jonasroman

en liten berättelse angående frågan: jag har nu relativt hyffsad belastgning, 4 fiskar som matas en hel del, rätt så litet kar, 225l. ganska mkt sand, aragonit, 3-5 cm lager. har 2 st puellaris, en sandstöstjärna, o 5-10 sandsniglar. I vanliga fall skulle de vi de här laget (4månader) bli mörbrunt i häverten vid sandsugning i samband med vattenbyte etc. Jag har inte rört sanden en enda gång, så nu vid mitt senaste vattenbyte tänkte jag suga just i sanden, o väntade mej därför ganska mkt detritus. De som imponerande på mej va att de va i prioncip helt rent i häverten!! de blev inte ens ljusbrunt!, efter 4 månader örörd sand, med någotsånär belastning. detta tycker jag illusterar vilkten av sandskötande djur, o vad dom verkligen gör för en sandbädd.

håller med!

ja..inte omöjligt. men egentligen tror jag inte detta är ett näringsproblem dom har..jag tror fortfarande mer på spårelemtn, jod o den biten...men...de e nästan omöjligt att veta...man får väl prova en sak i taget o se:)...

ja..åtminstone är lagommetoden ett sätt att lite gardera sej... problemet är ju att detta handlar om de koraller vi köper o får från andra som inte kör med lagommetoden, dvs koraller från tex zeovitkar. Vore alla kar zeovitkar, skulle allt va fantastiskt bra, problemet är när vi kör med olika system, då får vi kompabilitetsproblem..de är de som är hela grejen. I min önskevärd skulle alla köra med zeovit, såväl försäljare som kunder...men nu är de ju inte så.

!!??: om näringskällan tvingas bytas till zoozantheller, vilket korallen alltså måste göra om den tidigare vant sej vid kolkälla o därmed nedreglerat sina zoozantheller, kräver detta en uppreglering av densamma, o de Stig, tar betydligt längre tid än omnämnda abdikering!

lasse: Du måste skilja på sned kvot och absolut nitratbrist. I förekommande fall råder ingen absolut nitratbrist, dock en relativ, dvs en sned kvot, men den beror alltså inte på för lite nitrat utan på för mkt fosfat. O då är naturligtvis fel att tillsätta nitrat. Istället skulle man eliminera fosfat. Då säger du: med nitrattillsats skördas alger/fosfat o kvoten återställs. Ja..de stämmer om de handlar om makroalger som går att skörda..men problemet med "din" metod är att de blir precis lika mkt eller mer mikroalger, för de kan du inte styra över, o dessa kan du inte skörda, o därmed får du inte den fosfatexport o kvotåterställning du är ute efter. Sen skall man tillägga att koraller råkar inte ut för bleaching vid 0.2 i nitrat, för en korall som inte är bortskämd med kolkälla eller bakterier, är detta fullt tillräckligt för zozanthellerna. deras problem beror på att zoozanthellerna dött, men definitivt inte pgr av 0.2 i nitrat.

edit, se nedan

säkert sant...men min poäng är vad som händer när man gör korallen beroende av kolkälla o bakterier, o sen placerar den i en miljö som saknar dessa två näringskällor. hade alla hårt kolkälledrivna kar med nollvärden i nitrat o fosfat skulle problemet inte existera, men nu är de ju inte så, men visst...kanske blir de framtidens melodi;)

intressant Marko! RTN fallen kan ju va de jag beskriver, zoozanthellfattigakoraller, beroende av kolkälla och/eller bakterier, kommer ner i ett kar utan de senare, o zoozanthellerna hinner ju inte uppgraderas=koralldöd. Dom som blev bruna, hann uppenbarligen reglera upp sina zoox, alternativt av någon anledning hade hyffsad aktivitet på dom från början. Detta med att vi många har näringsfattiga kar löser inte problemet när man tänker efter. För de är inte näringsfattigheten som räddar korallen som kommer från ett kolkälledrivet kar, utan problemet är just de faktum att OM man i de nya karet inte kör med kolkälla, så drar man undan den livlina som korallen vant sej vid. Livlinan är ju kolkällan i sej(som ju korallen använder direkt), samt bakterierna. Så om man tex har ett kar som mitt med mkt låga näringsvärden, men ej kör med bakterier eller kolkälla, då kan jag i alla fall teoretiskt få problem med en kolkälleodlad korall. Janne: Du säger att mitt resonemang stämmer "sisådär"...de köper jag inte..bättre upp janne..du får på ett liknande sätt som jag isåfall motivera vad du menar med de, annars tror jag dej inte. Du är välkommen med en kommentar:), vilket denna tråd är till för. /Jonas

