Claes_A

Avvakta några dagar och se om det verkligen är pelletsen som orsakar problemen, något som snabbt borde bli klarlagt efter deras avlägsnande.

Jag menar bara att korallerna tydligen kan känna av så pass låga nivåer av aminosyror och svara på det med ökad polypexpansion. Det är i och för sig inte speciellt konstigt eftersom en dosering förväntas ge en asparaginsyrakoncentration kring 1 mikromolar i akvarievattnet. Många karakteriserade transportörer som importerar aminosyror över plasma membranet kan jobba mot 10 eller 100X lägre halter än så utan problem. Även receptorer som känner av aminosyror kan känna av lägre halter än så.

Nej då, jag tar det lugnt. Nu så här kvällen efter första natten med dosering av asparaginsyra via droppande kalkvatten så är det stort polypexpansion hos många av korallerna. Det är tydligast hos vissa Acropora som inte flaggar så mycket i vanliga fall. Även flera Montipora visar en hel del polypexpansion. Tydligen är in 8X lägre dos av asparaginsyra fortfarande tillräcklig för att få en effekt hos korallerna.

Att uppgiven salthalt saknar en nolla utgår jag ifrån. Jag missade det extra tillsatta kalciumet. Hur mycket är tillsatt och hur mycket beräknas denna mängd höja koncentrationen?

Kranvattnet i Nyköping har ungefär 40 mg/l kalcium så ungefär en 10% höjning av värdet är teoretiskt möjlig, t ex 440 mg/l + 40 mg/l = 480 mg/l. Givet de höga värdena undrar jag om det inte rör sig om en kombination av för hög salthalt och överskattning p g a mätfel?

Härlig 80-tals retro. Går det att slå på mätaren så är det bara elektroden som kan vara utdaterad. Man kan i så fall testa med att byta kaliumkloridlösningen i den och se om den ger bättre värden. Annars ny elektrod - firman finns kvar: http://www.prominent.com/Products/Measuring-Control-and-Sensor-Technology/Parameter/pH/pH-value-Measurement.aspx

En god beskrivning som jag kan instämma helt i. Min pump hänger också i 20 cm silikonslang.

Akvariets invånare ser bättre ut efter mina tester med kvävedosering. Nu när effekterna av den värsta överdoseringen har lagt sig och algerna inte växer så snabbt längre så drar jag igång nya doseringsförsök med asparaginsyra. Jag sänker dosen till 0,20-0,25 ml av min asparaginsyralösning per dag (första gången testade jag 2 ml varannan dag). Detta ger en dosering av 0,1-0,125 mg/l asparaginsyra per dag. Detta motsvarar kvävet i 0,05-0,06 mg/l nitrat per dag. För enkelhetens skull doserar jag asparaginsyran via min automatiska vattenpåfyllning av kalkvatten (med ättikstillsats). Det gör att den dagliga dosen kan variera något beroende på att avdunstningen. Men det leder också till den positiva effekten att dosen tillsatt kväve korrelerar med tillsatt organiskt kol eftersom jag doserar av kalkvattnet neutraliserad ättika via samma system.

Spännande, har du för låga kaliumhalter och kan du mäta dem tillfredsställande så att du kan se effekten av doseringen?

KH och kalcium/magnesium-kombikitet funkar fint från TM. KH-testet är dock ett dropptest så upplösningen blir lite sådär eftersom dropparnas storlek har en tendens att variera över tid (de blir större när flaskans mynning blir äldre och smutsig vilket ger för låga värden).

Eftersom jag bor i Nyköpings kommun så ringde jag vattenverket idag och kollade upp kranvattnet i Nyköping centralort samt i min lilla håla. Enligt uppgift från laboratoriepersonalen så ligger vattenkvaliteten väldigt stabilt över tid och ur dricksvattensynpunkt är vattnet mycket bra. De gör detaljerade undersökningar ungefär varje halvår och så här ser det ut för centralortens vatten: Hårdhet KH 6,6 (+-0,4) dKHKalcium 39,5 (+-2,7) mg/l Magnesium <5(+-1,4) mg/l Kväve Ammonium <0,13 (+-0,008) mg/l Nitrit <0,007(+-0,004) mg/l Nitrat <0,44 (+-0,027) mg/l Tungmetaller och fluor Koppar <0,15 (+-0,000) mg/l Bly 0,11 mikrog/l Kadmium 0,044 mikrog/l Krom <0,050 mikrog/l Nickel 0,61 mikrog/l Fluorid 0,69 (+-0,14)mg/l pH justeras till 8,0 av vattenverket. Vattnet är således ganska mjukt och kalcium- och magnesiumhalterna hamnar knappast påtagligt fel vid använding av salt avsedda för osmosvatten. KH kan kanske springa iväg lite initialt vid nyblandning av saltvatten?

