-
Antal inlägg
5 598 -
Gick med
-
Senaste besök
-
Dagar vunna
182
Typ av innehåll
Profiler
Forum
Kalender
Galleri
Saltvattensguiden.se ideell förening dokumentportal
Bloggar
Frågesport
All aktivitet
-
Jag har uppfattat det som att det framför allt är nitraten som gör korallen brun, ej fosfaten. Fosfaten har ju en mer direkt tillväxthämmande effekt. Det har ju nitraten också i o för sej men inte på samma direkta o dramatiska effekt som fosfaten. Jag ser en mörkning av korallerna redan vid ett nitrat på 0.2...stor skillnad på mina koraller när nitraten går ner till omätbart från denna nivå. Beträffande fosfatnivåernas inverkan på färg, förrutom den skadliga den har på tillväxten, har jag ingen erfarenhet av. Mvh Jonas
-
artikeln du postar beskriver de jag ovan försöker säga. teorin är inte min egen såklart, utan är McConnanhey´s, och är ganska vedertagen o står att läsa i litteraturen. Sen lasse att de kan finnas andra teorier är ingen som betvivlar, emedan denna vetenskap är komplex. det är sålunda ingen som betvivlar att de finns forskning som i enstaka fall kan tala ett annat språk. Jag vet inte vad du vill säga med ditt inlägg o dina artiklar, för dom säger inte emot de jag skrivit. Inget av de jag skrivit är fel, och inte de du skrivit heller. Därför vore de givande med en dialog. Men istället, så fort du blir emotsagd, reagerar du med att hoppa av en tråd. Moderator's upplysning: Personliga åsikter om en annan person bör hållas för sig själv eller tas med berörd part, det är inget vi tar öppet i forumet! /J
-
men det konstiga här är att mätresultaten inte är särskilt utspridda, utan det handlar om värden som ligger tiopotenser över ett troligt värde!....o detta upprepas..så de kan inte bara ligga i mätfelet...då borde man i alla fall nån gång få ett lågt värde också emellanåt. Dom mätningar jag gjort visar på värden som ligger 30ggr över de som förväntas. Jag vet att deltecs hobbytest inte är superexakt, men nog kan de se skillnad på 0.9 och 0.015 i alla fall. det är nåt som inte stämmer med de här mätarna. Janne inlägg är mkt intressant...uppenbarligen funkar hans mätare...frågan är om de kan vara en batch med reagenser som är defekt...eller helt enkelt defekt mätare i en serie.
-
nu har jag bara skummat detta, men de verkar ju helt enkelt vara ett zeolitfilter som presenteras....de funkar...men är en helt annan o rätt så komplicerad grej. man kan få låga näringsvärden på ett enklare sätt. Nitratvärdet behöver du inte oroa dej för än...först skall nitrit ner, o de kommer du få ner utan någon speciell metod..det är bara att doera bakterier o ha tålamod, o inte belasta för mkt, så har du noll i nitrit så småningom. Sen när detta skett, så kan du börja fokusera på nitraten...den tar kanske upp till ett halvt år innan den är riktigt låg...men du skall se en sakta men säker nedgång hela tiden. Om du landar sen på 1-5 i nitrat o de inte vill ramla ner mer sen, är de inte så tokigt ändå. men om du sen vill finlira, få fram mer färger på koraller etc, så kan de vara frestande att pressa ner nitraten lite till. Först DÅ kan de bli aktuellt med zeolitfilter eller kanske vodkametoden mm. men som sagt, just nu...vänta bara ner nitriten först så tar vi de andra sen;) Mvh Jonas
-
