Claes_A

Nä då är det vägen till en död tank om man matar mycket och inte har en enorm koralltillväxt som kan binda upp alla kväve och fosfor som man tillför med maten...

Där skjuter du mitt i prick mot modellen med näringsbegränsning. Men jag tror det hela beror på att vi akvarister tenderar att dela in algerna i "bra" och "dåliga" alger. Naturen gör ingen åtskillnad. Jag tror nämligen att du hade en hel del alger som växte i karet när du hade påtagliga mängder nitrat och fosfat men jag gissar att det var alger av den typen som dina fiskar (och kanske andra djur) gillade att beta och dessutom sådana som alger som inte störde ditt öga. Och det är där slumpfaktorn kommer in - har man mycket näring (främst N och P) så växer det alger. Om det kommer att vara alger man tycker illa om eller inte avgörs av slumpen. Möjligen kan pendlande näringsvärden locka fram mer av skitalgstypen. Har man begränsande halt fosfor så växer inga alger att tala om. På din beskrivning lät det som om du hade ett skolexempel på där du balanserar inte bara på fosforbegränsning utan även kvävesvält. Så jag tycker det låter som ett bra exempel på där det skulle kunna fungera att tillföra rent kväve utan fosfor. Frågan är vara vilken typ av kväve? Jag skulle välja aminosyror eftersom vi vet att djur som koraller tar upp denna kvävekälla mycket effektivt och det gör också de bakterier som du odlar i ditt kar med din organiska koldosering. Ett alternativ är att tillföra nitrat, t ex natriumnitrat från kryddhyllan eller kaliumnitrat. Ultramin S fungerar säkert - det innehåller aminosyror men det mesta i flaskan är samma organiska kolkälla som du redan tillför (socker och ättika). En annan form av aminosyra är t ex natriumglutamat (engelska, sodium monoglutamate) som finns att köpa rent som vitt pulver i påse på asienaffärer för småpengar. Det används som krydda/smakförstärkare (umamismaken). Ytterligare ett annat alternativ är att tillföra protein som kommer att brytas ned till peptider och aminosyror ganska omgående. Men då gäller det att hitta en fosforfri källa av protein och jag är inte helt säker på att de två uppenbara ganska rena proteinpreparationerna du kan köpa på ICA, mjölkpulver och gelatin, är fria på fosfor. Så jag skulle inte att tillföra dem. (Vi kanske kan flytta denna lite OT-diskussion?)

Det blir så rent och fettfritt. Säkert helt onödigt men du vet hur det är med vanor. Jag sköljer naturligtvis hela koppen noggrannt i varmt vatten före jag sätter tillbaka den på skummaren.

Min lilla dvärgskummare Grotech HEA080 gör ett bra jobb för att vara så liten. Helt klart är det min organiska koldosering (Biopellets + ättika i kalkvatten) som får den att rocka. Jag orkade inte diska ur koppen igår morse så är 24 timmars uppsammat avskum (ja, vad heter det?!): Förresten - är det bara jag som använder handdiskmedel för att rengöra skummarkoppen nästan dagligen? Jag minns hur paranoid min far en gång i tiden var för att diskmedel skulle hamna i karet. Inte ens akvarierutan fick torkas av med något medel någonsin.

Sitter inte du på ett skolexempel till kar som skulle må bra av lite ren kvävetillsats utan extra fosfor? T ex aminosyror som korallerna direkt kan använda sig av? Annars sitter jag själv med ett kar som beter sig som näringsbegränsat. Jag kan inte mäta fosfat (0,00 mg/l med Hanna) eller nitrat (Salifert). Men jag ser på tillväxten av algerna (röda trådiga saker "Red turf", bubbelalger samt kalkalger) något som förefaller vara förändringar i näringstillgången. Matar jag en fryskub om dagen till fiskarna så växer algerna. Matar jag en halv kub om dagen så bleknar de och tynar bort. Jag hade med största sannolikhet ihjäl ett par symbiotiska gobies (har inte sett till dem) när jag introducerade en "Eight Line Wrasse" och en "Sunburst" (jävla puckat av mig!) och detta ledde till över en månad av algtillväxt som nu har avstannat helt igen.

