Lasse

Du har ställt miljondollarfrågan. Om jag skulle ha ett problem med cyano och framförallt dino skulle jag överväga att göra ren sanden under själva slaget - och också hålla den ren lite grand in på fredstiden. Sedan skulle jag inte röra den utan låta de goda krafterna ta över MVH Lasse

Lycka till - det saltet är det säkraste om man vill ha lite fosfor - det är i sin bas intorkat Röda Havs vatten Inte sagt att det är ett dåligt salt för det - tvärtom. MVH Lasse

Innan någon skriver det - så det tredje största felet är att blint tro på alla "experter" (inklusive mig) Det enda vi är bra på är att sköta våra egna kar (om de ser bra ut) - andra kar - andra förutsättningar. Du måste hitta ditt eget sätt - men om man vill ha mjukisar att trivas skulle i alla fall jag strunta i hela din arsenal tills det behövs. Det är inte den digitala siffran som är sann - det är hur dina djur mår som är facit. 0,08 är ingen katastrof. MVH Lasse

Kör du refugium ? Det är det andra stora felet - tro att höga näringsvärden leder automatiskt till algexplosioner - kan göra om inte motåtgärder användes. Snygga och bra motårgärder är snäckor, eremiter, sjöborrar och algätande fiskar. Många blennys är bra på alger. En ordentlig städpatrull är ofta A och O för att lyckas. Din aresnal gör ju totalt rent på livsnödvändiga ämnen för tillväxt. Kolla in mina båda trådar om mit RSM och om mitt Percula 120. Nitrat okänt och fosfat tidvis över 2 ppm - i RSM så var det över 2,5 på slutet RSM gick i 8 år och Perculan i nästan 7 år. Visst var det några algbattaljer men i slutet var det bara koraller som växte som ogräs. MVH Lasse

Japp - du har ett kar som fungerar bra. MVH Lasse

Här är ett av de största felen vi gör tror jag. Du har mjukisar men vattenvärde och näringsvärde (samt fyrdubbla metoder för näringsbegränsning) för ett ultralåg näringskar (ULN) för krävande och färggranna SPS. Du säger att du startade i oktober 2016 - det stämmer väl inte riktigt va? Skall det stå oktober 2015 eller någon annan månad under 2016? Jag skulle stoppa alla metoder för näringsbegränsning tills mjukisarna börjar må bra igen. Stoppa NOPOX, Stoppa biopelletsen, stoppa fosfatfällningen - bägge typerna. Stoppa ideen med siporax för tillfället. Gör några större vattenbyten för att få bort eventuella gifteffekter av dino xal. Skaffa en större städpatrull - eremiter av olika arter och gärna lite mer snäckor. När saker och ting börjar ordna upp sig - starta då med en huvudmetod. Näringsbegränsning med NoPox kombinerad med lite GFO (Fosfatfällning) - eller med biopellets, - eller med fosfatfällning och siporax. Simma lugnt Har du refugium också? MVH Lasse

Problemet med cyanon (och kanske även dinon) är att de kan använda kemisk krigsföring mot konkurrerande organismer. Vattenbytena och minskningen av biomassan plockar bort mycket av den effekten så att andra organismer kan etablera sig och slåss på lika villkor. Din ökning av balling tyder på att du är inne på rätt spår. Cyanon ser inte ut som spirulina (som är lite skruvad normalt) Kan du få bild med större förstorning? MVH Lasse

Jag tänkte på uttrycket "Chasing numbers" som ofta används i den vida betydelsen som jag gjorde i min översättning MVH Lasse

Kör igång för fasiken. Ettdera har du nitrifikationen igång och då riskerar du ingen ammoniaktopp eller så har du ingen belastning och då får du samna problem igen när du går in med fisk. Börja med en stabil fisk - jag brukar ha en sammetsclown som jag matar försiktigt och försöker få den att äta i eller framför håven. Bra trick om man vill fånga den senare. Först veckan mat var tredje dag 2 dra veckan var annan dag och 3 veckan en gång om dagen - bara några korn åt gången (eller frusna artemia) In med en ordentlig städpatrull dag 1 eller 2 - på med ljuset och kör. MVH Lasse

