Claes_A

Det är här jag inte håller med. Hastigheten för att ställa in jämvikterna mellan karbonat, bikarbonat och kolsyra är närmast omedelbara vid förändring av vätejonkoncentrationen/hydroxidjonkoncentrationen. Tillsätter man kalkvatten så leder det till att pH höjs något vilket ökar halten karbonat på bekostnad av halten bikarbonat och det ökar även halten hydroxidjoner någon. Detta är omedelbara händelser. Det som kan vara begränsande är den hastighet som koldioxid löser sig i vatten (eller skapas biologiskt) eller lämnar vattnet (eller konsumeras biologiskt). I och med detta så kan man se en tillfällig pH-höjning som överstiger den man får genom att höja KH när man tillsätter hydroxidjoner. pH-höjningen representerar bristen på koldioxid till karbonatsystemet och är per definition höjningen av hydroxidjonsalkaliniteten. Hur stor är då höjningen av hydroxidjonsalkaliniteten när pH stiger från 7,97 till 8,31? (Jag tog dessa exempelsiffror från Lasses inlägg). pH är ett mått på vätejonskoncentrationen och därmed också ett mått på hydroxidjonskoncentrationen. pH 7,97 motsvarar en hydroxidjonskoncentration på 0,87 mikroM (10^-(14-7,97)) pH 8,31 motsvarar en hydroxidjonskoncentration på 2,0 mikroM (10^-(14-8,31)) Förändringen av hydroxidjonskoncentrationen är därmed 1,1 mikroM. Hur mycket är då detta översatt till KH? Eftersom det krävs 2 hydroxidjoner för att bilda 1 karbonatjon från koldioxid och 1 KH per definition motsvarar halten 0,1786 mM karbonat så betyder det att pH-förändringen motsvarar 1,1 mikroM / 0,1786 mM / 2 = 0,0062 grader dKH. pH-förändringen i exemplet är således så pass liten att den endast utgör en minimal andel av den totala alkaliniteten. Rent generellt så är just hydroxidjonsalkaliniteten i akvarievatten endast en liten andel av den totala alkaliniteten vi mäter med våra kit. Karbonatsystemet dominerar fullständigt.

0,03 mg/l är den fosfathalt som ofta uppges vara den naturliga på reven. Jag är inte hur säker denna uppgift är och om man menar löst ortofosfat i vattnet eller alla möjliga fosfatkonjugat som finns i vattnet. För här är haken - våra testkit mäter bara löst ortofosfat och inte alla de konjugat som finns. Därför kan man nästan anta att mäter man 0,03 mg/l i sitt akvarium så är den faktiska halten fosfat i form av fosfatkonjugat betydligt högre än så. Det tror jag dock inte är fallet i ditt osmosvatten - där lär det vara just 0,03 mg/l eftersom övriga molekyler vanligen är större och torde ha svårt att passera genom osmosmembranet.

Jag är benägen att hålla med Lasse om att fosfathalten i osmosvattnet inte är ett problem, i alla fall inte som påfyllningsvatten. Låt oss säga att du fyller på 2% osmosvatten per dag. Ökningen av fosfathalten i akvarievattnet blir då 0,0006 mg/l vilket knappast kan betraktas som mätbar och mer fosfat torde komma från den dagliga matningen. Vid stora vattenbyten som t ex nyuppsättning av karet så blir halten mer signifikant - inte minst eftersom de flesta saltmixer också innehåller fosfat i liknande halter.

Japp du sammanfattar det! Har man en kalkvattenmixer så kan man dosera ättikan i vattnet som går till mixern. Men man får vara uppmärksam på att det kan börja växa ättiksyrabakterier i vattnet om man har otur. Själv doserar jag ättikan när jag bereder kalkvattnet och i kalkvattnet kan det aldrig bli tal om bakterietillväxt.

Japp, det är en GFO (järnoxidhydroxid) enligt den tyska tillverkaren. De har ett infoblad på engelska. Och det verkar funka: http://www.abenteuer-miniriff.com/diakat%C2%AE-b-plus-in-der-praxis/

Låter som om Osby är en rejäl jordbruksbygd... Kanske med sandjord? Byt anläggningen eller låt osmosvattnet passera genom fosfatmedia (fast det är väl i princip samma sak som silikatfiltret?).

Nu är jag inte med. Hydroxidalkaliniteten står ju i snabb jämvikt med karbonatalkaliniten så de blir one and the same. Annars skulle t ex kalkvatten aldrig kunna fungera för att upprätthålla KH.

Nej så här är det: Molariteterna (molkyler per volym) på de två produkterna är: 24% ättika 3,99 M 40% vodka 6,85 M Eftersom både etanol och ättiksyra har två kolatomer per molekyl så kan vi jämföra molariteterna rakt av och få fram volymerna som ger motsvarande kolinnehåll: 1 ml vodka innehåller samma mängd kol som 1,72 ml ättika (6,85/3,99). 1 ml ättika innehåller samma mängd kol som 0,58 ml vodka (3,99/6,85).