Visst är det ammoniak i Blomstra, men då säger vi ju samma sak - att algerna inte växer för att se saknar näring t ex kväve i vissa akvarium (kanske fosfor i andra och järn i ett tredje). Ammonium är ju bara en annan form av kväve som för många organismer är en mycket bättre kvävekälla än nitrat som kräver enzymer i form av nitratreduktaser för att omvandlas till för cellerna användbart kväve.

Se där!

Jag är lite skeptisk till förekomsten av dessa observationer men om de är riktiga kan tänka mig att det som begränsar algtillväxten är bristen på t ex järn eller mangan. Sen finns det ju ett element av lotteri i det här - alla alger växer ju inte vid varje tillfälle i varje akvarium pga att de helt enkelt inte finns där. De måste ju också konkurrera om ytan de ska sätta sig på med bakteriebiofilmer. Men jag kan inte utesluta att vissa sötvattensväxter utvecklat "kemisk krigsföring" mot algerna men har missat detta (har inte läst så mycket om sötvattensväxter generellt). Men den som inte menar att algerna är näringsbegränsade kan ju göra ett enkelt experiment. Köp Blomstra som innehåller kväve och fosfor samt alla mikronäringsämnen som alger behöver för sin tillväxt i bra proportioner. Tillsätt detta till det välmående akvariet i små doser upprepade gånger till din Hanna fosfatmätare konstant visar 0,6 mg/l fosfat (halten motsvarar 20x den ungefärliga näringsbegränsande halten för många marina alger). Fortsätt dosera för att upprätthålla denna halt. Är algerna inte näringsbegränsade borde algerna inte tillta den närmaste månaden. Jag är övertygad om att en algexplosion kommer att visa sig i i princip alla saltvattensakvarier som detta testas på.

Jag förstår inte vad dessa andra mekanismer skulle vara. Mår korallerna bra, så tar de upp näring och hindrar näringsnivåerna från att stiga och algerna växer inte. Notera att näring inte bara behöver vara nitrat och fosfat utan även andra kväve- och fosforföreningar eller t ex järn.

Hm. Jag tycker tanken är bra och jag tror inte det gör så mycket om det skulle råka bli ett blad till i denna brochyr. Jag tror innehåller skulle kunna delas upp i två tydliga delar: I. Hur du sätter upp ditt akvarium och vad som kommer att hända den närmaste månaden. Dvs att ammoniak är giftigt och alger växer. En bildserie på ett och samma akvarium dag 1 (grumligt), vecka 1 (klart vatten, LS), vecka 3 (LS + kiselalger, inga djur) och senare (med djur i inga kiselalger) tror jag skulle vara enormt informativt för alla (90%?) som inte orkar eller kan ta till sig skriven information effektivt. Denna del ger tydliga handfasta råd för att minska risken för förlust av djur och allmänt elände. II. Hur du skapar en strategi för att driva akvariet framöver. Budskapet är att det finns en del frågor som måste hanteras långsiktigt. Dels vem som ska bo i akvariet (djurval) och dels kemiproblem, t ex kväve/fosfor och kalcium/magnesium/KH. Dessa frågor kan lösas på olika sätt och efter tyckte och smak. Läs på SVG om detta! Denna del ger frågorna som måste lösas framöver men inga svar.

Du är inne på en mycket intressant diskussion. Förr i världen ansågs djur ha en viss naturlig maximal ålder och sen dog de vid den åldern - de dog naturligt av ålderdom. Man tänkte sig att den maximala åldern var förutbestämd. Denna förklaringsmodell gäller inte längre. Det står inte längre att gamla mormor Agda dog av "ålder" i läkarjournalen. Det finns alltid en utlösande faktor som tog livet av Agda - t ex en blodpropp. Och eftersom vi blivit bättre på att akut hantera dessa dödsorsaker så har medellivslängden ökat något enormt under senare generationer. Med denna förståelse är det nog inte rimligt att tro att fiskar lägger sig ner och dör en naturlig död vid en viss ålder. Snarare är det så att de kommer att dö av någon orsak. I naturen är det säkert ofta ond bråd död genom att de blir mat för någon annan efter förolyckas. I akvariet lär det vara t ex ett strömavbrott, en extremt varm julivecka, överdosering av något preparat, de hoppar ut ur karet osv som tar livet av fiskarna. Vad gäller undersökningen så tror jag den bara kommer att mäta sannolikheten att en dödsbringande olycka inträffar för en viss fiskart. Men jag skulle gissa att datahanteringen blir lite krånglig eftersom många fiskar dör de första veckorna i karet p g a stressen att flyttas in i en ny miljö med andra territoriella fiskar eller p g a att oerfarna akvarister helt enkelt ammoniakförgiftar dem.