[ Nja..Där är du inte påläst Lasse. Det finns fler vägar än den via HCO3, o en är alltså via kalkbildningen. Så här funkar det: Den kalkbildningsteori som finns presenterad i litteraturen är följande: Ca + HCO3 blir CaCO3 + H Vätejonen reagerar sen med HCO3 HCO3+H blir H2CO3 ja..o resten kan du..H2CO3 blir CO2 + H2O Alltså hjälper kalbildningsprocessen korallen att bilda CO2 utifrån vätekarbonaterna, o därmed får zooxatnhellen en energivinst av detta. det är nämligen mkt svårare för zooxanthellen att själv bilda CO2 ur HCO3..vilket den i o för sej kan med Carbanhydras...men här får alltså zooxanthellen draghjälp, med hjälp av den vätejon som kalkbildningen frigör! Sen har vi ju symbios åt andra hållet också enligt följande: När zooxanthellen förbrukar CO2 stiger PH:t lokalt...vi får en förskjutning av HCO3 joner till CO3 joner...o därmed bildas CaCO3. Sen skrev jag i början av tråden, att korallen nettoförbrukar oorganiskt kol, som svar på arctireefs fråga. De räcker alltså inte med bara CO2 från cellandningen att försörja skelettbildning och zooxanthellen, utan de behövs HCO3 utifrån också. Zooxanthelen kan dels använda CO2 från cellandningen som överförs/translokeras från korall till zooxanthell, men också den CO2 som bildas enligt min beskrivning ovan, SAMT de HCO3 som finns i vattnet. / Jonas
-
se nedan
-
Jag förstod att stig skrev fel, som du ser av min kommentar. Det intressanta här är den roll som zooxanthellen har vid kalkbildningen trots allt. Sen vill jag kommentera dej på en punkt till: du skriver att tubastrea växer mkt långsamt. Detta var vad man trodde, men de finns nya data som talar för att tubastrea bildar lika mkt kalk som en fotosyntetiserande korall. "Tubastrea does actually calcify at a rate, in terms of mass gained, that is comparable to some of the fastest growing hermatypic symbiotic corals" http://www.reefs.org/library/aquarium_net/0797/0797_3.html
-
är de verkligen sant?..jag har en turbinaria reniformis...nog har den zooxantheller..rådet brukar ju dessutom vara att den skall stå mkt ljust.....o så här skriver Fosså om den:"Turbinaria relies heavily on the products of their zooxanthellae". förväxlar du nu inte dessa o menar Tubastrea?... /J
-
se nedan
-
de har du helt rätt i förstås:)...egentligen är de ju volymen fisk man borde mäta...
-
Generellt så tror jag du kan räkna med att all koldioxid som korallcellen avger i o med dess cellandning, går åt till zooxanthellen och kalkbildningen. Skälet att jag tror det är att detta oorganiska kol räcker inte ensamt till utan korallen förbrukar ju även karbonater i vattnet för att bilda sitt skelett. Om de vore ett överskott av koldioxid från korallen skulle korallen kunna växa utan att den förbrukar karbonater i vattnet...men de gör den ju, så därför tror jag all koldioxid som bildas vid cellandningen förbrukas inom korallen. Här ser vi också förklaringsmodellen till problemet med ett för näringsrikt vatten som ger en för hög zooxanthellpopulation i förhållande till korallen. Om korallen har för många zooxantheller så behöver den dra mer karbonater från vattnet för att växa(eftersom zooxanthellerna tar mer CO2 från korallens cellandning)...håller man då inte jämna steg med ökad tillförsel av karbonater i vattnet, så får man sämre koralskellet. Detta är alltså en av teorierna bakom varför en hög nitrathalt ger ett sämre koralskelett. Mvh Jonas
-
de blir nog bra...bli inte nervös;)....tänk egentligen bara på en sak: ta allt i ett väldigt lugnt tempo, gör förändringar långsamt, o köp på dej nya fiskar i ett mkt, mkt lugnt tempo. Väntan är nyckelordet...(tyvärr...för de är roligare att skynda, men de funkar inte i saltvatten:() /Jonas
-
Ja vet inte om jag gjort nåt speciellt..dvs jag har inte mata den..bara ljus o bra med ca o Kh...i o för sej tillsätter jag Jod...de lär ju musslor vilja ha..så kanske är de de som fått den att växa. Sen jag köpte den hos ted i november tror ja de va, så har den nog dubblats, om man räknar arean på manteln. Köpte också en av de där nya musslrona i helgen...ska posta i min tråd lite bilder. Den oranga musslan i den här tråden e fantastisk! O Daniel: skitsnyggt kar...gillar upplägget mkt skarpt...ett av mina favoritkar här på guiden! /Jonas
-
aha...va den den vi stod o dreglade över...?