.en flytt är ju inte en tillvänjning utan ett snabbt miljöbytem o därför kan de ibland innebära problem för korallen. ofta går de bra, men som du ser ovan har jag en del funderingar på att de kan bli mer problem den ena vägen framför den andra. De e nämligen precis de de kan MEN: för att inte ängsla dej alltför mkt...de går oftast bra båda vägarna, för de beror ju på hur ditt kar ser ut o hur näringsvärdena ser ut i de kar korallen växt. i extremfallen kan de bli problem, enligt mej då i en av riktningarna, men i de flesta fall har kanske kunden ett hyffsat näringsfattigt vatten, o försäljningskorallen kanske inte levt i totalt nollnitratvatten...men man bör ändå vara medveten om mekanismerna, o förstå dom.

komplicerat...ja kanske..men de är ju biologin... med långsam tillvänjning håller jag med dej att båda vägarna säkert är problemfria, men när de gäller just flytt är de ju inte långsam tillvänjning som gäller, därav den enligt mej i alla fall väldigt intressanta frågan vad som händer med en korall som plötsligt byter miljö/system. Själv har jag i princip noll i både nitrat o fosfat, utan kolkälla, så visst har de mesta gått bra som kommit ner i min burk från ännu mer näringsfattiga sådana. Men skall jag vara ärlig är de mest fragar, som kommer från näringshaltiga kar...så att de funkar hos mej motbevisar inte mina tankar e jag rädd.

de kan räcka med att ändra riktningen då o då på utblåset

skuller nog satsat på 2 st 150 wattare istället, då akvariet är såpass högt...men lyssna på fler där..alla har vi olika åsikter;) Turbelle 6055..de kommer behövas minst 2 st sådana!, o kanske även de i underkant. good luck!

För de första så går de ju faktiskt inte alltid bra heller med våra koraller, o ett ständigt sökande efter orsaken till de är vår uppgift o ansvar. Vi läser om dagliga problem med de känsliga koralldjuren, där vi långt ifrån alltid hittar en förklaring o varför skulle inte en del av dessa problem kunna bero just på dessa skillnader i koncept? Jag önska att vi kunde ha en mer öppen diskussion från båda håll, för detta handlar inte om att försvara eller dementera nån metod, utan att resonera runt ett fenomen som idag blir allt vanligare: flytta koraller från näringsfattigt vatten till näringsrikt.problemet kan du inte på något sätt soppa under mattan. men visst...en lösning är att vi mer o mer anpassar oss efter naturen, o strävar efter rikgit låga näringsvärden i våra hemburkar, på ett eller annat sätt. men om man inte gör de, så är jag övertygad om att de kan uppstå problem, o då naturligtvis även med naturodlad korall..för visst är de likvärdigt med zeovitodlad, självklart. men där kan du inte säga att de är problemfritt..inte då. /J

de finns en aspekt till: i kolkälledrivna kar så funkar kolkällan som "mat" även direkt till korallen! det är inte bara bakteriefloran som svarar på för polypexpansion i kolkälleakvarium ,utan kolkällan i sej. denna energikälla försvinner också för korallen om den flyttas från kolkälleakvarium till icke kolkälleakvarium. Då blir korallen ännu mer beroende av zoozanthellerna , som alltså är nerreglerrade. jag tycker de vore mkt spännande omvi kunde få lite inputs från folk med praktisk erfarenhet av detta...kanske ganska bristfällig erfarenhet för än så länge är de ju ganska ovanligt att gå den vägen, att köpa koraller från ett extremt näringsfattigt kar o placera dom i sitt konventionella...men med fraggbyten o annat, så ökar ju detta scenario nu. För tidigit att säga kanske. Till zeovit o vodka metodens försvar kan man ju säga att om man har ett sådant kar, , behöver man inte oroa sej..vägen från konventionellt kar till kolkällekar går ju fint. Men dom flesta befinner sej i den omvända sitsen...så vi får väl se va de lider.

