Gå till innehåll

Lasse

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    16 666
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    356

All aktivitet

  1. Du får komma förbi så får vi försöka lösa det så du får ett bättre ljus MVH Lasse
  2. Det brukar i de flesta akvarium sluta med ett par - såvida det inte är väldigt stort MVH Lasse
  3. Den fungerar en gång - vid nästa inloggning måste jag göra samma igen. Jag vill ha default att endast det som är nytt sedan mitt sista besök skall visas när jag trycker på feeden Vad är nytt MVH Lasse
  4. Jo att göra en egen feed fungerar - men det går inte att personifiera den givna feeden Vad är nytt MVH Lasse
  5. Den hamnar under Aktivitet - aktivitetsflöde - custom streams MVH Lasse
  6. Man måste använda rätt begreppsbildningen även när man förenklar Stig. Saltsyra har inget med detta att göra såvida du inte kallar en lösning med en kloridjon och en vätejon för saltsyra Visserligen svag men ändå. Saken är den att om du använt magnesiumsulfat så hade du i stort sett fått samma sak (pratar du om svavelsyra i så fall?) Det som påverkar pH neråt är att när fukten (som i princip är destillerat vatten) tränger in i magnesiumtsaltet och då kommer också luftens koldioxid tränga ner i vattnet efter de jämnviktslagar som råder. Koldioxiden går via kolsyra momentant över och bildar bikarbonat och karbonat, Bildandet av en bikarbonatjon frigör en vätejon och ytterligare en frigörs när reaktionen går till att bli en karbonatjon. Detta pågår till vattnets karbonatsystem är i balans med luftens koldioxid vid det givna pH:t. Fälls det nu ut magnesiumkarbonat så innebär det att jämnvikten rubbas på grund av att karbonatjoner låses fast. Det blir då obalans i buffertsystemet och nya karbonatjoner bildas till jämnvikt mellan det nys pH:ts förmåga att hålla fri koldioxid och luftens innehåll av koldioxid uppnås. PH sänkningen beror helt på luftens koldioxid och karbonatbuffringssystemet samt om någon magnesiumkarbonat bildas. Skulle pt på grund av nått stiga ordentligt så blir det en kraftig bildning av magnesiukarbonat. Testa med magnesiumhydroxid eller kalciumhydroxid genom att med ett sugrör blåsa ner utandningsluft i lösningen. Hydroxidlösningarna ger ett högre pH och fällningarna är intensiva. Men - fällningarna sker vid lägre pH också - det är ingen on - off mekanik. MVH Lasse
  7. Hej Tittar lite på den feed som kallas vad är nytt. Jag vill uppdatera den lite så att den exempelvis bara visar sånt som är nytt sedan mitt senaste besök - inte allt som är oläst. När jag trycker på uppdatera så sker något men inställningen är inte kvar när jag loggar ut och loggar in igen. Försökte då med att skapa en ny feed - det gick men vart tog den vägen - kan inte hitta den igen Red: Har hittat den MVH Lasse
  8. Men de här processerna är inte on - off - de är analoga - det betyder att det alltid bildas lite bikarbonat/karbonat och det under en längre tid bildas en del magnesiumkarbonat. Det är iofs riktigt att bildandet av kalciumkarbonat i sig sänker pH och att processen blir självreglerande till en viss del. Om nu inte hela stelnandet inte kan förklaras med magnesiumkarbonat - vilken process står då bakom att det hårdnar? Sedan vet jag inte vart du får saltsyran i från. Det ingår ingen saltsyra i magnesiumklorid. I fukten bildas klorider och magnesium - ingen saltsyra. Att lösningen kommer att innehålla både kloridjoner och vätejoner är sant men för att få en pH sänkning måste ren saltsyra tillsättas (HCl). Det är upplösningen av denna i H och Cl joner som medför pH sänkningen. Att bara tillsätta kloridjoner till en lösning med valfri innehåll av vätejoner sänker inget pH. MVH Lasse
