Claes_A

Historien bakom det hela är att alkoholer har använts som kolkälla för denitrifikationsfilter i akvarier under lång tid. Eftersom vodka står på hyllan i varje snabbköp i Tyskland för högst rimliga pengar så var nog ursprungsidéen att försöka få denitrifikationen att rulla i akvariet genom att tillsätta vodkan rakt i baljan och därmed slippa komplicerade nitratfilter. Och nitraten dök som en sten så det tycktes fungera - men orsaken är inte bara denitrifikation utan kanske t o m främst tillväxt av normalt kolbegränsade heterotrofa bakterier.

Genom att bland i ättika och socker i vodkan så har du ju inte bara ändrat lösningen kvalitativt utan även kvantitativt. Dvs du har mer kolkälla per volym jämfört med bara vodka. Har du testat att gå upp i samma mängd tillsatt kol som du använder idag med häxdrycken med bara t ex vodka (kräver lite molräkning)? Det jag funderar på är alltså om häxdrycken fungerar för dig p g a att ditt kar kräver ett visst antal kolatomer per dag snarare än att det kräver just ättika, socker och vodka.

I princip borde det vara kolkälla som kolkälla men visst kan det finnas skillnader mellan dem. Verkanshastighet är en sak jag direkt tänker på. Socker (sackaros eller glukos t ex) är en lättillgänglig kolkälla för alla organismer i karet - alger, bakterier, koraller, alla kommer ta upp socker och de kommer att göra det snabbt. Etanol (vodka) kan inte användas av alla organismer och torde förbrukas långsammare av främst vissa grupper av bakteriearter. Så man torde man kunna använda alla möjliga organiska kolkällor för syftet. Det handlar egentligen bara om att någon ska våga testa och etablera det. T ex aceton (dvs en keton) har använts enligt vad jag har läst. Problemet är bara att nu etablerade erfarenheter vad gäller doseringar och liknande inte finns för alternativa kolkällor.

Var där som liten pojk och minns fortfarande denna attraktion: http://www.coralworld.com/eilat/eng/mitzpe.htm Och så minns jag en cykeltur i en miltärzon vid stranden förföljd av vakthundar...

Jag som gett dig fel info. Jag har rört ihop Tunzes fruktansvärda trista namn på pumparna i nummerform. Jag har AC-pump för vägguttaget (6045? orkar inte kolla), därav 50 Hz-ljudet.

Jo det är nog det jag ser. Men jag undrar om kalciumfosfat finns på levande sten från naturen? Jag trodde fosfor var ett begränsande ämne runt ekvatorn så att det aldrig fanns i överskott i form av fosfat som kan fälla som kalciumfosfat.

Har haft samma sötvatten i karet en vecka nu och de akuta förruttningsprocesserna verkar vara över - vattnet luktar inte illa. Så jag mätte fosfathalten för att se hur mycket stenarna har läckt. 0,25 mg/ml visade Salifert - så det finns en hel del fosfat i stenen. Ska byta allt vatten igen idag fast jag har en känsla av att stenarna kommer att läcka fosfat länge i sötvatten med tanke på att pH ligger så pass lågt (= fosfat är väldigt lättlösligt).

Och färgen på lampan har inget att göra med om man kör med traditionellt galvaniskt eller elektroniskt drivdon? När jag för en tid sedan läste på om olika lampor togs det alltid upp på amerikanska forum att färgen varierar enormt beroende på vad som driver lampan.

Jag måste tacka för tipset! 50-periodersbrummet är i princip borta. Pumpen ger förvisso lite rasslande ljud - troligen p g a rengöringen - men det hemska basljudet är som försvunnet. Jag följde instruktionen till punkt och pricka och använde Cascos mjuka glassilikon. Jag klickade ut silikonet på de fyra punkterna och formade klickarna till små toppar med diskmedelsdoppade fingrar.

Ja en cm tjocka silikongummifötter kanske kan fungera. Undrar om jag kan konstruera dem från silikongummislang?

Kul att karet uppskattas! Jag har bytt vatten tre gånger under den gångna veckan. Första vattenbytet skedde inom 24 h och det vattnet var avloppsvatten. Sen har vattnet blivit gradvis bättre och stinker i alla fall inte. Egentligen kunde jag ha tvättat stenarna i någon annan behållare men det är trevligt med lite vatten i karet... Jag slåss med ljudet från min Tunze nanostream 6055. De rasslande ljudet gick bort efter ett par dagar men som vanligt så återstår det där 50-periodersskaket. När pumpen sitter fäst mot glasrutan så bildas det brummande basljus. Hängder jag pumpen in sin sladd är den helt tyst. Någon som vet om Tunzes ljuddämpande hållare passar till 6055 och om de verkligen är så bra som utannonserats? Jag funderar annars på att sätta lilla sågen i hållaren och försöka hänga upp den i gummi själv.

Efter fem veckor med vatten och en sten full av kväve som bildar stora mängder ammonium och nitrit så torde de ha ett ganska aktivt biologiskt filter i din sten redan. Många bakterier torde klara omställningen från sötvatten till saltvatten utmärkt.

Då kämpar vi med samma irritationsmoment. När jag först testade Tunzepumpen så stod den på bottnen på sina medföljande sugkoppar och brummet hördes i hela huset t o m på övervåningen (akvariet på bottenvåningen). Nu hänger den i en tunnväggig silikonslang (vanlig tjockväggig förde över ljudet) och ljudnivån är acceptabel men knappast tyst. Uppenbarligen är det svårt att tillverka en skakfri pump.