-
De finns såna tumregler, som är baserade på erfarenhet. Min tumregel, som är enbart baserad på mina egna erfarenheter(så de finns säkert lika många tumregler som akvarister), är akvariets volym i literX1.5/10=cm fisk. tex ett akvarium på 200 liter, ger då 30 cm fisk. detta är när akvariet är moget o inkört, så i början är de betydligt mindre fisk du kan ha. Om du läser i olika böcker hittar du där liknande tumregler, o jag tror dom ligger någotsånär i närheten av "min". Det är alltid bättre att ha lite för lite fisk än tvärtom, o ibland kan man ha perfekt balans, men så köper man den där extra fisken, o så rubbas hela balansen. Mvh Jonas
-
Tack ska du ha;)....hjälper dej så gärna:) Mvh Jonas
-
Det stämmer bra att jod är flyktigt o kan inte doseras så sällan som varannan vecka som man gick ut med på 90 talet, då jod blev populört som ett koncept i Berlinmetoden. De med plastflaska tror jag inte stämmer beträffande svaga lösningar ämnat som spårelementstillsatser. de gäller nog mest högkoncenterade lösningar där jod används som ett desinfektionsmedel. Vore också oerhört tackam att få läsa din artikel...om du postar den till mej, så skall du få ett graits häfte av min lilla skrift......alltid nåt;) Mvh Jonas
-
Repetitio est mater studiorum /JR
-
de e nog lite samma där...din nitrit o fosfat e för högt för korallerna....men, du har ju nu en bra handlingsplan för detta, o allt e på väg åt rätt håll, så de är bara att fortsätta nu på inslagen väg, så kommer så småningom dina värden bli bra:) /J
-
ja..jag skulle flyttat ner den lite...rätt ofta står dom ju på botten eller högst en våning upp. o som sagt...ej blås direkt på den, utan den vill ha ganska lungnt vatten. ..o sen när du får ner nitriten så mår den säkert bättre. Nitriten skall ner till 0.0. Ditt fosfatvärden har ju börjar gå ner riktigt fint!...var beredd på att byta media om kanske redan 2 veckor...mät fosfaten, o när den inte längre sjunker, så byt. Lycka till!... musslor är fantastiska...men kan vara svåra i början innan dom acklimatiserat sej. Mvh Jonas
-
Okej..då lever den...då handlar de om att den inte trivs...detta är svårt att råda, men de kan vara så att den står för ljust eller för mörkt. "Lagom" ljus skall dom ha. Skall ej stå för strömt...o sen måste du ha någorlunda bra vattenvärden. Kanske är de ditt nitritvärde som den inte gillar... Hur e den placerad i förhållande till ljus o ström?...hur ser ditt nitritvärde ut nu?.. det är viktigt att musslan får chans att fastna på ett någorlunda plant underlag...när den väl sitter fast där, så bör man inte flytta den..de kan skada musslan. man blir ju dock tvungen om man upptäcker att den står fel..men var då försiktig o liksom vicka loss den varsamt. Mvh Jonas
-
hmm.....martin...jag tror du tänker från fel ände så att säga;)... flödet i owerflowboxen bestäms inte av owerflowboxen självt utan av returpumpen upp...dvs det flödet som åstadkoms med returpumpen(efter avdrag för stighöjden, vinklar etc)..detta blir ju sen det flöde som uppstår i överrinningen. Det är ju bara o se till att överrinningen klarar detta flöde. Beträffande hur man räknar ut dimensioner på nerfarten borde de inte detta skilja sej från uppfarten. Flöde som flöde...du borde kunna använda samma tabeller...i den länk jag postade i början av tråden, så får du kambredd o rördiameter för de flöde som du kommer få på nerfarten. Det skall alltså inte tolkas som att de blir detta flöde, utan det är det maxflöde som owerflowsidan klarar av. Vad de sen blir för flöde, de bestäms enbart av returpumpen. Mvh Jonas
-
Så bra!...jo..jag minns dom där tabellerna...hoppas dom kan hjälpa dej. Ha de Jonas
Saltvattensguiden
Organisationsnummer: 802438-6222
E-post: admin@saltvattensguiden.se
Aktuell programversion
Invision Community 4.7.18
Tapatalk 2.1.1