Lasse

Avföringen i sig innehåller ingen (ja kanske spårelement) ammonium - däremot organiskt kväve (ca 5 - 15 % av totala kvävet hos människor) Detta kväve kan sedan omvandlas av bakterier till ammonium. I detta fall byts vattnet så ofta att det är mindre troligt. Ja - ytterst lite koncentrerad urin - av mindre betydelse som utsöndringsväg. När fisken inte äter så är det enda kvävet som produceras i kroppen det som blir över om de väljer att använda proteiner i sin näringsomsättning - vilket de oftast gör först när allt fett är förbränt. Oftast sker matsmältningen snabbt och bara något dygn efter ha ätit är det mesta av den nya maten upptagen och överskottkvävet utsöndrat via gälarna. vid transport är det vanligt att man svälter fisk i ca 1 - 3 dagar för att undvika för mycket ammoniumutsöndring under transporten. Att mäta ammonium 5 dagar efter att ha slutat mata (i den koncentrationen) är ganska orimligt. MVH Lasse

Ja du kan nog styra dosen via redox men lägg in begränsningar (om det går i Apex) -I ProfiLux kan man vilkorsstyra en händelse i högst 7 nivåer - exempelvis kan man skriva ett villkor att den kan bara dosera under 2 min varje timme (eller andra tidsintervaller) förutsatt att redoxen kräver dosering. Man kan också med hjälp av avancerade alternativ undvika ett mekaniskt on - off beteende av styrningen. Exempelvis så kan man begränsa doseringen till x sekunder (om börvärdet inte har uppnåtts) och sedan tvinga styrningen att vänta x sekunder innan nästa dosering. Detta är väldigt användbart på långsamma processer som redox. Det tar en liten tid innan elektroden reagerar och man väljer då en funktion som heter pulse variable/fixed pause. Exempelvis så sätter man max påtid till 20 sekunder. Om värdet är långt från börvärdet så doseras i 20 sekunder (eller så länge det behövs inom denna tidsperiod) Om man ligger nära börvärdet så doseras det mindre - det räknar datorn ut själv. Sedan sätter man väntetiden till exempelvis 5 minuter. det betyder att efter doseringen så sker inte någon ny inom denna tidsram (tidsramen kan sättas både kortare och längre - beroende på hur långsam/snabb processen är). Efter 5 minuter doseras det max 20 sekunder igen om börvärdet inte är uppnått. Dessa avancerade funktioner är mycket användbara hos profiluxen för de gör att man kan dosera och styra mjukt upp mot ett börvärde och sedan ligga stadigt där. Och/eller ta hänsyn till att det tar ett antal sek/minuter innan effekten visar sig av en insatt händelse. Om exempelvis doseringspunkten är i sumpen och mätningen någon annan stans så kan man ta hänsyn till tiden det tar innan mätningen uppfattar ändringen. Det är en förenklad form av PID regulering. Med redoxstyrning av kolkälla får man vara försiktig. Det är lätt att dosera för mycket (jag vet av egen erfarenhet) Om inte Apexen har de här funktionerna så skulle jag inte använda styrningen av kolkällan med hjälp av redoxen MVH Lasse

Håller inte helt med om detta - men de är känsliga att använda MVH Lasse

Nej - det är inte rimligt. Dessutom saltvattensfisk pinkar absolut inte - det skulle vara helt förödande för dem med tanke på osmoseproblemet. Den ammonium de utsöndrar kommer via gälarna. MVH Lasse

Den kommer att kunna hantera ännu mera än vad du tror om den får tillräckligt med kol MVH Lasse

Ja - egentligen var det så att jag fick frågan om hur man blandade en stamlösning av nitrat och jag började inlägget - För femtielfte gången - gör så här........ En mycket kvicktänkt Stockholmare (ja de finns) replikerade då direkt med att kalla det för femtielftemetoden.... MVH Lasse