Min uppfattning är att saltkar ska sköta sig själva så mycket som möjligt. Men visst underhålls krävs naturligtvis som t ex att rengöra skummarkoppen, fylla på vatten, mata fiskarna, skrapa rutorna och kanske göra ett mindre vattenbyte varannan vecka. Mycket mer än så ska inte krävas om det rullar på. Problemet är väl om det inte rullar på och algerna växer hej vilt. Då är det nog lätt att mäthysterin tar över och man tror att stora och ständiga vattenbyten kan förändra någonting. Jag tror inte på det. Skitalgernas tillväxt påverkas inte av om du mäter en massa värden tre gånger i veckan - de växer lika bra med eller utan mätning. Inte heller brukar de påverkas av vattenbyten eftersom partiella vattenbyten knappast kan påverka några näringshalter till den grad att de blir begränsade i sin tillväxt. Osmos verkar vara enormt populärt men varför ska jag som har fosfat- och nitratfattigt djupbrunnsvatten ta bort lite kisel, magnesium, kalcium och karbonater när jag ändå tillför stora mängder av dessa komponenter med min skitiga saltmix (nej, akvariesalt gör inte av salter av analytisk kvalitet)? Sen att vi strävar efter nollvärden har faktiskt en poäng. Våra testkit är så pass dåliga att fosfat och nitrat knappast kan mätas tillförlitligt (även om det är enklare att mäta fosfat). Visar våra akvariemätkit "noll" så börjar vi närma oss de naturliga nivåerna av kväve och fosfor på revet. Förhöjda nivåer av kväve (delvis nitrat) verkar vara en klart mindre problem än förhöjda nivåer av fosfor (delvis fosfat) vad gäller korallernas hälsa och skitalgstillväxten. Jag tycker helt enkelt att ett bra sätt att få ett lättskött akvarium är att driva det till fosforbegränsning - det ska finnas så pass lite fosfor löst i vattenmassan att det är svårt för skitalgerna att växa till. Fosfattesten ska visa "noll". Det är något som jag skulle vilja se i en modern saltakvariebok - diskutera fosfor/fosfat och hur det ska exporteras långt före man kommer till den överreklamerade kvävecykeln som mest är något att fundera över de första veckorna.

Så nu har jag installerat en tredje Tunze 6045 streamer. Det blev än väldig fart på vattnet med streamer nr 3 vars trålar möts i mitten av karet och skapar en massa turbulens.

Jag har skrivit till Tropic Marin och frågat om det ligger något bakom amerikanarnas påståenden. Återkommer när de svarar.

Kalciumklorid är väldigt hygroskopiskt och plockar upp vatten från luften. Det får då en lite smetig karaktär och kryper nog gärna ur burken. Jag tror det är av den här egenskapen man nyttjar när kalciumklorid används för att minska dammet på grusvägar under sommaren.

Kul att läsa om dina intryck av Six Line Wrasse (Pseudocheilinus hexataenia). Jag har nyligen skaffat en släktfränden Pseudocheilinus octotaenia, Eight Line wrasse, och måste instämma i att dessa gyltor är några riktiga grisar. Jag vet inte var min fisk hittar all mat men den är alltid rund om buken och efter matning ser den ut som en ballong eftersom den äter snabbare och effektivare än alla andra fiskar. Men det är en skön fisk som liksom svävar omkring bland korallerna med minimala kropprörelser för maximal smidighet. Jag gillar den starkt - den är väldigt personlig i uttrycket. (Håller med om att clownfiskar är väldigt trista - i alla fall utan anemon.)

Fasiken jag som var nyfiken på var Ankeborg ligger...!