Med anledning av en fråga i en granntråd: Jag vidhåller att det är enkelt att sänka KH med saltsyra, men visst är metoden riskfylld för den som inte vet hur saltsyran ska doseras. Eventuella nybörjare som funderar på varför KH-testet ger så pass höga värden ska av denna tråd inte lockas att börja slabba med saltsyra som en första (eller ens femte) åtgärd. Teori Saltsyra (HCl) är en stark syra som i en alkalisk lösning som saltvatten omedelbart kommer att neutraliseras till kloridjoner (Cl-) och vatten (H2O): OH− + HCl → H2O + Cl− Denna process konsumerar hydroxidjoner (OH-) vilket omedelbart leder till att karbonat (CO32-) och vätekarbonat (HCO3-) kommer att ge ifrån sig koldioxid (CO2) och därmed donera dessa hydroxidjoner. Summa summarum så konsumeras karbonater och koldioxid bildas vid dosering av saltsyra, KH kommer att sjunka och även pH: CO32- + HCl → Cl- + HCO3- HCO3- + HCl → Cl- + CO2 + H2O Dosering Först och främst, ifrågasätt om du verkligen behöver sänka KH - kan problemet lösas på ett annat sätt? Nästa steg är att fundera på doseringen och läsa på de gamla skolkunskaperna hur man jobbar med starka syror och skyddar sina ögon (och kläder!). Teknisk saltsyra på 30% från färghandeln är för koncentrerad för att dosera på ett säkert sätt. Jag föreslår därför en spädning av saltsyran till 0,3% (100X). Detta görs genom att t ex dosera 10 ml 30% teknisk saltsyra i 1 liter vatten (förslagsvis osmosvatten). Den utspädda saltsyran om 0,3% har en molaritet på ungefär 95 mM. 1 KH motsvarar en molaritet av karbonat på 0,1783 mM. Jämvikterna ovan visar att det krävs två molekyler saltsyra för att fullständigt neutralisera en karbonatjon, därmed krävs en saltsyrakoncentration på 0,358 mM (2 x 0,1783 mM) för att minska KH med 1 tysk hårdhetsgrad. I doseringssammanhang betyder det att 3,8 dl (ca 4 dl) 0,3% saltsyra som doseras till 100 liter vatten sänker KH med 1 tysk hårdhetsgrad. Lämpligen sker doseringen i sumpen så att saltsyran inte kan komma i kontakt med djur i akvariet. Lämpligen sänker man också KH långsamt i akvarier, t ex genom att tillsätta 1 dl av saltsyran (0,3%) per 100 l akvarievatten per dag (dvs cirka 0,25 dKH per dag i KH-minskning). Blandar man nytt saltvatten i en separat behållare för vattenbyte behöver sådana överväganden naturligtvis inte vara lika strikta. (Beräkningarna ovan är förenklade och gäller ett rent karbonatbuffertsystem, saltvatten är mer komplext så det hela blir mer en storleksordning än en exekt beräkning.)

Kanske ta bort pelletsen från systemet och lufta allt vad du kan för att vädra ut all koldioxid som sänker pH? Det skulle i alla fall jag göra som inte gillar dramatiska bakterietillväxtförlopp.

Jämfört med sötvattenakvarium så tycker jag saltvattenakvarium kräver betydligt mindre av "städning". Det som kräver jobb är att underhålla tekniken eller fylla på vatten, rengöra skummare och dosera saker och ting.

Det är väl rimligt att anta att koraller inte är anpassade för kaliumhalter som klart skiljer sig från de naturliga på strax under 400 mg/l med tanke på att ämnets halt är stabil i havsvatten. Korallerna badar ju i princip i en kaliumlösning. Sjunker kaliumhalten så ställer det nog till problem för korallerna utan att för den skull vara begränsande som rent närsalt. Men frågan kvarstår - sjunker kaliumhalten vid organisk koldosering och vart tar allt kalium i så fall vägen (skummarkoppen är väl den enda rimliga hypotesen)? Det vore övertygande om någon kunde visa en mätserie med fallande kaliumhalter över tid när man sätter in organisk koldosering.

Jag kan inte hjälpa dig eftersom jag inte testat NAC5a. Men den här skummaren är i alla fall väldigt trevlig på ljudfronten och verkar skumma fint. Hur kinapumpen håller i det långa loppet återstår att se...

Ozon rör inte nitrat. Låter som om det var klokt att dra ner på biopelletsen om du nu matar så enormt och inte kan se ett spår av nitrat på testerna (jo jag vet att nitrattesterna inte är att lita på...). Ditt KH kan ju sjunka både p g a av biologisk åtgång och p g a icke-biologisk utfällning. I ett nytt kar där man inte fått ordning på doseringen ännu och det finns många råa kalciumkarbonatytor så kan nog en hel del vara just icke-biologisk utfällning.