Det låter som att det är lite för många parametrar för att säga varför korallerna ser dassiga ut (vad är det för koraller förresten?). I och med att det är ett helt nytt kar så ökar antalet möjliga parametrar ännu mer. Vill du utesluta Biopelletsens inverkan ta bort dem från systemet - med 1000 liter vatten, två fiskar (om än stora) och 2,5 dl Biopellets så lär det inte spela någon avgörande roll. Vad gäller korallerna tror jag mer det mer handlar om vattenvärdena. Är verkligen magnesium- och kaliumvärdena så där illa? Båda kan vara knepiga att mäta. Ligger KH och kalcium stabilt? Fungerar nitrifikationen i detta nya kar? O s v.

Normalt sett är det alltid samma skruv/ratt för pH 7,00 och sedan använder man den andra skruven/ratten för t ex pH 4,00 eller 9,00. Detsamma brukar gälla med mätare som har digital kalibrering - dvs ett program som frågar efter olika lösningar. Jag förstår det som att att pH 7-lösningen är för att nolla felspänningen från elektroden och den andra buffertlösningen för att få en lutning på kalibreringskurvan s a s.

Tack! Jag har noterat att olika räkor för konsumtion anges ha en våtviktsandel om 20-25% råprotein. På sidan du länkade till anges råprotein = N x 6,25. Denna omräkningsfaktor hittade jag också på Wikis proteinsida. Därmed skulle räkor ha mellan 3,2-4% kväveandel (vikt), kanske värden som inte är helt uppåt väggarna också för "miniräksläktingar" som t ex mysis och Marine Mix?

Jag får se om jag vågar göra det experimentet framöver. Inte minst är jag intresserad av att testa om Biopelletsen helt kan ersätta ättikan om jag slutar dosera det.

Kan det vara så att din åtgång av magnesium minskat? I t ex nya kar kan man tänka sig att konsumtionen av magnesium är högre för att alla nya kalciumkarbonatytor måste täckas in med magnesium. Ett annat skäl till minskad magnesiumåtgång över tid skulle kunna vara att dina koraller och kalkalger har vuxit till och därmed förbrukar mer av den kalcium och de karbonater som du tillsätter. Därmed fäller mindre ut som kalciumkarbonat och åtgången av magnesium blir lägre eftersom samutfällning minskar. Ett tredje skäl till minskad magnesiumåtgång skulle kunna vara lägre närsaltshalter (N och P) så att kalkalgerna nu växer lugnare - de har väl beskrivits som stora magnesiumkonsumenter (eller har jag fel där?)? Några uppslag att fundera över.

Jag har mätt 0,00 med Hannas fosfat-checker i månader men här växer algerna gladeligen när jag doserar rent kväve så visst kan man ha tillgängligt fosfor utan att det går att mäta. Det verkar t o m vara normalfallet att majoriteten av fosforn i vattnet inte finns i form av mätbart ortofosfat, utan istället som en mängd andra fosfatkonjugat som testerna inte kan detektera.

Edit: Man ska inte läsa SVG när man har tankarna på annat håll på jobbet. Jag svarade på motsatsen till frågan nedan. Beklagar. Precis, i teorin kan definitivt för låg fosfor orsaka att man får ett överskott av kväve som ackumulerar i karet som nitrat. Men hur vanligt detta är i verkligheten har jag ingen aning om. Om någon har ett kar med omätbara fosfathalter men mätbara nitrathalter och som ser svält ut (algerna och korallerna växer dåligt) så finns det en möjlighet att fosforhalten kan vara väldigt låg. Börjar alger och koraller att växa till vid tillsats av fosfor (fosfat) så var uppenbarligen karet fosforsvält med ett överskott av kväve. Jag tror inte korallerna behöver vara mörka bara för att näringstillgången är så pass hög att algerna kan växa. Det verkar finnas en hel del fina SPS-kar t ex här på SVG där olika typer av alger växer rätt så ordentligt (och inte sällan betas av kirurger). Det har väl också att göra med det subjektiva elementet - vad man upplever som en mörk respektive ljus korall i ett visst akvarium med en viss belysning?

