Lasse

är en vanlig kommentar i den här tråden (och då menar man troligtvis synlig). Och den inriktningen har väl också jag kanske - det är därför som ingen av mina pumpar syns i akvariet - de är inbyggda i naturliknande klippor (av plast) Felet som görs är att vi lägger moraliska aspekter på frågor som är rent estetiska. Personligen tycker jag att det fulaste som finns i ett revkar är synliga streamers och utlopp. Jag bygger därför in dem i Back to Nature moduler. Detta har inget med min förmåga att ta vara på mina fiskar eller andra djur eller är inget tecken på lågstående moral. det finns människor här som tycker BTN är det värsta de sett. Jag avsky teckningar med gråtande barn men hur många sådan konstverk finns det "out there". Vad gäller om vad som är estetik för olika personer så är den precis som bakändan - delad. Men blanda inte ihop moral med estetik. Vi lever i "moralismens" tid - när allt skall kopplas till låg eller hög moral. Lägst av alla vad gäller morarliska gåvor står de som kan misstänkas vansköta sina djur. Kan man i en debatt slänga fram detta argument - då har man vunnit. Att ha plastkorraller eller inte i ett revakvarium är en ren estetisk eller praktisk fråga - har inget med att göra hur djuren sköts - men ändå läggs det moraliska aspekter på det. Denna moralistiska syn på hur vi skall sköta djur har lett till att sedan 31/12 2009 är det förbjudet för någon som inte har en legitimation att exempelvis ge sin hund eller häst en spruta. Detta får bara göras av legitimerad personal. Det råder ett generellt behandlingsförbud för djur på samma sätt som det har gällt för människor sedan urminnes tider - eller? Dagligen skickas människor hem från våra sjukhus med en packe sprutor som de skall ge sig själva eller låta en anhörig göra bara för man inte har råd med de vårdtider som verkligen behövs. Ditt djur får du inte ge en spruta men du uppmanas att själv spruta dig eller låta en anhörig göra detta. Håll med om att det är en konstig värld vi lever i. MVH Lasse Edit - är inlägget virrigt så är det nog det - de drar sig inte för att skicka med morfin heller

Som vanlig både och. Och det stavas - du blir vad du äter. Matar du dina sötvattensfoderfiskar med marina fetter (omega 3) och annat foder för saltvattensfisk så spelar det ingen roll om det är salt eller sötvattensfisk du matar med. MVH Lasse

Japp. Kan hålla med dig om detta. Min första misstanke var att du fått en ammoniaktopp - men den borde åtminstone tagir räkan också. men underligare saker har hänt. Om du skulle ha en mantis i karet så borde du höra kraftiga knäppningar från karet. Vad var det för fiskar som dog? MVH Lasse EDIT: Fiskarna du nämner är inte speciellt känsliga. Konstigt dock att de dog samtidigt - du hade inte sett något på dem? Det att det hände en vecka efter du satt i dem kan trots allt tyda på en ammoniaktopp. Bara för att du startar långsamt med sten och räkor så belastar du egentligen inte förrän du får in dina fiskar. Vid nästa försök - mata otroligt lite - bara några djupfrysta artemia var tredje dag första veckan. Se till att ha en ordentlig ytvattenrörelse. Byt dina 5 - 10 liter i veckan

Du har ju erfarenhet av sötvatten och har du kunnat ha exempelvis Neolamprologus leleupi, Labeotropheus trewavasae och amanoräkor (och/eller andra sötvattensräkor) i ditt vatten så behöver du nog inte vara så rädd för varken höga koppar eller kloraminnivåer. Har du däremot haft besvär med just dessa olika arter skal du nog göra ngn koppartest av ditt vatten. Missförstå mig rätt - jag rekommenderar dig inte att använda kranvatten. Skulle jag ge en rekommendation så skulle jag nog göra som alla andra - använd RO - detta för att säkra min bakdel. Men beslutet hur du skall köra kan bara vara ditt eget - baserad på den kunskap du har av ditt vatten och jag är bara intresserad av att ge dig (och andra) så vid kunskapsbank/infallsvinkel som möjligt. MVH Lasse