Den här tråden verkar gräva fram något helt nytt MVH Lasse

Googla på Chiton MVH Lasse

Det som är hemligheten med Siporax (och dess företrädare EHEIM´s makaroner) är rörformen och att det är korta rör. Den porösa ytan är effektiv i ca 5 sekunder för nitrifikation - sedan är den överväxt med bakteriefilm och syret tränger inte ner i porerna. Varför är formen så viktig. Jo när man häller ner siporaxen som ett för tjock plockepinn så bildas en hel del kanaler av olika storlekar. Vattnet som passerar igenom stundtals ökar sin hastighet - för att i nästa ögonblick komma i en grövre passage - och hastigheten minskar. Det vill säga - det sedimenterar friskt i en sådan konstruktion. Det uppfångade (sedimenterade) materialet blir sedan föda åt bakteriestammen (de heterotrofa bakterierna) och vid en tillräcklig mängd uppsamlat organiskt material blir det stundtals syrefritt i de breda kanalerna och de for sin bakteriestam (bland annat fakultativa denitrifierare - fakultativt betyder i detta fall att de kan både leva i syrerik miljö och syrefattig, anaerob miljö) I de smala passagerna så finns det fortfarande en del syre och det utnyttjas av de bakterier som minskar BOD innehållet i vattnet (läs det organiska innehållet) Det är mestadels denna bakteriemulm som kommer ut om man skakar på filtret för att mata sina koraller. Men nitrifikation i denna miljö kan ni nog glömma - nitrifikationsbakterierna kommer att konkurreras ut. Ett undantag finns - om man skakar sitt filter varje dag och får ut uppsamlat organiskt material (och heterotrofa bakterier) då kan nitrifierarna ta över under någon/några dagar. Nitrifikationen bromsas av för högt BOD innehåll i vattnet. Det är inte så konstigt med att skaka ut bakterie"skiten" från filtret och ut í tanken med det. Jag matade upp en koloni solkoraller ur en gul fläck bara genom att rengöra filtersvampen rakt ner i akvariet varje dag. Akvariet var på 27 liter - så det var grumligt någon timme MVH Lasse

Så fort du går ner på negativa värden (vilket egentligen är de som redoxmätning är konstruerad för) så är de rätt så stabila. Redoxmätning togs fram från början för att kunna mäta vad som händer i sedimentens porvatten - ett sätt att mäta om det fanns tillgängligt syre eller inte. Togs sedan över till andra applikationer som att styra kraftigt oxiderande processer i rena vatten (läs klorering av vårt dricksvatten) innan man lyckades med att mäta fritt klor direkt. Förkommer fortfarande på bad och annat. Att använda ORP och redoxmätning i ett saltvattensakvariums vattenkolumn är helt ointressant om man inte vill använda den för att styra ozontillsättning eller tillsättning av väteperoxid. Där kan den användas men det finns inga börvärden som är fasta. Man läser ofta att ett bra vatten skall ligga på ca 360 mV men det är en sanning med modifikation. Om jag mäter mitt vatten till 200 mV och skall tillsätta ozon så sätter jag börvärdet mycket lägre - kanske på 250 mV. sedan får det jobba sig upp dit och efter ett tag ligger det ganska stabilt kring denna siffra (med lite dygnsvariation). då är det dags att höja börvärdet lite till. Jag använder dock ytterst sällan värden över 300 mv för ozonstyrning. Man kan använda redoxen för att styra kolkällan i ett denitrifikationsfilter men man bör nog bygga in andra begränsningar i styrprogrammet - som max dos och annat. Det har hänt att jag tömt ganska mycket ur en vodkaflaska utan att det var meningen. använder man ProfiLux så är det inga problem - man har tillgång till ett vilkorsstyrt programspråk där. MVH Lasse

De klara bra låga värden. I importpåsar ( 48 timmars transport) är det inte ovanligt med pH på 6,8 och även under. Sänker du pH till låt oss säga 7,2 - 7,4 så är ammoniaken inget problem alls - inte ens under 3 dagar MVH Lasse

Apropå immunitet - kolla denna länk MVH Lasse

De släpper efter 1 till 5 dar beroende lite på när de infekterade fisken Metoden som jag kallade hinkmetoden innefattade vattenbyte varje dag. Sedan har folk läst på andra forum att var tredje dag räcker - detvfår stå för dem MVH Lasse

Fler skrymslen som parasiterna kan cysta sig på. Mer att göra rent. MVHVLasse

Det räcker med en cirkulationspump eller en luftsten. Håll också fisken mörkt och ostressad så får du ner fiskens metabolism ordentligt. Om du också ställer det lite kallare än normalt så går metabolismen ner ytterligare. Jag byter vatten (kärl) varje dag för att minimera ammoniumuppbygge. Jag har kört det här och tycker jag kan hänvisa till egen erfarenhet MVH Lasse

