Jump to content

Ozon

Medlem
  • Posts

    11
  • Joined

  • Last visited

Profilinformation

  • First name
    Kim
  • City
    Enköping
  • Antal år inom saltvatten
    15
  • Akvarievolym
    360+400+200+200+100
  • Akvarietillverkare
    Custom
  • Ljusuppsättning
    LED
  • Vilken uppsättning av ljus använder du
    AI Hydra, Radion XR30 G4
  • Använder du skummare
    Ja
  • Mitt huvudsakliga intresse för karet är
    Tekniken
  • Antal år inom sötvatten
    25
  • Använder du Osmosvatten
    Ja
  • Hur många kilo kevande sten har du i akvariet
    200
  • Har du sump
    Ja
  • Storlek på sump
    200+300
  • Kör du med sand på botten
    Ja
  • Använder du UV-C
    Ja
  • Använder du Ozon
    Ja
  • Använder du zeolitbaserad metod
    Nej

Recent Profile Visitors

1,223 profile views

Ozon's Achievements

Collaborator

Collaborator (7/14)

  • Collaborator
  • Dedicated
  • First Post
  • Conversation Starter
  • Week One Done

Recent Badges

0

Reputation

  1. 100x60x60 cm, 360 liter. Borrat, inkl sump. Rejäl men ful bänk. Hämtas i Örsundsbro, mellan Enköping och Uppsala. Finns goda möjligheter att köra bil upp nära för enkel lastning. Nås enklast per mejl eller SMS, 0702877799.
  2. Jag skulle vilja lyfta denna gamla tråd igen då det ev skett förändringar av strategi och teknik sedan detta diskuterades. Jag har ett hobbyrum med 2 x 360L med avrinning draget in till ett intilliggande litet rum (f.d. matkällare) där en relativt stor sump (ca 200 L) står. Jag har också en handfull olika skummare samt en herrans massa pumpar som man samlat på sig genom åren, som nu mest samlar damm. Därmed har jag alltså redan prylarna, platsen i sumpen och inga krav på särskilt tystgående sump. Frågan är dock vad ni i dagens läge ser som för- respektive nackdelar med att montera flera skummare till denna anläggning. Som tidigare nämndes i tråden är även jag datanörd med en särskild förkärlek till teknik och redundans..
  3. Tack för kloka svar! Stig: Gällande fosfaten som är bunden I stenen blir jag lite nyfiken.. Min tro har varit att stenen i grund och botten är porös fossil av gamla koraller vari de mikroskopiska håligheterna bildas organiskt massa som i praktiken utgör det biologiska filter vi strävar efter med vår LS. När stenen dör, helt eller delvis och oavsett orsak, bör det väl vara den biologiska massan i porerna som dör och inte själva stenen (läs gamla korallskelettet). Genom olika syralösningar har min tro varit att man vill lösa upp den döda biologiska massan i dessa porer då det är denna massa som bundit fosfat genom åren, medan man vill låta själva stenen/korallskelettet vara orört (för att senare kunna husera ny mikrofauna). Så, har jag helt missförstått vad våra levande stenar består av och hur de fungerar, eller kan man faktiskt säga att det finns en gräns emellan biologisk massa och gammal dött korallskelett? Om denna gräns inte finns och stenen istället består av en enda "enhet" så blir ju följdfrågan hur man då någonsin kan urlaka LS, då man rimligen bör fräta sönder sin sten i samma takt som man frigör PO4, vilket i sin tur bör leda till en oförändrad koncentration PO4 i förhållande till stenens massa.. vilket ju gör hela processen bortkastad. Såvida inte fosfaten binds i ytskiktet av stenmassan, inuti porerna så att säga. Kanske en dum och krånglig frågeställning, men jag lyssnar gärna på era kloka tankar om detta för att kunna förstå både hur och varför min tilltänkta urlakning bör gå till. Som sagt, målet är inte alltid lika intressant som själva resan.. =) Peter: Du har troligen rätt om refugiumet och det är ju alltid roligare med biologiska processer hellre än kemiska. En ytterligare följdfråga är huruvida man kan/bör kurera stenen med t.ex. en kalkreaktor i ett försök att mätta stenen och få den att fungera som en bättre KH/PH -buffer i de framtida visningsburkarna. Tankar kring det?
