före internet, bara ett fåtal brukade skriva i dåtidens pappersmedier. Kanske genomsnittsakvarister inte tycker att de har något att skriva om, eller så saknar de intresse för att skriva generellt? Undantaget är kanske om man behöver ställa frågor, men då finns det ju även massor av webbsidor där man kan hitta svar på vanligare frågor. Däremot finns det ju en avdelning på Saltvattensguiden för medlemmarnas egna akvarier, där förekommer väl en del socialt umgänge? Jag har själv dessvärre tenderat att missa den forumavdelningen i alla år, så detta är bara ett intryck jag fått.

Just vad gäller kemi skulle det kunna bero på att det bara är ett fåtal andra som också behärskar det. Själv kan jag i bästa fall förstå resonemangen, men knappast bidra själv på något sätt. Ett relaterat problem kanske är att renodlad kemi upplevs som mindre relevant inom dagens saltvattensakvaristik, eftersom de flesta akvarister numera följer olika "metoder" och/eller köper färdiga produkter som inte ställer några större krav på kemikunskaper.

Nu när jag monterat ner lamporna tog jag en närmare titt på skyddsglaset (bilden är starkt förstorad). Ser det inte snarare ut som damm och textilfibrer på insidan av glaset?

Efter ovanstående märktes ingen förändring, men så en kväll började det sippra ut vatten, fast på ett ställe där silikonfogen såg helt oskadd ut. Det hela gick mycket långsamt, bara någon droppe per minut. Dessvärre befann sig läckan bara tre cm från botten, så jag tvingades tömma hela karet. När vattennivån sjunkit med tio centimeter upphörde plötsligt läckaget, men jag vågade inte låta det stå så oavsett. Silikonet på baksidan av karet hade inte några skador alls som de jag skrivit om tidigare i tråden, utan såg fortfarande ut som när det var nytt. Från början hade karet ganska breda silikonfogar, men de överflödiga(?) delarna på framsidan skrapade jag successivt bort redan de första åren. Kan detta nu flera år senare ha försvagat limfogarna och till slut orsakat läckaget? Eller kan limfogarna ha innehållit håligheter redan från början, som senare öppnats av algskrapan?

Tack själv för att du kunde rädda dem åt mig! Jag är övertygad om att de kommer att trivas förträffligt i ditt kar.

Om inget annat hjälper kan man stänga av skummaren och returpumpen på kvällarna med ett tidur. Några timmar borde inte vara något problem för akvariet.

Ännu effektivare kanske är att låta en längre slang bilda en stor spiral över sumpen, ungefär som en vattenrutschbana. Ju mindre lutning, desto mindre plaskande borde det bli. Nackdelen är förstås att hela paketet tar mer plats.

Är det maximal effekt, eller när det inte gurglar?

God idé, men finns det inte risk att luftslangen täpps igen av salt och det bildas en hävert i alla fall?

Om gurglandet uppstår när det fallande vattnet träffar vattenytan i sumpen så kanske det går att minska om slangen bildar en mjuk 90-graders böj hela vägen, att så att vattnet mynnar ut horisontellt i sumpen. På så sätt kommer vattnet förhoppningsvis rinna lugnare längs insidan av slangen istället för att falla fritt. Helt ljudlöst kanske det inte blir, och istället kanske du kommer att höra mer av returpump och skummare om dessa inte längre överröstas av slangens gurglande. 😆 Ska du ha makroalger i sumpen så gör kanske inte långsamt flöde något, alger arbetar ju också långsamt. Skummare vet jag inte, men om visningsdelen bara är på 68 liter så kanske inte 100l/timme är så dåligt trots allt?

Jag förstår inte, hur kan plaströret(?) vara för litet om slangen inte kommer längre upp? Annars skulle jag rekommendera silikonslang istället, kanske en sådan är lättare att trä på. Mjuk PVC brukar även hårdna med tiden.

Jag tror inte heller att högt fosfat behöver vara ett problem i inkörda kar, där förutom algätare konkurrens från t ex koraller och kalkalger praktiskt taget utrotat gröna trådalger. Skillnaden är (tror jag) att ny levande sten även är full med olika algsporer(?), även om de inte syns med blotta ögat. När dessa får tillgång till ljus och obegränsat med näring kan de växa explosionsartat i början.