[ just precis!!. de är ju denna långsamma adaptation som inte sker vid överflytt av korall från näringsfattig burk till näringsrik...

janne..jag hålle rmed ej om att vägen från näringsrik burk till zeovitburk är ofarlig, men den andra vägen borde kunna bli problem...tycker du inte de teoretiska resonemanget där stämmer?? om inte, så förklara hur du tänker;) Jonas

precis..de tror jag du har helt rätt i...för tanken med kolkälla är ju att de från början är kolet som är begränsande, o ej nitrat o fosfat...annars hade ju inte kolkälla funkat så bra som de ju gör. Slutar man med kolkälla blir kolet på nytt begränsande..o dom heterotrofa bakterierna dör.

Vill väcka en fråga/fundering jag har. Vad händer i ett akvarium som körts på kolkälla en längre tid, o sen slutar med de, låt oss säga ganska tvärt. Min teori är att de kan vara skadligt att sluta med vodka, zeovit etc för snabbt...men har ingen praktiskt erfarenhet, så ni som har de, berätta! teorin: Vid bruk av kolkälla är de assimilation av nitrat som står för den främsta orsaken till nitrat o fosfat minskningen. Dvs det är inge denitrifikation i första hand, utan helt enkelt at bakterierna käkar upp nitraten o använder den till syntes av proteiner etc (nitraten bryts ner inne i bakterien till ammoniak först dock). Denitrifikationsbakterierna gör såklart en liten del i detta också, men avlastas ju en hel del av denna assimilation, varför jag tror denitrifikationen går på lägre varv i ett kolkälledrivet kar, än i ett kar där hela nitrateliminationen måste förlita sej på just denitrifikationen. Samma gäller nog nitrifikationen i ett kolkälledrivet kar...dessa bakterier är nämligen inte heterotrofia, dvs ej kolkälleberoende...utan fixar sin egen kolkälla med hjälp av väte o koldioxid. Det är just därför dom bryter ner nitrit o ammoniak..resprodukten av den processen är vätejoner, som tillsammans med koldioxid bildar den kolkälla bakterien behöver. Vid externt tillförd kolkälla behöver inte dessa bakterier jobba lika mkt, då kvövet istället konsumeras/assimileras av de heterotrofa bakterierna. de icke heterotrofa nitrifikationsbalkterierna borde då tillbakabildas. vad vi då har är ett system med ganska outvecklad flora beträffande nitrifikation o denitrifikation, då vi mest förlitat oss på assimilation! För er som inte orkat läsa allt, förlåt om de blev invecklat, så borde kontentan bli: I ett kolkälledrivet kar tillbakabildas nitrifikations o dentrifikationsbakterier, så om man slutar tvört med kolkälla, borde de finnas stor risk för en nitrit o nitrattopp...likt nystartsfenomenet!

detta är nog inget problem, men däremot de omvända: att stoppa en korall från ett extremt näringsfattigt kar i ett icke zeovitkar: varför jo: ..korallen i ett ganska näringsinnehållande kar (som inte kör med kolkälla alltså) har ju ganska mkt zoozantheller, o får sin näring genom dessa i huvudsak, o antagligen ganska lite via bakterier o plankton. när denna korall kommer ner i ett tex zeovitkar, så kommer ju korallens zoozantheller minska då de ju inte finns så mkt nitrat o fosfat i vattnet. men å andra sidan tillsätter man ju istället bakterier som tillför korallen dessa ämnen, så den klarar ju sej säkert. det är i alla fall ingen nackdel för korallen att ha mkt zoozantheller med sig från början. men tvärtom om, en korall som är odlad i ett kolkälledrivet kar, med oerhört låga näringsvärden..den har dåligt utvecklade zoozantheller o är alltså till stor del beroende av bakterier o plankton för att överleva. Om denna flyttas över till ett konventionellt kar, utan matning med bakterier, kommer korallen bli tvungen att helt förlita sej på zoozanthellerna igen...men dessa är ju nergraderade!..så i de fallet borde man kunna få problem.

