jonasroman

Jag tror er;-), har fattat nu att det i första hand gäller när anareobism uppstår. Jag har hört det förr via Lasse, men visste inte att det krävdes anareobism. Då förklarar det varför inte alla får Si släpp. Bra o veta, således inte Siporax i en sandbädd eller reaktor. /Jonas

Vad skulle mekanismen vara att mediat släpper Si bara vid anareoba förhållanden? vet man det? /Jonas

Hej Jag tycker du skall avlägsna så mkt alger du kan för hand, såväl döda som levande, men framför allt döda. De levande tar upp näring och CO2 o gör ju därför en sorts nytta, men de döda bara avger näringsämnen som i bästa fall de friska algerna sen tar upp. Döda alger kan också avge gifter. Så, mitt råd är att du avlägsnar så mkt alger du kan, framför allt de döda. Mvh Jonas

@lasse, har du nån kommentar om methanol är att föredra om man skulle kunna få tag på vilket som? Methanol har ju traditionella sett använts mer som jag förstår det i tex nitratfilter osv. Är det en prisfråga som är orsaken? Eller andra egenskaper? Ja, är också nyfiken på vad mer vi kommer lära oss av ICP. Samtidigt som vi drar en del slutsatser av korrekta ICP resultat som kanske detta exempel belyser (kanske, 100% vet vi inte än), så har vi dragit felaktiga också är jag rädd, som ett resultat i bristande kunskap att värdera en ny metod korrekt. Vi behöver mer kunskap om ICP i samma takt som vi använder metoden. Jag fick ett mkt mkt långt brev av en kemist från ett företag (ej triton) där oerhört många fällor med ICP tas upp. Höga Si nivåer är ett värde jag inte alltid skulle lita på med ICP. Det finns en hel del akvarister med siporax som ej fått Si, o tvärtom, så även om jag också tror att Siporax kan släppa Si(kanske som du antyder, anareobism krävs?) så tror jag att Si analysen har en del att önska beträffande ICP. Jag skall återkomma i ämnet när jag hört mer med min källa. Mvh Jonas

samma tanke här

Definitivt:-) Jag tar bollen

Skall förtydliga att KH variationen var mkt liten så dess konc i sig påverkade definitivt inte kalkbildningen i mitt fall. Jag menade att min lilla förändring i KH förbrukning blev en indikator på ökad kalkbidlning, som samexisterade med fosfatsänkning. Det är intressant att det finns så olika uppgifter, det är den första länken jag läst o sen en del artiklar av Randy. Mvh Jonas

Min kalkreaktor representerar ett bra genomsnitt. Jag får +200mv i den och inte är i närheten av ngn denitrifikation, och följaktligen exakt samma i nitrat på ut o in (Davis S nämnde om en liknande erfarenhet). Titta i en reaktor, inte ett spår av bakteribeläggningar!, aldrig i en ca-reaktor, dom är alltid helt rena. O när du tar ut mediat efter 3 månader. Luktar aldrig ngt. Att en Ca reaktor skulle bryta ner nitrat är en myt (om ens en myt för jag kan inte se att det skrivs direkt). Jag tror att det kommer strömma fosfat o annat med in i strumpan i enlighet med konvektion, osmos, diffusionsgradient, kapilärkrafter o allt vad det nu kan heta. Dvs, fosfaten kommer in vad det lider. Om än långsammare. Annars skulle mina mediapåsar INTE kunna dra ut så mkt fosfat som dom gör. Dom visar på att större delen av mediat har varit verksamt, så det du skriver stämmer inte med mina erfarenheter. /Jonas

Jag har ibland fått märkligt höga värden på Si men samtidigt inte det när jag skickat samma test till annat lab (provat 2 ggr). Misstänker risk för korsreaktion mellan Si o Jod för jod har också visat på oväntade resultat med fa mystiskt höga värden. Kan vara rätt mätvärden men en misstanke har fötts hos mig. Har läst om det nånstans också. Det bästa vi har hittills dock så står jag o skall välja tror jag oftast mer på ICP än salifert såklart. Jag tycker vi behöver en ordentlig lektion i ICP o dess styrka o brister. Mvh Jonas

Ja det är frågan det. Tveksam om jag isåfall gillar tillsatsen(om det nu är det) av samma skäl du funderar över. Jag vill ha kontroll själv över tillsatser och inte att en dos blir beroende av en annan, särskilt när vi inte vet om Mo isåfall förbrukas eller ackumuleras, och om förbrukas, hur mkt? Detta får mig allvarligt att överväga att sluta med Nopox, i alla fall under perioder när/om jag har oönskad växt av en viss mikroorganism, som cyano. Grejen är att andra kommersiella kollällor kan ju också innehålla detta? Eller annat? Får kanske skaffa kemiskt ren ethanol då. Mo är ju inte direkt selektivt.