Ofta sker det kraftig algväxt i början pga att levande sten avger fosfat, men när detta upphör får algerna snabbt slut på näring i vattnet och tillväxten kollapsar. Fosfatbindande media kan snabba upp processen. Om vattnet innehåller väldigt mycket fosfat i början vet jag faktiskt inte hur stor nytta algätare gör. Kanske det krävs stora mängder algätare, men då finns samtidigt risken att man skaffar för många och de istället svälter ihjäl och bidrar med mer näring till vattnet. Man kan även ha ljuset släckt i början, när karet ändå inte innehåller några koraller. När man skaffar fiskar och börjat mata tillförs ny näring, då börjar olika alger växa igen (inte nödvändigtvis samma arter som innan) om man inte har algätande djur. Det kan även växa arter som de flesta algätare inte rör, t ex bruna makroalgen Lobophora(?) eller kulalgen Valonia, men även dessa brukar försvinna med tiden.

Fördelen med flera är att de blir lättare att bära in, man kan ha olika inriktningar i varje (både teknik och djur), och går något snett i ett av dem drabbar det förhoppningsvis inte de andra. Kanske två-tre små kar faktiskt är bättre än ett stort (såvida man inte har utrymmeskrävande djur förstås)?

Varför inte ha två akvarier istället?

Det här karet har lågt pris, intressanta mått (L90cm B60cm H45cm), rimless konstruktion med 10mm optiwhite-glas och ganska snyggt skåp med 9 justerbara fötter. Ytavrinning och sump saknas, å andra sidan är priset bara en bråkdel av de flesta dedikerade saltvattenskar. Skåpet har en skiljevägg i mitten, avdelningen till vänster verkar vara ca 40x55cm (Hornbachs hemsida har bilder på skåpets insida). I värsta fall kanske man kan använda inneskummare i karet (dold bakom en Back To Nature-modul?), eller ett separat sumpskåp bredvid. Hornbach i Göteborg har ett demo-kar som jag fotograferade limfogarna på --hur bra tycker ni limningen ser ut att vara jämfört med dyrare kar? Jag är lite tveksam till om hörnen går att hålla rena från alger utan att skada limfogen, men det gäller kanske alla akvarier.

Möjligen skulle man kunna höja sumpen med plintar eller liknande, men det är fortfarande en bred trälist på nedre framsidan av sumpen som blockerar fläkten. Eller kanske man kan klä in insidan och botten av skåpet med våtrumsmatta.

Någon som provat de här modellerna? Ytavrinningen ser diskret ut och verkar gå att ta isär för rengöring. Därifrån går det bara ner en slang till sumpen, så det plaskar nog en del. Kanske man kan reducera oväsen och saltstänk om slangen mynnar ut i en filtersocka i sumpen. Den medföljande returslangen verkar vara av mjuk PVC, brukar inte sådana bli hårda med tiden? Kanske den borde bytas till silikonslang. Skåpet verkar inte ha någon inre botten, placeras sumpen direkt på rumsgolvet? Jag ser inte heller några ställbara fötter på skåpet.

Ja jag undrade faktiskt lite hur du hinner med att sköta all tekniken, jag tycker jag har fullt upp med mitt enkla lilla kar. 😅

Jag tror det finns enormt mycket kvar att göra, många djur räknas ju fortfarande som "omöjliga" i akvarier... Har du t ex provat azoox-koraller, crinoider, sjöpungar (förutom de du nämnde), mossdjur (Bryozoa), sjöäpplen, stora hydroider (släktet Millepora och liknande), bläckfiskar, mantisräkor, maneter, odling av fisk och räkor? Fast de flesta kräver nog specialakvarium, möjligen med undantag av vissa azoox som Tubastraea.

Sjöfartsmuseet i Göteborg har några, det är allt jag vet.

Fast när den första skummaren tar upp CO2 från luften, så kan det vattnet bara flöda till den andra skummaren (där CO2 scrubbas bort igen). Det flödar ju inget vatten baklänges upp till ytavrinningen och ut i visningskaret, allt måste gå via scrubbern och returpumpen.

Skulle det göra skillnad om scrubbern sitter på den andra skummaren? (Förutsatt att skummarnas sitter i serie, i varsin sump.)