  9. Har du normal kvalité på ditt kranvatten så är det ingen större skillnad. Ställen med mycket kalcium och karbonater i vattnet undantaget. Skall du mäta väldigt låga fosforvärden (och göra det riktigt) räcker det inte med osmosvatten - då skall utrustningen syratvättas inför varje mätning. MVH Lasse
  10. Det här med skit i bottenmaterialet har lite olika vinklingar. Normalt brukar man räkna med att en bra denitrifikation kräver tillsättning av externa snabba kolkällor men jag har erfarenhet där skapandet av dessa snabba kolkällor sker internt i det anaeroba skiktet. Det krävs dock att det är ordentligt "skitigt" där och att den anaeroba nerbrytningen går på djupet. De bakterier som ansvarar för nitrifikationen (NH4 -> NO2 -> NO3) är så kallade autotrofa organismer - de vill säga - de skapar liv från oorganiska ämnen. Växter och alger är den största gruppen. Nitrifikationsbakterierna är en annan sådan grupp - de räknas till sk "kemo-autotrofa" organismer. Detta innebär att de måste ha en oorganisk kolkälla och för dem så utgör bikarbonat/karbonat denna källa, Det vill säga - de är i sig "alkalinitetssänkande" i och med sin tillväxt. I ett normalt akvarium - salt eller sött så märks inte detta förrän efter en lång tid - alkaliniteten är förbrukad och pH sänks på grund av en långvarig nitrifikation. I saltvatten så maskerar denna process också av det höga ingångsvärdet av alkaliniteten. I ett belastat fiskodlingssystem så märks dock denna "törst" efter alkalinitet ganska snabbt både i sött som salt. Denitrifikationen (som oftast görs av heterotrofa bakterier (undantag svavelbakterier)) är i sig dock alkalinitetshöjande. Nettoeffekten i ett system där all nitrat tillverkas av nitrifikationen och sedan konsumeras av denitrifikationen anses dock i allmänhet vara svagt alkalinitetssänkande. MVH Lasse
  11. Magnesiumklorid + vatten (blir fuktig) delas upp i magnesium och klorid. Vattnet kommer att dra åt sig koldioxid från luften enligt jämviktslagarna - koldioxiden går över i sina kontrapunkter karbonat och bikarbonat. Vid hög koncentration kan då magnesiumet bilda magnesiumkarbonat tillsammans med det karbonat som finns i vattnet (fukten). detta är teoretiskt - men om det är detta som är orsaken till att magnesiumklorid hårdnar och bildar klumpar vet jag inte helt men det kan vara en process. Då bildas olöslig magnesiumkarbonat. Jag har inte pratat om kolsyra - koldioxd är det jag pratat om. MVH Lasse
  12. @Stig - Jag är rädd för att i det fallet kan mycket av den ursprungliga magnesiumkloriden (som är lättlöslig) ha ombildas till nästan ödsligt magnesiumkarbonat. Vet att du fick (bytte) några säckar stelnat av mig för några år sedan - skulle inte göra det bytet idag MVH Lasse
  13. Du är på bettet Laggeman - men bäst var nog ändå streamer med påhängsfilter MVH Lasse
  14. Det troliga är att det har bildats magnesiumkarbonat vilket är svårlöst i vatten. Möjligtvis så skulle syra (citronsyra) kunna lösa upp det igen. Ugnen kanske ger pulver men troligtvis inte av magnesiumklorid utan magnesiumkarbonat och klorid MVH Lasse
  15. Nej inte direkt - men det har ibland kommit med nyligen inköpta exemplar - men det har även hänt med äldre exemplar. nån typ av stress kanske MVH Lasse
  16. Den går nog att rädda om du lyckas hålla rent så att den friska delen till vänster inte angrips av den orsakande bakterien/ciliaten. Jag hade nog inte dragit mig för att använda tandborsten på delen till höger och sköljt av försiktigt under kranen (eller med en pump i saltvatten) MVH Lasse
