Klas

Jag kan komma med mina reflektioner… 1. Det verkar som om det finns Zeoliter som klarar att separera ut NH4 från saltvatten. Jag finner mig nu övertygad om detta, och för mig har detta varit den stora stöttestenen i min förståelse för systemet. 2. Båda metoderna beskrivna klarar det och ingen är speciellt lik akvarievarianten även om kolumnmetoden är mest lik (skalan på röret och zeolitkornen skiljer markant, testen är gjord på pytterör på 30ml och mycket små fraktioner zeolit <1mm). 3. Det går mycket fort för zeoliten att binda NH4. ”The column achieved approximately 90% removal in 20 minutes of interaction time”. För mig kvarstår att begripa: 1. Dynamiken kring Zeoliten. Som vi ser ovan (och även i tidigare länkar från Janne) så står det om mycket snabba förlopp. Fylls Zeoliten upp med NH4 bara den första tiden när zeoliten är ren och fin på ytan? När sedan biofilmen lägger sig på ytan, hur kan ny NH4 bindas? Sker det? Hur passerar isåfall NH4-molekylerna genom biofilmen (som inget hellre vill än att ta upp den)? Eller är fortsatt NH4-upptag av biofilmen en kombination av både NH4 från zeoliten och NH4 från det fria vattnet? 2. Lasses ständiga påpekan att det är allmänt känt att NH4 endast kan tas upp i löst form. Hur kommer då bakterierna åt de bundna NH4-molekylerna? Snart kanske det här kan vara utbenat! /Klas PS. Tack för den massiva mailanstormningen. Hett ämne verkar det! DS.

Jag skulle också gärna läsa pdf-en! klas.karlsson@kapsch.se

Tack för tipset, jag har kollat där ibland (även om det var ett tag sedan). Jag tyckte dock inte jag fick så bra svar då. Visst har mycket hänt sedan dess (varit lite "off" p.g.a. småbarn nu ett tag), så kanske finns där mer nu. Finner det dock tevligare att diskutera det på SG just därför att (1) flera av skrivbenterna är kända för mig, (2) det är ofta först när man försöker förklara något själv i egna ord som man verkligen måste se om man fattat galoppen. Jag antar att mycket av den information som kommer upp i en sådan här tråd på SG är någon form av sammanfattning av andra forum, vilket är jättebra. Problemet med internetåldern är inte att hitta information utan att sortera fram kärnan av den stora bulken. Det är just det jag kan hoppas göras här (annars har ju inte SG någon uppgift). /Klas

Jag förstår inte varför vi skulle sluta diskussionen bara för att vi ser att Zeovit-systemet fungerar. Lite längre på utvecklingskurvan har vi väl ändå nått? Varför vore det inte intressant att veta varför det funkar? Vi har alla olika anledningar till att hålla på med denna hobby. Vissa vill visa upp sitt coola kar för sina impade kompisar, andra vill bygga skummare av en tom ölburk och ett McDonalds-sugrör, andra igen vill försöka förstå hur biologin och kemin fungerar. Så låt oss nu fortsätta och diskutera… Jag tycker som Lasse i denna frågan. Refade artiklar talar ju MOT att NH4 skulle tas upp av först zeoliten och sedan avges/tas upp till bakterierna. Forskarna säger ju att med högre salthalt och biologisk aktivitet sker en total regenerering from NH4 till Na på TRE timmar. Alltså 1: Börjar man med NH4-preparerad zeolit, så finns det tillgänglig NH4 endast i några få timmar. Men man börjar ju inte med NH4-preparerad zeolit. Korallenzucht (marknadsför Zeovit-metoden) hävdar ju att det första som sker är att NH4 binds till zeoliten för att sedan tas om hand av bakterierna (då den sedan åter släpper). Alltså 2: Börjar man med icke-NH4-preparerad zeolit så finns det ingen möjlighet för NH4 att bindas. För (som Lasse redan skrivit fast med andra ord) så funkar ju jämviktssystem på så sätt att joner byts för att uppnå jämvikt. Därför är det ju självklart att inte zeoliten först laddas med NH4 för att sedan släppa lös samma NH4 under tre timmar. Helt orimligt. Det Lasse (rätta mig om jag fattat fel Lasse) anser är nyckeln till systemets framgång är att man bygger en bakteriefilm på zeoliten (m.h.a. kolkälla och de lösta näringsämnen som mat) som man sedan regenererar genom att skaka ut den som mat till korallerna och för bortskumning. Genialt! Det är alltså inte metoden som Lasse kritiserar utan förklaringen till varför den fungerar. Korallenzucht hävdar att det är viktig att använda rätt typ av Zeolit, och jag tror personligen att det ligger en del i det (t.ex. kan det ju inte vara så sunt att dumpa i NH4-laddad zeolit i mängder om NH4 frigörs på några få timmar). Frågan är VARFÖR, och den frågan vore kul att få en förklaring till eftersom jag i likhet med Lasse inte tycker varken Korallenzucht eller artiklarna ovan kan svara på detta. /Klas