Flyger farbroderns vingar fortfarande över Haga nu när Christer gått upp ytterligare ett steg mot vansinnets brant? (Tänker på XXL Zoo) Hälsa Alien Life Form att jag håller med honom - för en gångs skull MVH Lasse

Vanlighet i våra saltvattensakvarium? MVH Lasse

Tyvärr Magnus - worst case hjälper det inte ens med RO - du får för mycket då också - speciellt med anläggningar av den kvalité som är aktuella för oss. Det är därför jag tycker det är så väldigt viktigt att man adresserar det verkliga problemet och verkligen vet vad man sysslar med. Om man anammar allmänna sanningar och baserar sina lösningar på att saker kan hända - då kommer man lätt fel och förstår nada när det händer. Det är kopparjonen som är farlig och vad gäller stjöstjärnor så är det nog inte kontakten med kopparhaltigt slam som är farligast utan att de sandlevande sjöstjärnorna filtrerar ut organiskt material från sand, dvs de låter sanden passera magtarmkanalen. Har du så höga halter i ditt vatten så är det dessutom ganska farligt för dig personligen att använda vatten i matlagning och annat Vad gäller Christina Ghiasvand artikel om koppar är det en sak som jag absolut inte håller med om - att det är gamla anläggningar med kopparrör och kopparmantlade varmvattenberedare som är farligast. Det är oftast precis tvärtom. Nyinstallationer släpper som tusan. Kopparn är också giftigare vid lägre pH och dessutom fälls den ut bättre vid dessa pH också. Inte alltid - jag har varit med om kraftiga kopprakoncentrationer i hårt vatten (pH > 8,5 Total hårdhet > 15 dH) Aktivt kol kan ta ner kopparhalten men är inte alltid pålitligt. I 99 % av fallen med höga kopparhalter så kommer kopparn från den egna fastigheten. En mycket viktig regel för både salt /sött - RO eller inte är att alltid spola ut systemet och att använda kallvatten vid upptappning. MVH Lasse

Allt går ju - även köra skummare diskontinuerligt. Det som oftast brukas föreslås då är att ha den tyst nattetid (akvariet i sovrummet eller sängen i akvarierummet). Är det någon gång man skall ha igång skummaren är dock nattetid eftersom den hjälper till att lufta ut den koldioxid som skapas nattetid (den skapas alltid men på dagtid tar fotosyntesen hand om överskottet) Jag kan till och med kanske skriva en väl underbyggd avhandling om vikten av att köra skummaren diskonternuerligt men tyvärr skulle det innefatta - ha den inte still nattetid. Går man däremot över till ett system med refugium och omvänd fotoperiod - då kan man skicka av den och bara se till att man får en bra luftning. MVH Lasse

Jo - jag är fullt nöjd med det men jag har mer inriktat mig på att göra ett ljusscenario vilket innebär att intensiteten och "grundfärgerna" varierar kraftigt i detta lilla kar. Nedan är några relativt bra bilder dock MVH Lasse

Glenn - det här gjorde du bra - och de har inte fattat att de inte fått en julgåva utan de har helt enkelt blivit mutade F-n tar dem om de inte gör ett bra arbete nu - då får vi sätta in del 2 av planen - skall bara samla på mig några basebollträn till @ wiking - hur många betalande nu? MVH Lasse

Förutsatt att skummaren klarar att koncentrera näringsnivåerna så är det ju högre konc näring om vatteninnehållet är mindre. Att du får en odör när du kör väldigt torrt beror ju på att du i och med detta inte får uppe så mycket syre i vattnet och du får en syrefri bakterietillväxt med produktion av svavelväte bland annat. MVH Lasse