Ja - vi är för okritiska tycker jag - framförallt tycker jag att vi är det till uppmätta enstaka värden. Efter ha jobbat till och från med vattenanalyser i över 35 år har jag lärt mig att shit happensvärden inte är så ovanliga som man kan tro. Får jag ett oväntat värde så gör jag alltid en omtagning med ett nytaget prov. För att jag skall lita på ett värde så behöver jag oftast minst två prov som visar värden i samma storleksordning. Framförallt när det gäller väldigt låga koncentrationer där en vindpust med lite damm kan påverka slutresultatet. När det gäller analyser av spårämnen - oavsett metod - så aktar jag mig för att dra för långa slutsatser av ett värde - jag vill ha en serie av provtagningar för att se om det är en trend eller ett shit happensvärde. Bara att ta ett representativt prov behövs det utbildning för och vad säger att provtagningskärlet inte blivit renspolat med kranvatten och några partiklar med koppar råkade bli kvar och kontaminera provet. Bara för ett värde visas digitalt - sä innebär inte att det är sannare än något annat. Amerikanarna har ett uttryck som kan översättas med att man jagar siffror istället för en balans. MVH Lasse

Ber om ursäkt - Klororganiska ämnen - fettlösliga ämnen - går in i fett som även finns i alger - rakt igenom cellväggarna - detta trodde jag var självklart för en biolog. Samma med kolväten - fettlösliga. Det är på detta sätt som anrikningskedjan startar för dessa ämnen i naturen - trodde också det var självklart för en biolog. tar tillbaka mitt uttalande om att jag inte visste om alger renar från kolväten - det är klart de gör eftersom kolväten är fettlösliga Primära alg/växt fetter - Omega 6 och Omega 3 Googla bioackumulation exempelvis. Dessutom var det nog du själv som inledde snedsprånget när du raljerade över Stigs inlägg Nog om detta sidospår - nu väntar jag på att allt det du hävdar i inlägg ett bevisas på något sätt. Jag har inte de erfarenheterna varken med höga fosfatnivåer eller nitratnivåer - framförallt att koraller påverkas i nitrat över 10. Och vid vilken nivå dör den och gäller det alla koraller? Väntar med spänning att bli överbevisad MVH Lasse

Ja David - det är alltid bra att Googla innan man spikar en åsikt MVH Lasse

Att landväxter kan fungera som luftrenare även för kolväten visades på 80 - talet i en del experiment med herbivarium på Mitthögskolan i Östersund. Om alger har samma förmåga vet jag inte. MVH Lasse

Jag skulle personligen göra så att se till att jag kunde suga ut varje kväll och byta in vatten så mycket som går. Strunta i alla tillsatser. Använda ett basic salt utan massa hokus pokus. Om tillgången på RO vatten motverkar vattenbytena skull jag (om kranvattnet är dugligt) använda kranvatten som komplement så att det går att byta vatten. På de ställen du inte kommer åt - ta en vattenpump och rikta strålen in mot dessa ställen så att mattorna bryts upp. fånga mattorna med häver eller håv. MVH Lasse

Arten är Euphyllia glabrescens och är en stenkorall - ej mjukkorall. Just det här exemplet heter Bengt tror jag MVH Lasse

Rengör sanden ordentligt så kan du nog använda den också - speciellt är det bra att bli av med allt organiskt. Även här skulle jag använda sötvatten. Eftersom du kommer att rengöra ordentligt så skall du betrakta akvariet som nystartat - även om du kan använda en del gammalt vatten. Det innebär att börja med någon av dina tuffaste fiskar och mata väldigt lite under starten. Jag brukar mata lite fryst artemia (4-5 st var tredje dag första veckan, var annan dag vecka 2 och varje dag vecka 3 - alltid med samma mängd.) korallerna kan gå över direkt - de belastar inte i samma utsträckning som fisk - de är snarare nettokonsumenter. Observera - detta är hur jag skulle gjort i din situation - det behöver inta vara rätt för det. Det finns säkert flera andra metoder men jag hade gjort ungefär så här som jag beskrivit. MVH Lasse