  17. Gamla gubbar har svårt att krypa förstår du väl Peter Skämt åsido - visst kan jag ha refugium i sumpen och det är inte helt uteslutet att det blir så också. Sumpen kommer inte bli så stor dock - ca 50 * 50 cm och ca 35 - 40 cm hög. Anledningen till att jag har valt den idé jag jobbar på nu är att jag vill ha en ganska djup bädd - ca 25 cm och ett fritt vattendjup på ca 10-15 cm för makroalger. Jag skall belysa den bakre kammaren och troligtvis med omvänd belysning. Jag har tidigare varit en vän av ett jämt och högt pH. Detta på grund av att den fria koldioxiden är betydligt lägre vid ett högre pH och att zooxantheller kan ha en konkurrensfördel jämfört med "ful" alger eftersom de på grund av värddjurets cellandning har direkt tillgång till koldioxid som fulalgerna inte kommer åt. Dessutom så kan kanske korallerna utnyttja den högre spontana kalkbildningen som ett högre pH kan medföra. Den allmänna meningen inom forskningsvärden är också att det lägre pH:t i haven (orsakat av en högre koldioxidhalt i luft och vatten) negativt påverkar kalkbildande organismers tillväxtförmåga. Nu har forskning på en liten kalkbildande alg - coccolitoforid visat att det inte stämmer helt för denna organism eftersom dess tillväxttakt ökat. Jag har bara sett en notis om detta men jag antar att algen (fotosyntesen) tar nytta av den högre koldioxidhalten och därför kan öka sin energi som behövs för kalcifieringen. Det är ju inte direkt jämförbart med Zooxantheller eftersom de lever redan från början i en miljö med högre koldioxidhalt än i omgivande vatten - men kanske det gäller för fastsittande kalkalger. Det här skulle ju också tala en del för att använda kalkreaktor eftersom det per automatik ofta leder till ett ngt lägre pH (mer fri koldioxid) än balling. En DSB medför också en högre koldioxidproduktion vilket skulle tala för användandet av omvänd ljusperiod och DSB i refugiet. Men vilket som blir rätt - det är inte jag man att avgöra utan att experimentera en del. Vad gäller en vattenström igenom DSB så ligger mitt tänk runt att effektivisera DSB:n. Den har normalt en passiv verkande effekt och tar därför lång tid att bli effektiv. Genom en liten svag vattenström igenom sanden så skulle man kanske kunna påskynda mekanismernas. Varför omvänd? Jo jag vet sedan tidigare att om man får en effektiv anaerob zon med denitrifikation så ansamlar den (koncentrerar) både ammonium och fosfat - och det vill jag inte få upp i akvariet direkt. Jag vill också samla så mycket "skit" som möjligt nere under sanden (en idé att suga skummargegget - åtminstone delvis - och placera det under sandbädden har korsat mitt huvud). Att kunna vända pumpningen för att få upp fosfat och ammonium till algerna under den belysta natten är heller ingen otänkbar idé - då kanske kombinerad med en väldigt svag strömning genom akvariet från cirkulationspumpen. @ LN21. pH frågan är intressant - den allmänna synen är ju att i en DSB så sänks pH och calcium och karbonater frigörs från kalkstenen. Jag är inte riktigt säker på den teorin helt ut eftersom jag har sett omvände förhållanden vid kraftig denitrifikation. Alkaliniteten i form av bikarbonat frigörs i den processen och både alkaliniteten (KH) och pH stiger under vissa förutsättningar (gäller när det finns en hög koncentration av nitrat från början och åtminstone i sötvatten) För 12 år sedan fick vi denna helt oväntade effekt att alkaliniteten steg fast vi hade en hög nitrifikationsgrad i ett fiskodlingssystem med en fungerande denitrifikation. Både jag och andra hade ingen förklaring till detta. Nu har jag upprepat bravaden med två andra system. Från att behövt pumpa in rätt mycket bikarbonat för att hålla nitrifikationen igång (och pH runt 7,1) har vi nu (efter det att denitrifikationen gått igång) fått motsatt effekt - en kraftig automatisk alkalinitetshöjning och ett pH som stabiliserar sig mellan 7,9 - 8,2 (sötvatten) KH ? - ofattbara 22. Nu utgick jag från mycket höga nitratnivåer (som sjunkit betydligt) och det är troligtvis förklaringen. När vi får ner nitraten till runt 0 och denitrifikationen bara får ta hand om den nitrat nitrifikationen producerar förväntar vi oss att alkaliniteten kommer att sjunka. Som ni förstår - det snurrar bra i den här skallen - och då kan jag ju inte krypa omkring på knäna med huvudet in i ett skåp - då är det bättre att stå upp och titta på det MVH Lasse