Tja - där har du nog bättre erfarenhet än vad jag har - jag har inte umgåtts så mycket med oäkta blondiner Jag föredrar de äkta (eller föredrog när det var aktuellt). Men klor har blekande effekt - så varför inte? Men är det inte väteperoxid du far efter Leffe. @ Olle - jag har personligen inte användt C-vitamin tricket - det har hitillsdags inte varit aktuellt här i GBG. Jag vet dock de som har använd det med framgång. Det finns som Picko 1 säger i kryddhyllan i välsorterade livsmedelsaffärer. Det finns en del uppgifter om c-vitamin och koraller också som är intressanta. MVH Lasse

@Henrik Det finns en stor tråd om mitt RSM i avdelningen för RSM - där står allt Jag har dock inte uppdaterat med några bilder på sista tiden eftersom mitt konstiga ljus blir så konstigt i bild Skall se om jag kan ta några bilder senare. När jag skötte det ordentligt - 20 - 30 liter i veckan (sa jag i alla fall - det blev väll 40 l/14 dagar) Det har gått i många år nu och ibland har det inte skötts så bra så längsta tiden mellan V-byten har väl varit 3 - 4 månader. Växer gör det dock ordentligt sedan jag drog på med ljuset. MVH Lasse

Tyvärr Henrik - det gröna i håret beror inte på klor utan på koppar i dricksvatten. Det är första frågan jag brukar ställa när någon - söt eller saltvattensakvarist pratar om konstiga dödsfall, dåligt immunförsvar, döende räkor och annat. Har ni märkt ngt grönt skimmer i håret på blonda personer? Har ni sett gröna avlagringar på toalettporslin och annat? När det gäller ett ingånget revakvarium och koppar så är det oftast faktiskt lite mindre problem än med ett sötvattensakvarium (utan kalciumkarbonat) eftersom en kalkstensinredning "suger" upp kopparjonerna. (Försök behålla behandlingsdos av koppar i ett inrett akvarium mer än någon timme så förstår ni vad jag menar) De flesta svenska vattenverk som använder klor kör idag en kombination av klorgas/klordioxid och ammoniumsulfat. När dessa ämnen blandas i behandlingsbassängerna så bildas kloraminer. Kloraminer brukar inte lukta - men i mycket höga koncentrationer kan du få en "badhuslukt". Att det luktar betyder betyder generellt att det aktuell ämnet lämnar vattnet - det är den lukten du känner. Om inget "avdunstar"- ingen lukt. I och med att man börjat med denna metod som skapar kloraminer i våra ledningar så har man minskat användandet av rent klor ordentligt - till nackdelen att vi kan inte lufta ut det från vattnet - det är kvar och är fortfarande verksam som en aktiv oxiderande radikal. I städer som Stockholm och Göteborg som använder i huvdsak ytvattentäkter så är användandet av klorgas/klordioxid samt ammoniumsulfat den metod som används. I Malmö används olika metoder i olika reningsverk och när man för några år sedan kopplade ihop systemen för att få redundans i vattenförsörjningssystemet så skapade det stora problem för stadens akvarister eftersom vissa delar inte klorerades alls innan. Ert vattenverk kan ge besked vad som används och hur. Det är lika viktigt för de som kör med och utan RO att veta kloreringsmetoden och graden - RO filtren tar nämligen inte kloramin. Kloramin får ni bort med vattenberedningsmedel, aktivt kol (på RO eller kranvattnet - inte i akvariet) eller med C vitamin som jag nämnde innan. Vattenberedningsmedel är bra eftersom det även tar bort ev tungmetaller (eller fäller dem). Erfarenhetsmässigt för mig i Göteborg så är inte kloreringen ngt problem men kan bli det. Jag skall därför ta som regel i framtiden att använda lite C-vitamin både till vattenbyten och tillsatsvatten. Definitivt använder jag det till nystartade akvarium. Men det här borde gälla även för dem som kör med RO-vatten. MVH Lasse

Steves LED drivrar bygger på samma teknik som Janne68:as första kort gör har jag för mig. Jag kör ett sådant kort (Jannes) till ca 150 Watt i mitt RSM. Skivor växer, musslor växer och ljuset är bra. MVH Lasse