håller med om allt som skrivits, men glöm inte heller att de finns tåliga stenkoraller också. Euphyllia har nämnts, o flakväxande montipora växer ju som gräs. En del acroporor är också mkt enkla, så där kan de va värt att testa med en fragg åtminstone...

3 lampor låter fräckt;)..men tänk på följande grundregel: watttalet styrs i första hand av höjden på karet. under 50 cm högt kar räcker de med 150w, över de 250w (så att ljuset alltså når ner till botten). Längden på karet styr antalet lampor, dr ett akvarium över en meter behöver 2 lampor, o över 150 behöver 3. obs..endast tumregler... Så om ditt kar är högre än låt oss säga 45cm kan nog 70wattare bli för klent...hellre 2 st 150w...eller bara en 150w om ditt kar inte är längre än 1 meter. oavsett hur många mhi du gar, så kombinera de med 2 eller 4 st blårör. om du ger oss måtte på karet, o lite mer vad du tänkt ha i de...kan vi nog ge lite mer konkreta förslag;) Jonas

20ml/100liter akvarievolym o lika dosering från alla tre behållare. Mät kh, o de skall ligga på 8-9. om de sjunker under de öka doseringen, tvärtom om de stiger, men sannolikt kommer du behöva öka efter ett tag. kolla calcium också, se till att de ligger på 400-410 om du har ett kh på ca 8. då har du balanserade värden. har du inte de måste du fixa de först innan du kan dosera lika mkt från alla tre behållarna. JOnas

Ruttet ägg är svavelväte. även vid nitratfilter som matas med kolkälla kan de bildas svavelväte, men då beroende på att man doserar för mkt kolkälla i förhållande till nitratmängden. När kolkällan är kvar, men nitraten tagit slut, går denitrifikationsbakterierna över på att bryta ner sulfat istället (som används som elektonacceptor i cellandningen), slutprodukten där är svavelväte. Så den lukten i ett kolkälledrivet nitratfilter betyder överdosering av kolkälla och/eller för lite nitrat i vattnet. /J

beträffande skummarre finns de utmärkta sådana som inte behöver vara så dyra, men helt klart skall du som du resonerar, köpa en med lite överkapacitet. Konstruktionen är enkel o de finns inte så hemskt mkt att utveckla...så gå inte på den att ju dyrare desto bättre skummare. De kan stämma i de lägre prisklasserna, dvs i början finns sjävklart en relation mellan pris o kvalite, men när du närmar dej fleratusenkronorsklassen tror jag du inte får valuta för pengarna. Jag tycker deltec gör bra skummare, till rimliga priser. begagnat är förstår mkt bra, då andrahandsvärdet är mkt lågt på salttillbehör. de där med ljuset, 1w/liter är nog lite förlegat. men t5 behöver du inte gå upp riktigt så högt...de räcker med kanske 0.5-0.7w per liter, då kan du hålla även sps. metallhalogen ger dock inte lika mkt ljus per watt som ett t5, men även där är 1w per liter lite i överkant, eftersom man oftast kombinerar metallhalogen med ett par blårör också. spektrat bör precis som du säger ligga på en bladning mellan 10000 - 20000k. har du bara t5 rör, så kan du tex ha hälften av rören på 15000 o kanske ett på 20000 o ett på 10000...d eger ett fint spektra där alla färger kommer fram. fördelen med bara rör e att du kan variera o blanda spektra mer än med mhi, o därmed styra mer själv precis hur du vill ha ditt ljus. 8-10 timmar är max, de tar ngr månader innan du är uppe i de...börja med nån timme om dan...o första veckorna kanske helt mörkt. öka sen succesivt, så du är uppe i max belsyningstid först efter 3-4 månader.