OK tack för det Stig. Jag testar vidare... Jag hade för mig att du var kemilärare sedan tiden i "Källan", men det var alltså fel. /Klas

Jag har förståss mätt salthalten på alla sampel, och (tvärtom vad jag trodde) så är inte fallet. Jag trodde också att fiskvattnet skulle vara lägre i salthalt, men det var det inte, 1.024 mätt med refraktometer. Men Stig, du är väl gammal kemilärare..? Hur funkar dolomiten? löser den ut vid lägre pH än kalkstenarna i reaktorn? Säg att jag har 1/5 dolomit i reaktorn (enligt rekommendation), varför skulle just Mg lösas ut? Jag menar, eftersom Ca-halten är normalt 1/3 av Mg-halten, och Mg väger väl hälften av Ca, så skulle det ju behövas lösas ut MASSOR med Mg i förhållande till Ca, för att kunna kompensera upp Mg-värdet m.h.a. dolomit i reaktor. Eller bygger detta på att Ca hela tiden förbrukas i större takt än Mg av koraller/kalkalger? Slutsaten är väl att dolomit i reaktorn knappast kan användas för att höja ett Mg-värde speciellt mycket (om jag inte lägger i nästan bara dolomit i reaktorn)..? Eller löses dolomiten lättare än kalciumkarbonaten (jag har korallbitar, aragonit eller kalcit vette 17), så det funkar därför? En fråga till: Hur mycket Magnesiumklorid (i lösning som normalt är tillgänglig som kemikalie) skulle gå åt för att kompensera den låga Mg-halten i det nyblandade saltvattnet? /Klas

Hej Ingvar! Jag har redan kanske en halvliter Dolomit (antar att det är det, köpt av Korallen-zucht, för just det ändamålet). Har testat vidare sedan sist. För en vecka sedan: Akvariet: 825, Vatten från Korallrevet i Södertälje (från en påse nya fiskar) 1050. Testade igen igår (vid vattenbyte): Akvariet: 750, nytt vatten: 750... Jag kan tänka mig att testet är så dåligt som jag anar, men att CS-saltet är lite lågt på Mg (KH + kalcium-värdena pekar ju mot högre Mg än 750 i alla fall). Bara att undersöka vidare m.a.o. (nytt test, testa annat vatten osv.) /Klas

Detta är det salt som Shimek ansåg vara bäst när han för något år sedan drog igång den världsomspännande saltdebatten om tungmetaller. /Klas

Nej detta salt menar jag... http://www.brooklands.co.nz/article/112.htm Självklart är det inte fel på saltet som sådant, möjligen denna batch eller att det åldrats. Närmaste saltbutik 13 mil... men visst det är nog bara att testa annat salt eller hos annan akvarist. Jag tror det är testen det är fel på, tänkte bara höra om andra har erfarenheter av taskiga Mg-tester (vet att det är ett lite knepigt test att få till rent kemiskt) /Klas

Jodå, jag har den nya varianten och där står uttryckligen att det är ändrat. /Klas

Vad säger ni? Har någon haft problem med konstiga värden uppmätta med Salifert? Jag testade mitt vatten för första gången sedan en nystart (flytt) och fick 675 mg/lit! Tyckte det var väldigt konstigt. Testade även nyblandat vatten (Crystal Sea-salt) och fick även då 675... Jag har använt Saliferts tester i många år och vet hur man läser av dem (jag vet att en del vänder på skalan), så det är inte felet. Resonemanget: Antingen är det fel på saltet, eller på mätningen. Mätningsfelet kan bero på mig eller testet. Har lusläst bruksanvisningen och tycker nog att jag gör rätt. Alltså testet! ...eller saltet. Crystal Sea är ju välrenommerat, men kan saltet påverkas av lagring under några år? (Mitt salt har några år på nacken, men paketen är obrutna och saltet "ser" fräscht ut.) För info är Kalcium=450 mg/lit, och KH=10,0. Klart jag kan testa med annat salt eller hos någon annans akvarium, men jag har inte tillgång på någotdera på ett tag... /Klas