Ett trevligt initiativ! Men forskarryggmärgen i mig har lite metodologisk kritik mot upplägget (hoppas inte du tar illa upp - det är kritik i all välmening!): Jag tror att frågeenkätens upplägg har en bias med effekten att undersökningen kommer att underskatta fiskarnas livslängd. Anledningen är att t ex långlivade fiskar som fortfarande är still strong and going inte får vara med. En andra grupp som heller inte får vara med är fiskar som levt länge i karet men man sedan gett bort till en vän eftersom de blivit för stora, akvariet skulle läggas eller man helt enkelt tröttnat på dem. En tredje grupp som heller inte kan vara med är fiskar som levt länge men man inte riktigt minns när de införskaffades; just detta lär öka med antalet år som de levt i karet. Min erfarenhet är nämligen att saltfisk blir väldigt gammal om man inte aktivt har ihjäl dem - t ex genom att stressa ihjäl dem nya fiskar, förgifta dem med dåligt vatten eller låta dem hoppa ur karet...

Jag är en nöjd användare av saltet Tropic Marin Pro Reef. Så här långt har jag använt salt från två hinkar som köptes in i början av 2010 men de börjar ta slut och nu är det dags för nyinköp av salt. Men så läser jag av en slump i en tråd på RC påståenden om att saltets sammansättning har ändrats för någon månad sedan. Jag hittar ingen info på Tropic Marins hemsida som substansierar detta. RC-användarna är inte så glada över förändringarna eftersom de upplever att magnesium, kalcium och alkaliniteten har gått ner påtagligt. Finns det någon grund för dessa påståenden om en nylig och ny sammansättning av saltet eller är Tropic Marin Pro Reef samma som det varit?

Jag har tidigare laddat upp en graf på ljusflödet från Cree XR-E i förhållande till temperaturen: https://www.saltvattensguiden.se/forumet/attachment.php?attachmentid=46080&d=1273958110 Jag antar att graferna ser ganska lika ut för t ex XP-G.

Kan du hålla ganska hårt i profilen en länge tid med handen utan att det är besvärande så är temperaturen under 50-60 grader C (gammalt labtrick). Är temperaturen så pass låg så borde det inte vara ett problem för LEDarna.

Aha! Är det någon som vet om detta problem med övertoner gäller även andra Mean Well-drivers än den reglerbara ELN-serien? På RC varnas det för att installera fler än 6 st Mean Well ELN i huset p g a risk för övertonseffekter i elsystemet. Vidare har det varnats för ett större antal av ELN-drivers på en grupp p g a höga pulserande transienta strömmar som gör ledningarna varma. Är dessa aspekter också något man bör bry sig om om man använder Mean Wells icke reglerbara serie LPC? Skiljer det mellan det europeiska 3-fassystemet och det amerikanska elsystemet?

Jag undrar om du inte kommer att uppskatta lite fler Royal Blue i förhållande till de kallvita. Men allt är ju tycke och smak (=beror på hur blåskadad man är). Med mina 50% blå 50% kallvita XR-E så skulle jag nog inte vilja öka vitandelen. Och det gör man ju när man tex byter de vita mot XP-G som är starkare än XR-E. En annan sak som jag snappat upp är att om man gör större byggen så kan ett större antal drivers som t ex de styrbara ELN Meanwell ge underliga harmoniska strömmar (kanske felöversatt av mig från engelska). Kan vara värt att utreda före man installerar ett större antal av dessa drivers hemma om det är aktuellt.

Jag kanske var väl hård i min föreslagna rengöringsrutin. Jag kör faktiskt grov blå filtermassa i ett överrinningsfack i min sump. Halva mattan är därmed av typen droppfilter och den andra halvan är under vatten. De filtrena rengör jag under kranen ungefär varannan vecka och då är de fullpackade med detritus. Jag vet att många tycker att ett sådant "Bio-filter" är big no-no och "nitratfabrik" men det argumentet är knappast trovärdigt när jag tittar på mitt akvarium som med Biopellets och kalciumacetatdosering har helt omätbara nivåer av nitrat och fosfat trots daglig matning.

Jag ramlade på den när jag googlade på "mucus" och "coral". Vet faktiskt inte vilka databaser som SUs bibliotek är anslutna till. Förr fanns något som hette Biology Abstracts som var väldigt bra.