Claes_A

Fasiken det måste vara något sorts mätproblem. Jag blir inte klok på dina vattenvärden och hur de pendlar. Långsamma rörelser är det jag är van vid vad gäller KH i alla fall.

Tropic Marin Pro Reef är jag också mycket nöjd med. Problemlöst salt så här långt - möjligen hamnade jag lite högt i kalcium och magnesium när jag startade med saltet men det är ett lyxproblem och kan inte vara ett problem om saltet används till partiella vattenbyten. Sen är det säkert mitt eget fel som inte blandade saltet med osmosvatten.

Ja inte är det enkelt att förstå det här... Inte undra på att det finns ett oändligt antal texter om KH, pH och olika tillsatser på Internet.

Jag lägger till ännu en mätpunkt. Jag blandade ursprungligt akvarievatten med det koldioxidförsurande ovan tills pH nådde ungefär 7,7 och mätte KH: pH 7,68 KH 7 Igen - KH står helt stilla.

I en annan tråd kom frågan upp om koldioxid påverkar inte bara vattnets pH utan även dess KH. T ex nattetid sjunker pH i många akvarium eftersom koldioxidhalten stiger i frånvaro av fotosyntes och det ger löst kolsyra som driver pH nedåt. I denna process löses mer vätekarbonater/karbonater i vattnet. Påverkar detta KH eller tas deras karbonatalkalinitetshöjande effekt ut av kolsyrans hydroxidjonsalkalinitetssänkade verkan? Är koldioxid ett nollsummespel för KH eller inte? Jag testade detta med ett enkelt experiment. Jag tog ett glas akvarievatten och mätte pH (kalibrerad elektrod) och KH (Tropic Marins kit, hela KH-enheter per droppe). Därefter bubblade jag utandningsluft i glaset via en syresten tills pH sjönk. Då mätte jag KH igen. Akvarievatten pH 8,15 KH 7 Efter utandningsluftsbubbling pH 6,76 KH 7 Slutsats: pH svänger snabbt vid tillsats av koldioxid men KH förefaller inte påverkas nämnvärt.

Jag skulle vänta ett par veckor så att bakterierna kommer igång och bryter ner eventuellt organiskt material. Under den tiden borde den fosfor som finns i det organiska dyka upp som fosfat. Men tänk på att fosfat bara är en form av fosfor - det finns mängder av andra föreningar som innehåller fosfor och som inte går att mäta.

Jag är verkligen inte säker på min sak men jag får inte ihop det om koldioxidens höjande effekt på karbonatalkalinitet inte matchas av dess sänkade effekt på hydroxidalkaliniteten. Men ett enkelt experiment som jag kan göra är att mäta KH på mitt akvarievatten och sedan sänka pH t ex 0,5 enheter med koldioxid och sedan göra en KH-mätning igen. Då får vi ju veta om det blir någon större förändring på KH-mätningen eller inte.

Med risk för att bli repetitiv, men bara så vi förstår varann: Vi är helt överens om att när pH sjunker på natten så driver det upp koncentrationen vätekarbonater/karbonater (karbonatalkaliniteten). Men jag resonerar så att hydroxidjonsalkaliniteten istället sjunker i motsvarande grad och tänker mig att den totala alkaliniteten i systemet därmed förblir densamma. Denna totala alkalinitet (= OH- + HCO3- + CO3-- + lite andra joner) är väl den jag mäter med ett vanligt HCl-titreringsbaserat KH-test med färgomslag?

2G11 är ett annat namn för sockeln till 4-pinnars kompaktlysrör. På Osramspråk heter rören Dulux L.