Akvariebyggaren i Mullsjö: Johan Bergdahl, 0392-312 16 /Klas

Men hallå! Det finns koraller som får 98% av näringen från zooxantheller, det finns andra som inte har några zooxantheller alls. Dessutom anpassar sig korallerna mycket bra till att utnyttja den källa som det finns mest av, d.v.s. samma art utnyttjar olika energikällor på olika ekologiska nischer. Ni som propagerar för extremt låg nivåer är (om jag tillåter mig) lite "insnöade" på färgglada SPSer, och det finns väl ingenting i Patriks inlägg som pekar på att han vill skapa ett "neon SPS-kar". Jag ser inget konstigt i Patriks inlägg och tycker det skall bli intressant att följa. Det jag ser som risk är att t.ex. dinoflagellater eller cyanobakterier är mer effektiva att plocka näringsämnena än macroalgerna, men det har jag egentligen inga belägg för. /Klas

Låter väldigt mycket som dinoflagellater, det här att de varierar mycket i mängd under olika tider på dygnet. Får jag gissa att det är en mycket tunn, lite slemmig hinna som lätt kan viftas bort och fylls med syrebubblor under dagen... Isåfall... Dinos är knepiga att få bort. Mest kända metod för avlägsning är nog en höjning av pH. Har man Ca-reaktor, så stäng av den och tillsätt kalkvatten under någon/några veckor istället. Minska INTE på belysningen. Det ser ut att vara positivt på kort sikt, men det sänker dygnets medel-pH. Öka karbonatvärdet till över 10, gärna 12 (vissa har ju numera börjat köra på naturliga värden på ca 8). Detta leder till något lägre minimi pH-värde under dygnet. Men som sagt, de kan vara lite knepiga att få bort. /Klas

Sen måste jag säga att jag tycker att "mallen" skall börja med det som är speciellt intressant med just karet i fråga! Mest intressant tycker jag att djuren och systemstrategin är (systemstrategi = hur gör jag miljön så bra som möjligt för de djur jag vill hålla?). Var karet är byggt, vilken skummare, vilken belysning etc. är självklart bra att ha med så folk slipper fråga, men att ha det som "highlight" har jag aldrig förstått meningen med. /Klas

För några år sedan fanns det ju en sida på SG där man skickade in beskrivning av sitt kar + bilder åsså presenterades de som en artikel för varje kar. Jag tyckte det var jättebra och kul läsning. Då SG gjordes om och alla megatrådar om "mitt kar" började upplevde jag att överskådligheten försämrades ordentligt. Jag antar att anledningen till att wrang ändrade på det var att han redigerade ihop alla artiklarna själv, vilket förståss tog en massa tid. En idé vore att göra en mall, där man själv kan fylla i, lägga till bilder och uppdatera uppgifter om sitt kar. Alla någorlunda lika m.a.o. och wrang slipper lägga hand-on-tid. Alla dessa "artiklar" ligger sedan under en "Mitt akvarium-sida". Alternativet att starta varje tråd med en sådan beskrivning är OK, men då måste man kunna uppdatera beskrivningen. I takt med att fler och fler frågor kommer in till tråden kan beskrivningen uppdateras och på så sätt behöver man inte läsa på 100+ inlägg varav många är ganska irrelevanta för karet i sig. /Klas

Jag tycker det är skitsnyggt! Vad gäller hur likt det är ett riktigt rev, så kan jag bara säga att är det något som jag aldrig sett i verkligheten (och jag har dykt och snorklat runtom hela klotet) så är det en m2 med 50 olika knytnävesstora neonfärgade SPSer... ;o) /Klas

Tips: Det där med att ha ett borrat hål för att bryta hävert funkar sådär enligt min erfarenhet. Efter ett tag så växer alger lite varstans. Med mycket kalk-/turf-alger så har snart det hålet grott igen. En sådan kontruktion måste övervakas/rengöras oftare än du tror. /Klas

Wrang>> Jag skulle säga montipora på den nya också.

Ja det var ju kul att just Reef-bond kom upp här, eftersom jag använde just detta för att bygga samman mitt riff-keramikrev med. Jag tyckte det var svårarbetat. Det blev så himla kladdigt alltsammans, så det var svårt att få det där man ville ha det. Jag kände det som att jag hade jättemycket (typ en liter), men det gick åt väldigt mycket på ställen där det inte riktigt var tänkt att hamna. Resultatet är jag dock nöjd med, men som sagt, kladdigt och odrygt. Jag har inte provat det under vattnet och kommer inte att göra det heller. Kan inte tänka mig att det är mer lättanvänt än 2-komp epoxyputty. /Klas