Jag ber om ursäkt om mitt svar rörde till det för dig (trådskaparen). Följer du en metod Lasse givit dig så skall du såklart hålla dig till den. Man kan lösa saker på fler sätt. Mitt inlägg var mest till för att förklara att de där vita du inledde hela frågan med tror jag är bakterieblomning som beror på Nopox. Mvh jonas

Den här tråden är mkt intressant och ett bra exempel på hur en diskussion kan lära oss (i alla fall mig) något. Jag var först grundtveksam till om Mo verkligen var en förorening i Nopox...varför just Mo?...men sen efter lite sökande på nätet lär jag mig hur viktig Mo är som cofactor för många bakterier, INKL cyano, men alltså absolut inte specifikt för cyano. Så, låt oss gissa att Nopox medvetet innehåller faktiskt Mo, medveten för att potentiera dessa bakteriestimulerande tillväxt. Förklarar kanske delvis dess ganska ofta högre effekt jämfört med andra kolkällor. Om andra förutsättningar finns för cyano, ja då gör ju inte molybden skillnad på cyano kontra andra bakterier, så i dessa speciella situationer skulle kanske Mo kunna trigga cyano då. Då stämmer det rätt bra med att sambandet Mo/cyano inte alltid inträder, utan det krävs kanske en grund"risk", som Mo kan ytterligare accentuera. Multifaktorielt som så mkt annat. Tack för en lärorik tråd. Idag lärde jag mig något igen:-) /Jonas

Molybden är en co-factor som många bakterier behöver. Jag svär inte på att det gäller alla, det kan naturligtvis bara en mkt kunnig bakteriolog uttala sig om (om ens de), men är absolut inte specifikt för cyano(eller den bakterie du googlade fram). Så, det kan ju hända att Mo är medvetet tillagt i Nopox för att öka dess effekt? Jag tror, också som jag skrev ovan, att Mo kan finnas i Nopox, men inser nu att det kanske inte är en förorening utan medvetet ilagt som sagt, just pgr av dess cofactor i många olika sorters bakterier.!? Jag tyckte ju det lät konstigt från början att just Mo skulle va en förorening, men låter mer logiskt nu om det är en medveten tillsats. Det kan ju förklara varför Nopox är så effektivt, och förresten stöder min tro i en färsk paralleltråd att det var en bakteriblomning bilderna visade. Nopox är potent. Det såg jag inte minst i min nitratreaktor. /Jonas

ICP är mer än bara ICP. ICP-OES kan ej mäta en del av de värden som vi får analyser på med tillräcklig precision för att dra slutsatser, och då spelar en trend ingen roll, för den blir felaktig. För att en trend skall gå att värdera, måste precisionen var hög, medans accuary kan va lägre. Har du låg precision blir trenden falsk. ICP på vissa ämnen har hög precision, på vissa inte. ICP är ett nytt verktyg, och nya verktyg behöver kunskap att värderas rätt. Internet kryllar av över (o kanske under) tolkningar av ICP resultat sedan det kom i var mans hand. Bara för att ett verktyg är det bästa vi har, så säger det inget om hur bra det är, det är bara bättre än det vi hade innan, dvs inget. Jag tror rätt många skulle ha nytta av en kunnig som berättar för oss hur vi skall tolka ICP-OES. Tex kanske vi lär oss att det kan finnas korsreferens (vilket jag tror det gör mellan Si o Jod tex), samt vilka ämnen som kräver egentligen ICP-MS. Jag skulle i alla fall få ut något av att lära mig mer av en expert. Rent generellt så här ett par år med ICP, vill jag påstå att vi fått ganska sällan svar på våra problem med dessa tester och att det finns en tendens till övertolkning. Det är hög tid så här efter ett par år, att utvärdera vad det gett hobbyn samt vässa våra kunskaper att tolka resultaten. När vi köper en ny MR till röntgen eller inför ett nytt labprov, så tar det 10 år innan vi lärt oss tolka all ny högupplöst info. Vägen dit kryllas av överdiagnostik. /Jonas

Det vore intressant som sagt att i samband med nån dag, be ngn analytisk kemist prata om ICP:-)