Vad tänker du ha i karet - i mitt RSM är skummaren helt ljudlös - hörs inte alls - den existerar nämligen inte Du har In media rack - det borde räcka till mjuk/skiv och LPS, dvs det som ditt ljuse klarar av MVH Lasse

@Ormet Jag tror din gamle far är precis lika duktig nu som då och frågan är om det har hänt så mycket mera inom skummartekniken än att förhållandet för gasutbytet har förbättrats genom mikrobubblorna Till artikeln du refererar till. Författaren är överraskad över att endast ca 29 % av skummet som hade samlats under en vecka i skummaren kunde spåras till organiskt ursprung. 71 % var av oorganiskt ursprung. slutsatsen var att skummet inte bestod av speciellt mycket TOC (Total Organic Carbon) och skumningen tog inte bort speciellt mycket av det organiska kolet i akvarievattnet. Ändå drar man en del slutsatser som jag inte är helt övertygad om är hela sanningen. En sak som folk inte tänker på så mycket är att skummet är en perfekt näringslösning som bakterier kan växa till i. Den illaluktande massan som Wiking inte vill ha i sitt kar (förståligt) kan mycket väl vara döda och döende bakterier som har fått sin tillväxt i skummarkoppen, inte insamlade från vattnet i första hand. Koppen är ett eget system så att säga. MVH Lasse

A) Bidraget av fosfat och nitrater från kranvattnet är de allra flesta fall av mycket liten betydelse jämfört med det tillskott du får från matningen. Skall man använda samma argumentationssätt där så skall du absolut inte mata dina fiskar för det innebär att du tillför både fosfor och kväve till ditt akvarievatten. På vissa ställen där dricksvattnet hämtas i jordbruksbygd kan det förekomma höga halter av nitrat. Nitrat ensamt bidrar inte till algtillväxt - det måste finnas en massa andra ämnen också. Det är klart att du inte skall använda ett vatten med 50 ppm nitrat Det är klart att koppar i vattnet är skadligt, inte bara för ryggradslösa djur. Skall man använda samma argumentationssätt här så kan ju vattnet från kranen innehålla så mycket koppar att det blir för mycket kvar efter RO filtret. Det är viktigt att veta om man har kopparhaltigt vatten eller inte - oavsett om man använder RO eller inte. Vad händer den dagen då man står med ett söndrigt membran och saker börjar dö fast man använder RO? C) och D) Tror inte du vet vad TDS i verkligheten mäter. TDS är ett uttryck för konduktiviteten och har historiskt inte använts i Europa. Konduktiviteten (ledningsförmågan) mäts här i mikrosiemens. Både TDS och ledningsförmågan visar hur jonstarkt ett vatten är (både positiva och negativa joner). Du kan mäta ett högt TDS värde i ett vatten som inte betyder mer än att du har mycket kalciumkarbonat upplöst. I ett annat vatten mäter du samma mängd TDS men beståndsdelen är i stället exempelvis kaliumnitrat. Består ditt TDS värde av huvudsakligen upplöst kalciumkarbonat så spelar det ingen större roll. Ettdera väljer du ett icke bostat salt eller också så kommer det att fällas ut kalciumkarbonat och vattenvärdena stabiliseras. Var ditt TDS värde i verkligheten till stor del beroende på någon nitrat så blir det mer komplicerat. TDS som värde är en onödig parameter i saltvatten - den talar bara om hur mycket frukt det är - inte fördelningen mellan olika fruktsorter. E) Lika sant är att de flesta saltproducenter erbjuder ett salt anpassat för kranvatten F) Egentligen den enda punkten som man kan vara orolig för men vad händer om detta sker samtidigt som ens RO filter har tappat 10 - 40 % av sin kapacitet, eller om det gått hål på det? Vad sedan gäller Randy Holmes-Farley artikel så är frågan om du har läst och fattat den? Jag håller till 95 % med honom om vad han skriver och han lägger upp det på precis samma sätt som jag förespråkar. Han lägger ingen banbulla på någon metod med pseudovetenskapliga argument eller konstiga parametrar utan reder sakta och säkert ut problematiken och talar om de kritiska parametrarna som personer som beslutar att göra så eller så bör tänka på. De 5 % jag inte håller med honom om är kisel och kloraminfrågan. Dessa "molekyler" tillhör nämligen de som de flesta RO membran släpper igenom mer eller mindre. där är det sannolikt att man kan råka ut för problem även om man använder RO vatten. Kisel kan man ta bort med filtermedia och kloramin med vattenpreparat eller C-vitamin. 1 tsk C-vitamin till ca 400 liter vatten fixar kloraminproblemet. MVH Lasse