Jag limmade med silikon. Mina moduler står dessutom på frigolitklotsar. /Klas

Jag har byggt en hel revstruktur med Riffkeramik. HAr ett L-format 425 liters kar med över 50 kg revkeramik och ca 15 kg LS. JAg valde att använda revkeramik av en enda anledning och den var att jag ville bygga ganska avancerade överhäng/grottor. Jag har hållt på med saltvatten i över 25 år och byggt en hel del revformationer av LS och olika plastgrejor, men aldrig blivit riktigt fått till riktiga STABILA överhäng etc. Med revkeramiken har jag kunnat bygga mer som jag vill, framförallt haft mer tid på mig att få till allt som jag ville ha det. Jättemycket enklare att bygga i torrt material! Jag har även ett kar som delvis endast är 40 cm från bakruta till framruta. Här har jag köpt bakgrundsmoduler. De är heltäckande och bygger endast några cm. Skulle jag gjort motsvarande i LS hade det byggt över en dm, och det hade varit svårt att få det heltäckande och stabilt. Nackdelar då? Jodå... (1) Revkeramik är inte LS. Jag saknar mycket de organismer som LS har och som stabiliserar systemet biologiskt. Utseendemässigt är det bara en tidsfråga, bakteriemässigt är det också en tidsfråga, men vad gäller svampar, sjöpungar etc, så känns det som om det inte kommer bli det samma. (2) Kalciumbalans. HAr inledningsvis haft svårt med kalciumbalansen. Jag använder alltid självbalansera metoder för tillsats av kalcium och karbonater (d.v.s. kalkvatten och kalkreaktor, inte Balling, eller andra flerpartslösningar) Detta för att slippa göra bort mig. Men med all revkeramik i karet verkar det bli lite stökigt till en början. Det verkar som om revkeramiken avger kalcium, då jag under uppstarten (maj 2006) haft kalciumvärden på uppemot 530 mg/lit. Jag håller fortfarande på att justera ner detta med bikarbonat och hoppas/tror att detta lugnar ner sig med tiden när keramiken blir övervuxen av biofilm. Jag gillar dock inte att detta strulet finns överhuvudtaget. Jag vill ju slippa att mäta-justera-mäta-justera... Sådant slipper man med sten av kalciumkarbonat (och självbalanserade metoder för tillsats av kalcium och karbonater). Summarum: Hade jag gjort om idag hade jag gjort på samma sätt. /Klas

Korallerna klarar sig länge ovan vatten, håll dem fuktiga bara. Däremot är det viktigt att släcka belysningen eftersom den snabbt kan skada korallerna. /Klas

Lasse>> OK tack för de korrekta beräkningarna. Jag räknade mycket på detta för några år sedan och gjorde då fel på en faktor två, som jag sedan fick rätta mina beräkningar med. Det var den gamla siffran som satt kvar i huvudet... och INTE så att jag kompenserat med luftutjämningen. Alltså: En KH-minskning från 8 till 4 motsvarar ungefär en sänkning på 28 mg/lit kalcium /Klas

Ja, KH är viktigare än Ca. Båda är förståss viktiga eftersom båda behövs till kalcifiering. Kalciumkarbonat består ju av Kalcium (Ca) och karbonater (mäts i KH). Ett högt värde av den ena kan kompensera ett lägre värde på den andra (vad gäller kalcifiering). MEN! Det finns mycket mer kalcium i vattnet än karbonater. Det innebär att även om det går åt lika många ekvivalenter kalcium som karbonater så tar karbonaterna slut mycket snabbare. En KH-minskning från 8 till 4 motsvarar ungefär en sänkning på 50-60 mg/lit kalcium. Detta innebär att KH kan ändras snabbt om man håller på att justera kalcium genom att mäta kalciumet. Viktigt att mäta båda om man justerar något! Är man lat (och endast vill mäta den ena) så skall man mäta KH! Kalciumhalten varierar långsamt, KH-variationer kan gå fort! Det är den ena anledningen till varför KH är viktigare. Den andra är att KH buffrar pH. Kombinationen av att KH är viktigt för pH (som är jätteviktigt) och att KH-förändringarna relativt påverkas så mycket mer än kalciumvärdet gör att KH är jätteviktigt. Alltså: * Kalciumhalten är viktigt för kalcifiering (=koralltillväxt). Halten varierar långsamt. * KH är viktigt för kalcifiering OCH buffring av pH. Halten varierar fort. Att kompensera lågt kalcium med högt KH funkar bra för kalcifieringen och bufferförmågan. Att kompensera lågt KH med högt kalcium funkar bra för kalcifieringen men är INTE bra för buffertförmågan. Vilket tycker ni verkar vara viktigast att hålla koll på? /Klas