Raketforskaren

Det kanske kan vara rörmaskar?

Hej Emil! Tack för titten i fredags, det var väldigt kul att få komma förbi. Det är verkligen ett kanonsnyggt kar du har. Mvh Fredrik

Är spänningen en linjär funktion av den aktuella mätstorheten för alla dessa prober? Temperaturen är det ju med god approximation, men hur är det med t.ex. pH? pH anger man i logaritmisk skala, vilket betyder att "surheten" (konc. av H+) varierar exponentiellt. Detta borde ju tyda på att även spänningen över proben varierar exponentiellt. Detta avhjälps såklart enkelt genom att man logaritmerar sina mätvärden, varvid man får ett linjärt samband som anger pH. Vet man att pH med god approximation är linjärt? Man kan ju tänka sig att "surheten" varierar enligt en lite mer komplicerad exponentialfunktion.

Kommer du vara tvungen att riva mycket i stenen? Kan du inte fiska upp den med något långt föremål?

Kan det inte vara något av dina tester som spökar då. Tester för akvariebruk är ju inte kända för att ha så lysande noggrannhet.

Jag tror tyvärr det kan vara problem med upphovsrätten att publicera den här. Men det går som sagt bra att "låna" en kopia av mig eller Claes.

Timmy, Du verkar ju hänga en del på e-bay så du kanske skulle beställa även Artemiaägg där. http://cgi.ebay.co.uk/Brine-Shrimp-eggs-Artemia-cysts-150g_W0QQitemZ150069819980QQihZ005QQcategoryZ20759QQssPageNameZWDVWQQrdZ1QQcmdZViewItem

Konstigt, jag vet att det åtminstone finns på någon butik här nere. Om du frågar snällt hos din lokala handlare så kan han säkert ta hem.

Kan man bifoga filer i PM då? Jag förstår i alla fall inte hur.

Det finns nog på närmaste zooaffär.

Jag har "Use of Zeolite for Removing Ammonia and Ammonia-Caused Toxicity in Marine Toxicity Identification Evaluations" som pdf om någon skulle vara intresserad.

Hur ser glaset ut? Är det bara en tillskuren glasskiva, eller är den formad på något speciellt sätt? Hur sitter skivan fast i armaturen? Att du skall behöva köpa en ny armatur är ju helt otänkbart. Det är ju riktigt dåligt om det inte skall gå att få tag på reservdelar via alla återförsäljare.

Vanligt fönsterglas absorberar väl den skadliga UV-strålningen tillräckligt bra vad jag vet. Det kan dock bli problem med den höga temperaturen, men det borde väl finnas något lämpligt härdat glas på närmaste glasmästeri. Kanske glas som man har i kaminer?

Se bara till att den är gjord för saltvatten, så att inte skalan är kalibrerad för någon annan vätska.

23o kr låter som ett bra pris. Refraktometer är ett alldeles utmärkt sätt att mäta salthalt på. Det går snabbt, men är framförallt mycket noggrannare än de vanliga "vipparmsmodellerna".

Hej Emil! Jag håller på att, pö om pö, samla på mig saker för att starta mitt första saltkar. Jag har bland annat köpt på mig en ATI Powermodul 8*80 W som jag alltså inte använder för tillfället. Om det är av intresse får du gärna låna den och provköra, innan du bestämmer dig för att köpa en egen. Jag bor i Lund. Mvh Fredrik

504 liter Oj lite sen...

Lift off!!! Grattis Christer!

Ljus sprids elastiskt i vävnad (åtminstone med god approximation), alltså med liten energiförlust. Trots det så är ljusets penetrationsdjup bara några millimeter i vävnaden. Dessutom så har spridningen av ljuset mot vävnadskomponenterna väldigt hög spridningskoeffiecient, dvs. ljuset kan spridas åt många olika håll. Detta gör det omöjigt att rikta strålingen mot zooxantellerna. Strålningen sprids jämt i vävnaden och det mesta övergår antagligen i värme.

Ok, så vi har kommit fram till att fotosyntesen och fluorescensen är två helt skilda processer. Om korallen har sitt nyttiga energiupptag vid en lång våglängd kan dock fluorescens vara till nytta. Detta eftersom ljus med kortare våglängd, genom fluorescens i korallens vävnad, kan "omvandlas" till den längre, och för korallen intressanta, våglängden. Korallen kan alltså dra nytta av en ljusfrekvens som egentligen inte är aktiv i fotosyntesen. Skillnaden i energi på det infallande ljuset och fluorescensljuset har alltså inte kommit korallen till nytta. Energidifferensen har då antingen omvandlats till kemiskt bunden energi eller till annan strålning (antagligen inte synligt ljus pga. den lilla energiskillnaden, snarare IR eller ännu längre våglängder). Det troligaste är dock att korallen bara värms upp motsvarande den "förlorade" energin. Det är intensiteten på ljuset (in/ut) som säger något om hur mycket energi som korallen tar tillvara (förutsatt att en foton absorberas helt vid fotosyntesen). Jag förstår dock inte påståendet att att fotonens energi inte spelar någon roll. Eftersom jag är minst sagt mindre vetande inom kemi så vet jag inte vilka ämnen eller processer som är aktiva under fotosyntesen. Ett faktum är dock att alla energiövergångar i atomer och molekyler sker mellan diskreta energinivåer (enligt grundläggande kvantmekanik), så ljusets våglängd är av största vikt. Åtminstone är det nödvändigt att använda en våglängd som minst motsvarar den, i fotosyntesen, intressanta våglängden. Oj, nu blev det här ett alldeles för långt och helt oförståeligt inlägg i denna intressanta debatt

Ok, jag är ingen stjärna på kemi eller molekylärbiologi så jag köper det du säger. Bara för att förtydliga, du menar alltså att ett ämne fluorescerar med en viss våglängd. Det ljuset har den specifika våglängd som ett annat ämne (klorofyll hos växter) kan använda i fotosyntesen? Vad händer med ljuset i fotosyntesen? Absorberas det totalt, eller fluorescerar det i sin tur med ytterligare längre våglängd? Har naturen anpassat sig så att det alltid är fluorescensvåglängden som är den intressanta? Om det nu är fluorescensvåglängden som är den intressanta våglängden i fotosyntesen så vet man ju att det är den man skall belysa med från början. Det är ju onödigt att belysa med energirikt ljus och förlora en del av energin i olika fluorescensfenomen om man i stället kan belysa med den intrassanta våglängden från början.

Absolut! Om fluorescensljuset har samma våglängd som det infallande ljuset så har ju uppenbarligen ingen energi omvandlats.

Fluorescens måste man så klart också ta hänsyn till. Om man belyser en korall med rött ljus och fluorescensljuset har samma röda våglängd, så har ingen energi tagits upp av korallen. Däremot, om en del av fluorescensljuset har längre våglängd så kan man anta att det infallande ljuset är nyttigt för korallen. En korall, som fluorescerar i samma våglängd som det infallande ljuset, har alltså ingen nytta av den aktuella våglängden.

Lasse menade nog tvärtom. En röd korall har låg absorption av röda våglängder. Alltså får den aktuella korallen bara en begränsad del av sitt energiupptagning från rött ljus. Det röda ljuset är bara "nödvändigt" för att korallen skall se just röd ut. Mvh Fredrik

Höga "Kelvintal" innebär snarare en övervikt av höga fotonenergier (kortare våglängd på ljuset).