  18. Jag ser inte så noga vilken typ det är. Är det typen med huvud så bryter du bara bort det drabbade huvudet. Är det den typ som är en enda stor skrev så försöker du suga rent så gott det går. Jag har tagit en 10 mm spruta och satt på en kort bit slang. Sedan ner i det drabbade området och sugit. Man riskerar att skada korallen men man har egentligen inget val - den kommer att bli förstörd om man inte gör något. Jag har klarat den typen av attacker på några exemplar - men man får ha lite tur. Så fort du ser brunt slem - sug! MVH Lasse
  19. Är det nere till höger du menar? Brukar inte vara ett gott tecken. Kan vara starten på Brown jelly disease. Blir det brunt slem - försök att få bort allt så kan korallen eventuellt räddas. Brukar dock vara svårt när det är en icke förgrenad euphyllia MVH Lasse
  20. @Wrang Jopp - idéerna är hämtade därifrån men funktionen på facken kommer att vara helt annorlunda. Jag kommer även ha sump i skåpet. Jag har övervägt ett AM Xenia 100 men tror att det här kommer bli betydligt roligare Och varför köpa ett Percula 120 - jag gjorde ju av med ett för 4 dagar sedan MVH Lasse
  21. Det är tänkt att vara torrt för att föra upp kablar och slangar från bänken under. För säkerhets skull kommer jag dra upp ett rör där också. Mittenfacket kommer ha en DSB med makroalger ovanpå. Omvänd belysning. Det kommer att bli ett plenum under DSB:n med möjligheter till sakta cirkulation uppåt samt möjlighet att tillsätta kolkälla under bädden. Kammen kommer att bli ca 78 cm men jag kommer att göra en ränna så att vattnet kommer ut i högra hörnet. Detta blir en variant av remote DSB och refugium MVH Lasse
  22. Då kommer din durso inte behöva arbeta alls MVH Lasse
  23. Hur stor fallhöjd kommer du att ha mellan box och sump i verkligheten? MVH Lasse
  24. Så var man igång igen. Nu på planeringsstadiet. Jag har funderat lite och vill denna gång ha ett mindre akvarium - runt 250 - 350 liter. Lite lägre än innan och betydligt mer lättskött. Samtidigt skall det vara en liten experimentbänk för att hålla intresset uppe under en längre tid. Jag har tittat på en del färdiga lösningar men kommer nog att arbeta mot en specialbeställning på en hel möbel. Projektet kommer att ta tid att bygga upp så det är inte säkert att det är vatten i det före sommaren. Klart är att jag också kommer att konstruera det så att flera olika tekniker går att använda. denna gång kommer jag arbeta med skummare - förhoppningsvis löser jag det ganska snabbt och den blir lite överdimensionerad. jag har skissat lite grand på akvariet och första utkastet är ett akvarium som är på 120 * 65 * 50 -> 390 liter men visningsdelen kommer att bli ca 120*50*45 -> 270 liter. Low Iron på framsida och ett bakre fack för lite roliga saker. Sump under akvariet kommer det också att bli. Första utkastet kommer här - kom gärna med synpunkter MVH Lasse
  25. När den väl etablerat sig så stämmer det nog men den är faktiskt en av de svårare vad gäller transport och att vänja in till fångenskap och vår mat. Det är anledningen till att den inte ses så ofta i varken akvarier eller i butik. MVH Lasse
×
×
  • Skapa Ny...