200-300 liter enligt tillverkaren.

Min står i cirka 16 cm vatten. Snart får du uppleva den snygga gravyren i skummarkoppens lock: "AE"

Det här förhållandet är inte skrivet i sten utan kan variera mellan organismer och under olika förhållanden. Men huvudbudskapet är helt korrekt - det behövs kol, kväve och kol för att bygga de molekyler som bygger upp celler. Jag är lite skeptisk till det sista antagandet. Detta eftersom kalium förekommer i så pass hög halt i saltvatten som 400 mg/l, byter man vatten torde det krävas en enorm export via skumning för att lyckas sänka halten påtagligt. Notera även att kalium tillförs akvariet när vi matar det med både algbaserad och animalisk föda. Ska jag istället argumentera för att kaliumhalterna kan sjunka vid biopelletsanvändning så torde de kräva att bakterierna binder väldigt mycket kalium och sedan skummas ut intakta utan att släppa ifrån sig den lättlösliga kaliumjonen. Jag har inte riktigt förenats med den tanken ännu... Även jag funderar på spårämnen och mikroämnen och är inte helt såld på att de krävs. Just spårämnen tror jag inte är något större problem - korallerna torde få mer än tillräckligt via sitt födointag. Vidare så doseras de via Balling, kalkvatten eller kalkreaktor. Mikroämnen som jag upplever som kandidater att dosera är främst järn, kisel och kanske jod. Men jag har inte kommit så pass långt i funderingarna och experimenten att jag faktiskt gjort något åt saken. Just kisel är nog inget problem i mitt akvarium som kör kalkvatten som ju är kiselrikt. Värre är det med järn och jod.

Japp - det tror jag med. När man väl fått ner halterna av kväve och fosfor så är det nog dags att radikalt minska mängden biopellets. Med radikalt menar jag inte bara en halvering utan kanske att gå ner till en femtedel eller en tiondel av startmängden.

Nu har skummaren gått någon vecka och den tar ut en hel del guck. Är mycket nöjd så här långt - framförallt eftersom jag inte hör denna skummaren genom sumpbänken. Det som jag är lite osäker på är hur den ska vara inställd. Nu kör jag den med vatten ända upp i stigarröret (dvs högre än sista bilden i inlägget ovan). Men på något sätt känns det som om den inte borde köras så att stigarröret bara är skumfyllt och inte vattenfyllt.

Farbror Tullen tar moms på summan värdet och transportkostnaden. Sen tillkommer det väl nån liten tull också vad jag förstår.

Japp salt sabbar verkjligen växtlighten. Ta det försiktigt så att saltvattnet inte har ihjäl träd och buskar i närheten.

Jag kommer nog till andra ämnen än kväve så småningom men före jag kommer till det som formellt är spårämnen så hinner jag nog avverka en del mikroämnen. T ex effekterna av järn är något som jag är nyfiken på. De kommersiella saltblandningarna har vi nog ganska god koll på vad de principiellt innehåller, med undantag från mikroämnen och spårämnen som i de flesta fall följer med som föroreningar. Men innehållsförteckning kan vi nog drömma om - det är ju samma företag som gör saltblandningarna som övriga mystiska tillsatsvätskor med spännande namn...

Att koraller kan ta vara på näringen från plankton är jag helt med på. Min kommentar gällde Jannes beskrivning av korallers näringsupptag och dess inverkan på deras färg. I slutändan verkar Janne och jag trots allt ha samma syn på saken om jag förstår honom rätt; korallerna är anpassade till vatten fria från kväve och fosfor men fulla av bakterieplankton som kan ätas och leverera dessa grundämnen.

Just min "Enzmann" verkar inte lida av någon döende vävnad - en frisk korall och min favorit också för jag är svag för den där ljusgula färgen även om den kanske upplevs som lite svennig av kännarna!? Jag ska investera i ett kaliummätningskit vid nästa butiksbesök och få klarhet i saken!

Men är det verkligen så enkelt? Jag trodde näringsöverskottet (kväve fosfor) från koralldjuret gick direkt till zooxanthellerna. I så fall spelar det ju ingen större roll om näringen kommer paketerad i form av partiklar/bakterier eller i flytande form (närsalter, organiska molekyler) - zooxanthellerna får del av dem i alla fall. En alternativ förklaring till att de olika bakterieodlingsmetoderna (organisk koldosering) ger bättre korallfärger kan helt enkelt vara att det är effektiva metoder för att sänka närsaltshalterna vilket ger ljusare koraller. Dvs att mata korallerna med bakterieplankton är inte metodernas reella verkningsmekanism även om någon upphovsman kanske resonerat så. Jag sympatiserar med tanken att efterlikna naturliga vatten och de är ju närsaltsfattiga men bakterieplanktonrika!