Jag kom på att det kanske kan vara intressant att också titta på inflödet av kväve och fosfor i detta system under perioden. Jag har matat med ungefär 2/3 fryskub Marine Mix/Mysis/Artemia per dag ganska konstant under hela perioden. Jag vet tyvärr inte andelen kväve och fosfor i dessa produkter men ska gräva efter det. Tydligen leder denna matningsregim (detta inflöde av fosfor och kväve i systemet) till en ganska tuff kvävebegränsning av systemet över tid med rådande koldoseringsregim. Jag drar den slutsatsen eftersom jag förlorar algtillväxt och delvis även koralltillväxt efter ett antal veckor/månader. Tillväxten återställs när jag doserar kväve, antingen i form av aminosyran asparaginsyra eller nitrat (tråd om det). Jag tolkar det som att jag doserar mer organiskt kol än systemet har tillgängligt kväve tillgängligt. Fosfor är tydligen inte lika begränsande eftersom algtillväxten och koralltillväxten accelereras av ren kvävedosering utan extra fosfortillsats. Summa summarum, en dosering av Biopellets och ättika motsvarande kolet i ungefär 1,5 ml vodka (40%) per dag verkar ligga strax över vad som behövs för att hantera 2/3:s kub frysmat per dag i mina 200 liter.

I teorin kan det ju vara så att du nu har så pass låga fosforhalter i karet att det börjar bli tuff för bakterierna att växa till. Denna möjlighet kan du slå hål på om du kan mäta fosfat med någon metod. Har du istället omätbara värden kan du överväga att dosera motsvarande 0,01 mg/l fosfat med ett bestämt tidsintervall och se om nitraten dyker efter några veckor.

Jag har lekt med tanken. Jag fruktar bara att andrahandsmarknaden för förvuxna Z. flavescens kan vara lite begränsad... Kanske om jag får ut lite sten ur karet så att den ursprungliga inredningsplanen med mer simyta kommer fram?

Mycket intressant att se hur mycket alger du kan skörda när det väl rullar.

Om jag förbrukat 40 g Biopellets (strax över 0,5 dl) så betyder det att jag har gjort av med 21 g rent kol (40 g * 53% =21 g). Om jag räknat rätt så innehåller vodka 0,164 g kol/ml, så min Biopellets-åtgång motsvarar ungefär 128 ml vodka på 7 månader = cirka 0,6 ml/dag. Tack Lasse för att du fick mig att slå det här på miniräknaren, ungefär en halv ml vodka per dag till 200 liter vatten är ju i alla fall greppbart! Jag lägger till mina beräkningar för min parallella ättiksdosering (i kalkvatten): Jag har sedan början av september tillsatt ungefär 18 ml 24% ättika per vecka. Detta ger totalt 432 ml ättika. Eftersom 24% ättika innehåller ungefär 9,6% kol betyder detta att jag doserat 41 g kol i form av ättika. Dvs jag har tillsatt dubbelt så mycket kol i form av ättika som min förbrukning av Biopellets. Så 33% av kolåtgången under hela tidsperioden har tagits från Biopelletsen och 66% från ättika. Utslaget på hela tidsperioden motsvarar den totala tillsatta kolåtgången ungefär 1,5 ml vodka per dag.

Frågan är om jag har näringsfattigt vatten för att jag kör Biopellets eller för att jag doserar ättika i kalkvatten? Det är alltså oklart till vilket grad Biopelletsen gen 1 bidrar vad gäller kolinflödet i systemet (processen som troligen håller det näringsfattigt). I vilket fall så tolkar jag det som om Biopelletsen är rätt så inaktiva biologiskt p g a de låga halterna N och P. Därmed känner jag mig trygg med att öka mängden Biopelletsen i reaktorn - jag tror inte det kommer att göra någon påtaglig skillnad.

Inga helt tillförlitliga. Men tror vi på uppgiften att N/P Biopellets är en polyhydroxyalkanoat (se tidigare i tråden för grunderna för det antagandet) så kan man tänka sig den stökiometriska fördelning mellan C:O:H som 4:2:6. Viktmässigt skulle detta innebära 4X12/(4x12+2X16+6x1)=56% kol. Antar vi då att 5% av pelletsen är kalciumkarbonatfiller så är 53% kol av den totala vikten.