Kjelle - hur i helsike kan du koppla TDS ihop med KH: Den formeln du anger (med att multiplicera med 17,9 (skall vara 17,6 egentligen) ger hur du kan omvandla en alkalinitet mätt i tyska hårdhetsgrader till en alkalinitet mätt som mg CaCO3 per liter vatten. TDS har inget med detta att göra utan TDS har med ledningsförmågan att göra (konduktiviteten) , dvs den total jonstyrkan i vattnet.. Om ditt vatten bara består av H2O och löst kalciumkarbonat (CaCO3) så kan du göra kopplingen - aldrig annars. @Alexraptor Att du blir påhoppad på amerikanska forum är för mig inget tecken på att man är fel ute, snarare tvärtom. Den länken du lämnar går till en artikel som nog är en av de sämsta och ovetenskapliga inläggen jag sett. Obevisade påstående om du vet vad ditt kranvatten innehåller. Svenskt kranvatten håller internationellt sett en mycket hög kvalité men man måste ju först se vad det är man har. Har man höga nitratnivåer (kan vara aktuellt i jordbruksbygder), höga kiselnivåer skall man se upp med det och vid höga kalciumnivåer väljer man inte de bostade salterna. Punkterna C och D är smått komiska - bland annat säger man Mät TDS på ett saltvatten, naturligt eller blandat med RO, - du kommer att få ett värde på mellan 30 000 - 40 000 ppm! MVH Lasse

Stenen skall ligga direkt på bottenglaset. Det skall alltid byggas upp stenhögar som är direkt förankrade mot botten. Finns det grus i mellan så finns risk fär att grävande djur underminerar din konstruktion. MVH Lasse

Om jag kommer ihåg riktigt så började hela den här diskussionen en gång i tiden med att någon konstaterade att man använde fosfattillskot för att förbättra råvaran vid frysning. Jag hittar inget om det nu men jag tror inte att någon sådan metod används för akvariefiskfoder. Artikeln som länkas till i inlägg 20 ger all bakgrund för ett rationellt beslut i frågan - nej jag sköljer inte frysfodret eftersom jag vill ha alla småpartiklar till alla filtrerare. MVH Lasse

300 - samma vad Wiking? MVH Lasse

Jag skulle (förvånansvärt nog) satsa på 4 st 50 W med 90 gradiga linser - eller prova med 60 gradiga linser på en del av dina nuvarande LED. Det finns billigare linser än de från AC-RC. Det har dessutom kommit en 20 watts hybrid av 445/430/420 nm som åtminstone jag skulle komplettera med. Om jag skulle bygga en ny 20 watts konstruktion så skulle det chippet vara med i stor utsträckning. Skall du trycka ner 3 watt så långt så behöver du linser som är snäva och en stor spottverkan. Du behöver då många 3 watt. MVH Lasse

Jag kommer att köra 3 st 100 LED deömchip över mitt kar (plus ca 130 W LED i en snedramp) som är just en Percula. Med dessa kan jag ha från ca 300 watt till 750 watt (plus 130) så ljus kommer inte vara en begränsning MVH Lasse

Pholidichthys leucotaenia MVH Lasse