Det rör sig nog om titrering eftersom han nämner att han även funderat på calcium i sin tråd på reef2reef MVH Lasse

Om jag var i samma sits så skulle jag borsta de stenar du har väldigt rena med skurborste eller annat i sötvatten. Sedan skulle jag använda den främst i fundamentet av revet. Vid uppstarten skulle jag se till att få in ett ordentlig rengöringsgäng redan på dag 2 eller så. Jag skulle dessutom se till att göra en rätt snabb start med ljuse och belastning fort. Kontentan är att om du flyttar det minsta lilla korn från ditt gamla, eller att det står i samma rum, eller att du inte gör rent dig själv när du går mellan karen så kommer du få in det du inte vill ha in. Vad som gäller är att begränsa biomassan av "fulalger" så mycket som möjligt så de inte kan etablera sig som i ditt gamla. skulle de uppträda igen - sug upp och släng så fort som möjligt och se till att du har betare som åtminstone stör fulalgerna. MVH Lasse

Kolla detta klipp som visar en prototyp för kontinuerlig alkalinitetsmätning samt ett trick att koppla in den till de vanligaste akvariedatorerna utan specialkort. En invändning är att troligtvis kan den inte visa alkalinitet över 10,5 på datorn eftersom åtminstone på GHL ProfiLux så klarar inte kortet pH över 10,5. Tror det är samma på de andra datorerna. Men metodiken talar också om att det här går att tillämpa på all provtagning som utnyttjar titrering - dvs både kalcium och magnesium men det kan behöva specialkort MVH Lasse

Har ni doser 2 så kan ni inte styra doseringen direkt via en elektrod (probe) eftersom den inte ockuperar några sockets utan kör sitt eget race. Det finns dock en workaround numera. En stand alone måste vara definierad som slave och inkopplad på PAB systemet. En doser 2 slave går direkt att använda I mitt fall här definierar att doseringspump 16 att reagera på kanal 64 av switch channels. Man prickar för pumps pump reacts to - switch channel index 64. Sedan ställer man in switch channel 64 att reagera på redox 2 (i mitt fall) på samma sätt som ovan MVH Lasse