Det är isåfall en mkt intressant vinkling , men håller ju bara om kolkälleutlösta cyanoutbrott är kopplade till vissa kolkällor som då Nopox. Jag tror sambandet blir mkt mkt svårt att fastställa eftersom cyano förekommer lika ofta (eller oftare) i kar som ej doserar Nopox, och förekommer inte i kar som doserar Nopox. Sen är inte sambandet Mo/Cyano fastställt o då faller hela teorin. Det finns risk att vi blir så förtjusta i en ny teori (vi vill ju alla lösa gåtan) så vi blundar för dess svårighet att bevisa den. Skall vi ta det krasst: 1) Vi vet inte att Mo ger cyano. Kar har cyano med normalt Mo(mitt tex) o kar med högt Mo har ej cyano(i denna tråd tex). 2) Om högt Mo samexisterar i större grad med cyano trots allt så kan Mo va en confounders (dvs det är något annat som triggar cyanon och så är Mo en indirekt sekundär indikator på det bara). 3) Vi vet inte att Nopox innehåller Mo, det kan va korsinterferens. Vi behöver analysera det specifikt med provvatten, samt kanske också jämför med största renheten av methanol o göra samma analys Får man gissa så här långt, så tror jag ändå som de flesta andra i denna tråd, att Nopox är orent o innehåller Mo, men att Mo har inget samband med cyano (o ej kolkälla heller annat än indirekt genom att i vissa fall skeva kvoten N/P). /Jonas

Det är onekligen ett tydligt samband;-)...så då kvarstår frågan, är det en sann förorening eller en interferens i mätning på grund av den denatureringsprocess som Nopox genomgått? ICP har sina svaga områden, jag kan för lite om det, men vet att dom finns, så alla konstiga värden skall värderas utifrån mätmetodens svagheter.

Jag försöker hjälpa frågeställaren men såklart kan ha fel men så här tänker jag: Jag är helt övertygad om att detta är en bakteriblomning orsakat av Nopox . Det räcker att det funnits kväve i systemet, vilket det såklart har gjort (behöver inte va 15 i nitrat, inget jag påstått vara sant), i kombo med högt fosfat, så kan en kolkälla på det ge bakteriblomning. Du kan få bakterieblomning med 0.5 i nitrat om det finns överskott av fosfat och kokällan blir för mkt! I "anamnesen" läser vi hur återväxten sker på nolltid på rutorna o bilden är rätt typisk för bakteriblomning. Vitgrumligt vatten är oftast bakterier (eller kalkfällning i extrema situationer). Fosfat på 0.5 ppm är inte bra(vi kan diskutera farlighetsgraden men bra är det inte). Karet innehåller koraller, och tanken är väl att karet skall gå mot rätt balans o inte fel, då skall man nog rätta till det som är fel. 0.5 i fosfat är dåligt oavsett i vilken tidscykel vi pratar om för det gör att det kommer bli ännu svårare att få balans mellan N o P och normala bakteriella svar vid tex dosering av kolkälla. Struntar man i fosfaten, så kommer den ligga kvar för länge (o dessutom kanske ytterligare öka nu när N är slut), nitraten kommer så småningom stiga igen men snabbt nollas igen vid minsta kolkälledos, samt ge på nytt risk för bakteriblomning. Tanken är ju att akvaristenskall börja nu att sakteliga bygga upp ett rev. Så här är det i denna hobby, vi tycker o tror olika, och då kan det som ni märker komma ganska olika råd från personer med hyffsat stor erfarenhet. Så är det inom mitt eget yrke också (kirurgi)...det viktiga då är att acceptera allas åsikter och inse att denna diversifiering är ett utslag för komplexiteten. Jag tycker ingen skall lämna en tråd för att någon inte tycker/tror samma, tvärtom anser jag det bara berikande. Det är min förhoppning att alla kan se det på det sättet när man inte håller med varandra. Det är så forumet frodas och berikar. /Jonas

Stärker det jag skrev, bakterieblomning.

Jag tror följande har skett: 1) Din grumling samt oerhört snabba återväxt på rutorna är bakterier. Du har alltså pgr av överdos av Nopox(även om du följer dosrekommendationer kan det vara en överdos i ditt fall) fått denna bakterieblomning. 2) Bakterietillväxten har slukat all nitrat. 3) Eftersom nitrat nollats kommer inte fosfat att följa med ner nu, då kolkällan inte längre kan arbeta utan nitrat. 4) Fosfaten på 0.5 är skadligt högt! Det finns ytterligheter o ovanliga undantag där så högt fosfat inte är skadligt, men det är mer troligt att det är skadligt än inte skadligt, så lägg till Rowaphos nu i strumpa, men var beredd på att det kommer mättas snabbt med så högt fosfat. Du kommer säkert få byta media 2-3 ggr med max en veckas mellanrum, innan du absorberat tillräckligt med fosfat. 5) Sluta med nopox 6) När fosfaten nu sjunker o du slutat med nopox kommer nitraten troligen stiga igen med tiden, och när den kanske ligger runt 2-5, och fosfat kommit ner till i alla fall nivåer under 0.1 ppm eller lägre, så är du ganska ok på banan igen. 7) Inte säkert att du behöver gå in med nopox igen efter punkt 6. Följ nitrat o fosfat med 1-2 veckors mellanrum o gå bara in med nopox om både Nitrat o fosfat sticker upp, typfall nitrat över 10 o fosfat över 0.1. Värdena under detta är enklast att inte gripas av panik över. /Mvh Jonas Roman