Med risk att tråden förvandlas till en kemidiskussion: Jag har resonerat lite med kollegorna om karbonatbuffertsystem här på jobbet och vi inbillar oss att koldioxid löst i vattnet borde vara KH-neutralt. Dvs samma mängd stark syra (HCl) borde krävas för att dra ner pH (till 5,2 är det väl för KH?) på en 100 mM NaOH-lösning som på en NaOH-lösning med samma koncentration som man bubblat kolsyra i så att en karbonatbuffert bildats. Det enda som förändrats är pH-titreringsprofilen - den rena NaOH-lösningen droppar i pH linjärt mot mängden tillsatt HCl medan karbonatlösningen har platåer kring karbonaternas buffertoptimum (pKa). Mitt mer intuitiva argument mot att koldioxid skulle höja KH är att då skulle det ju räcka med att tillsätta bara kalciumklorid och ren koldioxid för att akvariet skulle försörjas med kalciumjoner respektive karbonater. Och det fungerar ju inte.

Jag trodde koldioxid var KH-neutralt eftersom för varje vätekarbonat som bildas av koldioxiden så frigörs en vätejon. Och för varje karbonat så frigörs två vätejoner. Dvs vätekarbonater/karbonater må öka när vi löser koldioxid i akvarievattnet men i samma exakt samma utsträckning sjunker pH. När vi sen mäter KH med en pH-titrering med syra så mäter vi väl summan av pH (hydroxidjoner i vårt basiska saltvatten) och vätekarbonat/karbonatbuffertkapacitet? Dvs det vi vinner på gungorna förlorar vi på karusellerna i KH-perspektiv när vi bubblar i koldioxid. Ska KH öka måste vi väl tillsätta karbonater/vätekarbonater med en annan katjon än vätejoner. T ex natrium (Balling) eller kalcium (kalkvatten, fast karbonaterna via hydroxidjoner)? Eller har jag fått det här om bakfoten?

Kan det vara så enkelt att du har dåligt med magnesium i ditt nya saltvatten och det leder till att du förlorar KH och kalcium genom utfällning?

När vi hade saltvattensträffar i Stockholm för ett antal år sedan så var det också ganska trögt att få dit folk. Kanske som mest kom det 20-talet besökare en bra dag men ofta var det färre än så. Men det var ju knappast så att vi hade ett program med influgna namnkunniga amerikaner om man säger så... Föredragsformen kan säkert uppfattas som lite stel och tråkig av många. Jag jobbar inom inom akademin och trots att detta är föredragens Mecka så kan det faktiskt vara ganska låg närvaro på föredragen (eller seminarierna som de kallas för). Träffar man inte direkt folks specifika forskningsintressen eller kan visa upp en internationellt mycket känd forskare så faller antalet besökare snabbt. Gårdagens föredrag innebär nog också en tidsmässig utmaning för de flesta undantaget Linköpingsbor eller de med mycket fritid på en vardag.

Du får skaffa webcam. Jag jobbade utomlands några år och var hemma var tredje helg eller så. Hopplös situation om man är intresserad av något så stationärt som ett saltvattensakvarium...

Ska du göra om det överväg en hävertlösning. Det är helt ljudlöst.

Utsidan av bänken tycker jag är helt okänslig. Kan målas med i princip vad som helst - det ska ju inte komma mer en enstaka stänk från akvariet i alla fall och rumsluften är ju torr. Jag målade min trämöbel med vanlig vattenbaserad lackfärg i vitt. Insidan bänken blir kan bli mer utsatt för fukt. Men idealt sett bör man ventilera bort den fuktiga luften även där. Förutsatt att sumpbygget inte är en stänkmaskin med saltkryp och elände så går det nog med vanlig lackfärg och några extra lager klarlack där. Är det ordentligt fuktigt i bänken så är det nog tvåkomponents epoxy som gäller.

Två dagar med 2 dl järnbaserad fosfatremover - Deltec Aqua Crown - som jag kan regenerera med natriumhydroxidlösning. Fosfat nu 0,06 mg/l med Hanna Checker istället för det vanliga 0,08 mg/l.