Utan att kunna jämföra pumpen med de andra alternativen så säger jag nej till Tunze Silence 1073.02. Det är på intet sätt en tyst pump utan en vanlig skräpig impellerpump från Sicce som Tunze satt sitt namn på. Den har kraftigt 50-perioders skak som lätt fortplantar sig till akvarium och skåp och skapar ljudlig resonans. Jag känner mig nästan lite lurad som köpte en Tunze Silence i tron att det var en tyst pump av gammal hederlig Tunzekvalitet. Fast med det låga priset borde jag ha fattat vinken...

Vatten i akvariet! Nåja - sötvatten. Har byggt mer revstruktur och tvättar nu stenen med sötvatten. Det som tycks fungera mycket bra är att Cree-LEDarna verkligen lyser rakt ned i karet med en påtaglig spotlighteffekt. Notera hur de sex raderna av LEDar ger tydliga strålar i det grumliga vattnet på bilden nedan. Periferin av akvariet är i princip inte upplyst vilket ser väldigt snyggt ut; lite som en grotta som solen kan kan stråla in i uppifrån. Underligt nog så upplever jag stenstrukturen som mycket mycket större och mer dominant i verkligheten än på fotot där den ser lite ynklig ut.

Jag vill bara hjälpa till att understryka hur enkelt det är att såga upp även större hål med Julas billiga grejer. Jag ställde akvariet i trädgården, kylde med trädgårdsslangen och såg till att 25 mm hålsågen inte gled med hälp av en plankbit med ett borrat 25 mm hål. Första hålet tar fem till tio långa tråkiga minuter med de andra hålen som behövs för att såga bort material för ett 43 mm hål går på ett par minuter. Sliptrissad jämnar till effektivt och problemlöst.

Inspirerad av garfishs (Gustafs) tråd där han limmar ihop torkas LS till en revstruktur slog jag in på samma väg. Leveransen av sten från Tyskland tog (som vanligt) sin lilla tid men jag fick mina 15 kg igår. Så ikväll lekte jag med limpistolen över en Bitburger och satte ihop en revstruktur. Fotobevis (som tyvärr även bevisar mina begränsningar som fotograf...):

Det mest avancerade är att löda en tråd från minuspolen på LED 1 till pluspolen på LED 2. M a o mycket enkelt.

Jag hade ett hörn jag inte älskade i vardagsrummet så det blev ett hörnkar. Men det är en egen liten värld av utmaningar har jag märkt - underliga sumputrymmen, belysningar passar inte helt automatiskt och det blir väldigt mycket vägg i ett hörnkar. Man tittar de facto på två bakrutor samtidigt. En utmaning!

Ja ljuset från de här LEDarna är riktigt kraftigt och klart. Jag får faktiskt lite ont i ögonen efter att ha haft dem på i rummet ett tag. Men det lär nog inte bli fallet när jag väl får vatten i akvariet. Kör du några linser på LEDarna?

Då gör jag det djärva antagandet att det inte är något problem. I värsta fall verkar det vara en förlust av ljus på 10-20% som står för dörren. Men jag ska gräva fram mina tysta datorfläkt jag köpte och se vad som händer med lite aktiv kylning. Intressant att notera är att kylflänsen blir varm ganska snabbt men sen tar det timmar för den att gå från duschvarm (45 grader C?) till inte så bekvämt att hålla handen länge på (60 grader C?). Det verkar som om hastigheten på värmeavgången ligger bara lite lite under värmetillförseln så en fläkt borde göra enorm skillnad. Det är dåligt med RC-folk i bekantskapskretsen. Får ragga upp någon på det lilla modellflygfältet utanför Trosa...

Cree anger i sina dokument 150 grader C som maximal "junction temperature". Jag antar att de menar anläggningsytan mellan LEDen och den lilla PCB-brickan den är monterad på. Men det är svårt för mig att mäta den temperaturen. Kan värmemotståndet i en aluminiumkylfläns ge en temperaturdifferens så att jag når 150 grader C i anläggningsytan trots att kylflänsen är kring 60 grader C? Ljusutbyte i förhållande till junction temperature enligt Crees dokumentation:

Here we go! Kul att få höra lite av dina erfarenheter gällande Cree-LEDarna så småningom!

Uppdatering: Jag har målat rampen och monterat en glasskiva över boxen som Cree LEDarna sitter i. Idag kör jag ett långtidstest och mäter temperaturen på bygget utan fläktar. Kylflänsen är nu så pass varm att den känns lite besvärande att hålla handen på en längre tid så jag gissar uppåt 60 grader C. Luften i boxen alldeles under lamporna håller nu stadigt 29 grader C (23 grader C i rummet). Jag känner att varm luft lämnar boxens ventilationshål men det är inget jetdrag om man säger så. Har också kollat luftflödet med röken från en tändsticka och det verkar fungera som tänkt. Så behövs en fläkt över kylflänsen?

Jag stod inför samma dilemma - täckglas eller inte. Jag har aldrig kört täckglas på saltvattensakvarier förr men nu när jag ville bygga in LED-lampor i en kompakt huv så måste ju dessa fukthatare skyddas på något sätt. Men jag valde i slutändan att glasa in LED-lamporna snarare än akvarieytan. Torka täckglas kommer jag tyvärr inte undan (undrar om jag fixar den rutinen?).