Att ställa in ett redoxvärde för ett nitratfilter. Gå till aktuell probe - i mitt fall redox 2 Namnge proben - i mitt fall Redox DSB. Nu skall värdena ställas in högra kolumnen Börvärdet -20 mV Hysteris 10 mV Operation mode controller ändras till Pulse Variable. Startar med Pulse 5 minuter och pause 2 min. Struntar i larminställningen under inkörningen Så här skall det se ut. Nominal Value = börvärde. OBSERVERA att Control Center har en bugg här. När det är sparat och man hämtar in värdena nästa gång så kommer det att stå 0 mV om man angett ett negativt värde. DET ÄR BARA I CONTROLL CENTER DET STÅR SÅ - I DATORN OCH PÅ WBBGRÄNSNITTET FINNS DET RIKTIGA VÄRDET Alarm: Jag brukar inte ställa in detta i inkörningsfasen eftersom larmet kommer att gå. Operation Mode Controller. Det vanliga är att använda on -off och en hysteris. I detta fall med hysterisen 10 mV så kommer - när ärvärdet sjunkit till - 30 mV pumpen gå på och när -20 mV uppnås stängs den av. Om det är långsamma processer eller insattspunkten är långt ifrån mätpunkten så kan det bli kraftiga svängningar. Då finns en operation mode som kallas pulse variable. Detta innebär att tillslagstiden varierar beroende på hur långt från börvärdet man är. Är man långt så är pumpen på upp till maxvärdet man skrivit - i dmitt fall 5 minuter. Sedan gör tillslaget en paus på den fixa tid man satt in - i mitt fall 2 minuter. Är man nära börvärdet så är datorn programmerad att ta hänsyn till hysteresisen och beräkna en lämplig tillslagstid med hänsyn på hur nära börvärdet man är och vilken hysteresis man valt. Sedan väntar den 2 minuter i mitt fall läser av läget igen och gör en ny tillslagsberäkning. På det här sättet kommer man att kunna ha ett väldigt stabilt ärvärde. Mina tider (5 min och 2 minuter) är bara tagna för att börja med - det kan hända att man måste variera dem för finjustering. När nu inställningarna är gjorda vad gäller proben skall man koppla detta till en händelse. I detta fall en socket som skall slå till - i mitt fall en gammal doserpump Doser 1 som dyker upp som en socket under menyn Switch Channels and outlets. I mitt fall är det nummer 28 Dubbelklicka på den och du får upp en dialogruta. Jag ställer in proben Redox 2 och väljer increase eftersom att när börvärdet uppnåtts (plus hysteresisen) så skall pumpen gå till ett högre värde ( i mitt fall från -30 till - 20). Skriv in beskrivning. Man kan invertera funktion och man kan sätta in en Blackout delay tid. Den talar om hur länge händelsen skall vänta när man har haft ett strömavbrott. Sätter man 15 minuter där så dröjer det 15 minuter efter ett strömavbrott innan kanalen blir aktiv om de andra kriterierna är uppfyllda. En väldigt användbar funktion om man vill förhindra eventuella svavelväterisker från sumpen. Jag har min skummarpump att gå direkt men returpumpen får inte starta förrän efter 15 minuter - då räknar jag med att luftningen i skummaren syresatt vattnet ordentligt och oxiderat eventuell svavelväte. Viktig också för mig eftersom jag har en DSB i refugiet. Sedan kan man göra en massa annat roligt med olika vilkor - men det får bli en annan dag MVH Lasse

Lite nya bilder - de nya Cycloseris (favia) börjar att arta sig - färgerna är nog inte framme än. MVH Lasse

Det är biomassa som tar upp det som biomassa brukar ta upp - närsalter, metaller, klororganiska ämnen, organiska gifter och annat. Har man ett snabbt växande refugium med makroalger så behöver man inte heta Einstein för att förstå att även oönskade ämnen försvinner upp i denna biomassa. Exempelvis har det visat sig att vanliga växter i en rumsmiljö klarar att rena luft från kolväten och annat. Klart är ju också att de konkurrerar med korallerna om vissa ämnen men om man ser till helheten så blir det en positiv slutkalkyl. Fördelen är också att man skördar denna biomassa och då lyfter man ut de fastlåsta ämnena för alltid. Det finns också studier som visar att svampar och makroalger släpper ämnen och partiklar som andra organismer kan använda. Tror personligen det blir lite fel om man hävdar att Triton har den här åsikten för de vill tjäna pengar. MVH Lasse

Vart får du egenbildning av syreradikaler från? Jag skrev att spirulina har ett högt innehåll av antioxidanter - detta gör att de aktivt kan bekämpa eventuella aktiva radikaler som attackerar cellen. Det är ju bland annat detta som gör att spirulina är hälsosamt för oss. Sedan är det klädsamt att man redovisar allt som står i en länkad artikel - inte bara den del som passar ens nuvarande ståndpunkt. Att likställa aktiva radikaler med bakteriestatika är i min lilla värld inte helt korrekt herller. MVH Lasse

Det handlar om aktiva radikaler - då främst om syreradikaler som frigörs när väteperoxiden sönderdelas men även OH radikalen samverkar. I den långa tråden på reef2reef slås det fast att vi åtminstone har två varienter av det vi kallar cyano. En av okänd familj och en från släktet spirulina. Väteoperoxiden fungerar inte på spirulinavarianten vilket stöder antagandet att den dödande effekten orsakas av aktiva radikaler. Spirulina är nämligen en organism som är känd för rekordhögt innehåll av antioxidanter. MVH Lasse