Jag har gjort om experimentet ovan för att testa om man kan regenerera aluminiumbaserade fosfatremovers med natriumhydroxidlösning. Jag blandade en saltvattenslösning av nio delar akvarievatten (0,08 mg/l fosfat) och 1 del 10 mg/l fosfatlösning (enligt ovan). Jag förväntade mig därför att detta preparerade saltvatten ska ha ungefär 1,1 mg/l fosfat. Jag tog 10 ml av lösningen till tre olika provrör. Ett rör fungerar som kontroll och där tillsattes inget. I det andra röret tillsatte jag i 20 st nya Ultra-Phos-pärlor och i det sista röret la tillsatte jag 20 st Ultra-Phos-pärlor som jag använt ett antal veckor i mitt akvarium och sedan tvättats under en vecka med natriumhydroxidlösning. Efter tre dygn körde jag Hannas fosfatchecker på de tre proven: Kontroll 1,11 mg/l fosfat Ny Ultra-Phos 0,00 mg/l fosfat Regenererad Ultra-Phos 0,18 mg/l fosfat Så det är skillnad i bindningskapaciteten mellan ny och regenererad Ultra-Phos. Med tanke på att jag tillsatt ett enormt överskott av Ultra-Phos-pärlor till en väldigt liten volym vatten så drar jag slutsatsen att regenereringen inte är praktiskt tillämpbar i akvariesammanhang. Så den som vill regenerera sin fosfatremover ska nog överväga järnbaserad dito - GFO.

Kloka ord. Hade jag ingen pH-mätare skulle jag inte ens funderat över möjligheten att det är lite dålig gasomsättning i karet...

Jo egentligen. Jag har just den lösningen för att tysta utluften. Problemet är bara plats - som alltid med småakvarier som detta så är det trångt i sumputrymmet. Men jag skulle ju kunna satt den på baksidan av sumpmöbeln om jag hade planerat det från början, men nu med vatten i karet är det svårt att komma åt där.

Nä det är verkligen ingen katastrof. Djuren mår bra och korallerna har växt på två ynka veckor (kan se att några mm långa nya grenar har bildats). Men tydligen har jag för få koldioxidförbrukare i karet - jag tror Biopelletsen konkurrerar ut dem näringsmässigt. Jag har t ex inte skrapat rutan en enda gång sedan akvariet sattes upp. Testar med luftslangen.

Satte igång och mäta pH igen i helgen. Och efter tre dagar börjar jag inse att jag nog har ett koldioxidproblem. Anledningen är att pH ligger lite väl lågt; 7,9 - 8,1. Kalkvattnet som jag doserar på natten driver det uppåt ungefär 0,1 - 0,2 enheter men sen kan pH de facto sjunka under dagen. Lite ovanligt för ett akvarium där fotosyntesen vanligen driver pH uppåt. Även om djuren ser ut att må väldigt bra så tyder lågt pH på att jag kanske borde jobba på luftningen. Akvariesystemet inklusive sumpmöbeln är ganska slutet för att ljud och ljus inte ska läcka ut. Fläkten i sumpmöbeln som ska ventilera sumpmöbeln verkar t ex inte evakuera de 150 literna luft med någon större framgång eftersom den får slåss med undertryck (luft har ingen given väg in i möbeln). Men borra hål vill jag inte för då är skummarenbullret ute i vardagsrummet igen. Kanske bara ska dra ut luftslang så skummaren tar in frisk luft?

Jag tycker DaTrucka är svaret på spåren - det spelar inte så stor roll med några tiotals procentenheter fel uppskattad akvarievolym i alla fall. Tillverkarna av olika preparat har ändå bara höftat till med en dosering, troligen baserat på lite räkning med grova antagandet och i något fall genom faktiska tester på ett akvarium. Det viktiga är nog att min ligger i rätt storleksordning, dvs att man har koll på att ens kar är t ex 500 l och inte 50 l eller 5000 l. Egentligen tycker jag alla borde se över sin budget för tillsatser. Börjar denna budget bli väldigt stor för man vill kompensera än det ena än det andra som man tror förbrukas men inte kan mäta så kanske pengarna skulle läggas på salt för vattenbyten istället? Bara en tanke från en som själv är dålig på vattenbyten...

Jag hänger inte riktigt med. Mäter du direkt på kalkvattnet med Saliferttesten? Om det är så, så ser jag ett jätteproblem med det höga pH:t på kalkvattnet.

Min också...