  4. Ja, det är ditåt jag lutar -- att använda mina ca 80 kg LS som "legat i dvala" det senaste året som grund i en stor plattunna på 250 L. Därtill rejäl vattencirkulation, ättika för att sänka PH och frigöra fosfater samt PO4-absorber under ett par månader. Därefter börja yppa in nytt liv genom bakteriekultur på flaska samt några kilo ny LS ifrån olika handlare samt köra ett refugium med makroalger under en månad eller två. Parallellt kan jag köra stenen ifrån mitt kraschade kar i en egen tunna men enligt samma metod som tunna 1. Om/när vattenvärdena är inom rimliga ramar slår jag ihop innehållet i de två tunnorna och bör då framåt mitten av sommaren kunna ha frisk, fräsch och levande sten för att rulla igång ett par nya projekt. Några frågor kring denna process dock: 1) Hur mycket ättika bör jag tillsätta för att sänka PH såpass att fosfater löses upp utan att börja lösa upp själva stenen (om det ens är en risk med ättika)? 2) Vilken temperatur bör jag hålla i tunnorna under denna process? 3) Vilka bakteriekulturer rekommenderar ni? Det finns många att välja på i handeln och jag har svårt att avgöra vad som skiljer dem åt... 4) Vilka tester rekommenderar ni för att mäta PO4 och NO3? Salifert? Hanna Checker? 5) Kan det vara lämpligt att köra biopellets tillsammans med refugiet för att snabba/bättra på den biologiska reningsprocessen när jag börjar introducera bakteriekultur och ny LS? 6) Är det lämpligt att bygga några revpelare nu, innan jag kickar igång tunnorna, för att slippa meka med stenen när den väl blivit "kurerad" eller är det bättre att hålla isär stenen för att öka vattencirkulation m.m. under kureringen? 7) Jag funderar även på att köpa hem några tiotals kilo död LS ifrån Aquaristic.net som får åka snålskjuts när jag ändå ska köra dessa tunnor under några månader.. ser ni någon nackdel med detta? Tack på förhand för alla råd och idéer!
  5. Jag har under de tio senaste åren köpt och sålt diverse saltvattensburkar och genom detta samlat på mig en större mängd levande -sand och -sten. Olika stenar och delar av sand har flyttats mellan burkar i samband med flytt och nya projekt m.m. i ett försök att gynna mångfalden av bakterieflora och nyttodjur. Under förra veckan fick jag för första gången uppleva en total krasch i den enda burk jag har/hade igång just nu. Exakt vad som orsakade kraschen är lite oklart, och hör egentligen inte till denna tråd, men klart är att NO3 -nivåerna är oerhört höga medan PO4 -nivåerna är låga. I den kraschade burken hade jag ca 30% av all LS jag äger. Resterande LS har stått svalt, mörklagda i tunnor med saltvatten med hyfsad vattencirkulation i 0,5 - 1,5 år. Därtill har jag en del torrlagd sten och sand. Totalt handlar det om ca 120 KG sten och ca 25 KG sand. Just nu står jag alltså med närmare 100 kg LS av varierande skick, -- dels relativt ny och fräsch sten (ett par månader gammal), dels sten från ett just kraschat kar, dels sten som "legat i ide" det senaste året, dels torrlagd sten, dels möjligheten att köpa ett par alldeles färsk och fin sten ifrån min lokala handlare. Så, Bör jag bara glömma allt och köpa helt ny sten ifrån min akvariehandlare? Bör jag torrlägga all sten jag äger och börja om från början genom urlakning, mörkläggning, tillsättande av bakteriekulturer o.s.v.? Bör jag "koka ihop" alla mina olika former av LS + yppa in lite nytt liv genom några KG ny LS och "baka ihop" det hela i en stor platstank under ett par månader? I så fall, med vilken metod? -- Makroalger som skördas regelbundet? -- Sänkning av PH för att lösa fosfater + remover för att binda lösgjord PO4? -- Tillsätta NO3 för att skapa balansen jämte PO4 och därmed få bakteriefloran att ta hand om PO4? ...av ovannämnda projekt och affärer genom åren har jag även samlat på mig en massa teknik så som UV-C, ozon, skummare, biopelletsfilter samt kemikalier/absorbenter och pumpar i de flesta tänkbara former. Kanske någon teknik jag kan använda för att bättra på eller snabba på en ev föryngringsprocess? Det bör tilläggas att min fascination av hobbyn till stor del handlar om "resan" snarare än "målet". Det är alltså ingen brådska att snabbt få till en burk med en massa fina fiskar att kika på. Jag finner lika mycket glädje i resan fram till miljön där de fina fiskarna ska leva.
×
×
  • Create New...