Se till att du har ett högt flöde (läs hög syrehalt) över biobollarna. Helst skall de ligga fritt i luften så att vattnet spolar över dem och ger en tunn film. Men högt flöde. Går att ha dem dränkta också men även då är det höga flödet nödvändigt MVH Lasse

pH i ditt vatten? Det är inte ammonium som är giftigt utan ammoniak. Hur stor procent som är farlig ammoniak bestäms av pH:t Vid pH 8 är procenten fri ammoniak ca 5 % så det innebär en ammoniakhalt på 0,025 ppm om ditt test visar rätt. Vid pH 8,5 är motsvarande procentsats ammoniak ca 15 % -> ca 0,075 ppm om testet visar rätt. Nu tror jag inte att du kan lita på din ammoniumtest - det brukar man inte kunna göra i saltvatten. Men det är ingen dum idé att lufta kraftigt, eventuellt ha en powerhead i förvaringskärlet så bildad ammoniak drivs ut (ammoniak är en gas) MVH Lasse

Jag kommer inte ha så mycket levande sten i det här akvariet - mer död sten som inte kommer direkt från reven. De här två kommer bli lite av grundfundamentet - och sedan får vi se hur det kommer längre fram MVH Lasse

Snubblade över den här boken (finns som E-bok). Kostar 15 dollar som PDF. Han har rätt många udda idéer - en del som jag inte helt håller med om men den är klart läsbar. Hans akvarium har gått i 40 år! Han kör med bottenfilter nerifrån och upp! Har en väldigt intressant teori om fiskars motståndskraft och om att hålla karantän. Han menar att lång karantän är kontraproduktivt. Här är en tråd till hans tråd på Reef2Reef om detta. Här är länken till en recension och här är länken till boken MVH Lasse

Beror på vad du vill uppnå. nitrifikation eller denitrifikation. Biobollar är som jag ser det bästa för nitrifikationen och makaroner (siporax) om man vill bygga ett denitrifikationsfilter. MVH Lasse

Vad har du för koraller? Jag körde 7 år utan skummare i mitt RSM och några år i mitt Percula. Mitt nano har tuffat i 4 år nu - utan skummare. Är du orolig - dra ner på maten lite. I Perculan gick det hårdkoraller men i de övriga är/var det bara mjukisar MVH Lasse

Jag kan åtminstone öppna dem - en länk till en dropbox och en länk till en artikel i advanced aquarist. MVH Lasse

Hela tanken är att bakteriekulturen nere i bottenskiktet skall tillföra koldioxid (sänka pH), frigöra näringsämnen och annat. Detta transporteras sedan upp i refugiumet där mina makroalger tar hand om det. På vägen upp är det tänkt att det sura vattnet skall göra att en del kalcium och alkalinitet löse upp. det syrerika vattnet uppe i refugiet skall ta hand om eventuell bildad svavelväte - möjligen placeras en oxydator där också. En stor oxydator kommer att finnas i sumpen dessutom. I början kommer jag också ha en skummare nere i sumpen. det här skall bli ett självspelande piano är tänkt. Sedan om det blir så - det vet jag inte. MVH Lasse

I en klassisk denitrifikation så bygger den på att den skall bli skitig och ha aktiv biofilm över hela volymen - eller hur. Det skall bli så hög biologisk aktivitet att bakterierna förbrukar all syre och den blir syrefri. ju mer aktiva bakterier - desto högre ström igenom den. Jauber gjorde en variant av DSB genom sin plenumversion - den byggde på att aktiviteten i bottenvattnet (alltså där du vill ha rent) var så stor att det blev syrefritt och denitrifikation där. Denna nitratfria zon skulle sedan via koncentrationsstyrd diffusion få nitratet att söka sig ner i bädden. Samtliga DSB bygger (om vi skall prata om en koncentrationsstyrd diffusion) att aktiviteten sker längs ner - det är där de ämnen som förbrukas måste bli till noll för att de skall diffundera ner från vattenkolumnen. Detta kräver bakterier. För våra ögon är bakterieslam skitigt. Är det rent - inga bakterier - ingen biologisk aktivitet. Om nederdelen är ren - ingen bakterieaktivitet - ingen verkstad - bädden är för tjock. Nu är min konstruktion inte bara gjord för denitrifikation utan för andra orsaker också. Konstruktionen med siporaxen i botten är till för att minska risken för igensättning. MVH Lasse

Här är intressant läsning och här MVH Lasse