När det gäller kalkrektorn så bara jag redovisar mina resultat som svar på frågan om nitrat bryts ner i en kalkreaktor eller inte. Om du läste Davids svar så svarar han samma som jag, dvs hans mätningar visar på samma resultat. Sen skälet till att en kalkreaktor ej fungerar som en denitrifikator har jag inte skrivit i sten, pH värdet som delorsak var en spekulation som försök till tes om varför. Du skrev att jag hade fel, men jag har bevisat att jag inte har det, och undrar därför hur dina mätningar ser ut. När svavelvätet skall färdas ngr cm, eller på sin höjd 1 dm, genom GFO mediat, så kan ju fler saker hända, som vi vet från vad som händer med svavelväte i en DSB. Den kan oxideras till sulfat av syre tex(alltså ej av järnfosfaten). Skall järnfosfaten hinna verka som ett oxidationsmedel för svavelvätet o alltså lösa ut sin järnfosfat, så krävs alltså först o främst att det bildas en viss mängd svavelväte centralt pgr av anareobism o nitratbrist. Sen skall den mängden ta sig ut o hinna på den tiden under den korta sträckan reducera bundet järnfosfat? Det låter som om det inte kommer ske med självklarhet. Det kan naturligtvis alltid ske vad som helst under extraordinära förhållanden, men vi pratar ju om den vanliga setupen; vad som händer med en stackars strumpa o ngr dl Rowaphos. Här får man knappt svavelväte i en DSB på 15 cm som varit igång i 2 år, med perioder med noll i nitrat..o du menar att det skall ske i en strumpa mer poröst media placerat i sumpcirk. jag baserar detta också på erfarenhet Lasse. Hur många ggr har hag inte tagit upp dessa strumpor, aldrig känt en lukt av svavelväte. Hela ditt resonemang, oavsett om det bildas svavelväte eller ej, bygger på att du menar att kärnan i en GFO strumpa inte tar upp fosfat då dess mitt förblir overksam pgr av uteblivet vattenflöde där. eller hur? sen för detta med sig då 2 effekter: 1) sämre effekt på att ta upp fosfat per gram media 2) risk för återställning av fosfat av det som trots allt bundits pgr av bildat svavelväte. Så: skall detta stämma måste du visa på att ingen transport sker redan ngr cm in i strumpan? Om jag mäter redox inne i en strumpa längst in, tror du den blir under noll då? Nåt såt måste väl göras för att bevisa din teori? jag gör gärna lite försök om du har förslag på hur dess skall genomföras. /Jonas

Långsammare går det, det är ingen som sagt emot, men som jag fattar dig så menar du att mitten förblir obrukad. Men hur kan den då isåfall som du säger också, sen släppa fosfat?, om den aldrig tatt upp nån där? det haltar för mig.

Nu pratar du om mekanisk filtrering i din madrassmetafor...kemisk drivs av fler krafter, grejen är, om vattnet utanför strumpan hela tiden byts ut, vilket den gör, så tror jag inte det kommer lämna rowaphosens inre kärna oberörd. Du tror ju på att transport sker till o med genom en sten(LS), varför tror du då inte det sker genom ett ännu porösare media som GFO??

Jag har inte fel. Jag har mätt o testat: Jag mätte redox i reaktorn o den var knappt sänkt alls jämfört med karet, cirka +200mv, o nitrat var exakt samma på in som utvattnat! Då var ändå min reaktor rätt stor, packad med mkt fint grus, o ett flöde genom på bara 2 liter/h(och ej luftad på länge). Jag vill mena att en kalkreaktor bryter ej ner nitrat. Säger du något annat, så upp till motbevis, för jag har testat. Resultat är för övrigt ganska förväntat, för det är inte troligt att bakterierna trivs i pH 6.5, med ett KH på 45 etc. Jag hörde Ehsan anse att det skedde denitrifikation, och det var det som fick mig att betvivla detta, och gjorde ngr tester. Reaktorn var då dessutom inte bytt på länge så mediat var inte "luftat" som sagt. Som jag redan skrivit ang fosfat så sker absorptionen såklart snabbare i en fosfatreaktor, men totalmängden som i slutändan absorberats är den samma, det går bara fortare i fluidiserande lösningar. "Inget flöde att tala om", nej, men ett flöde är det, och det räcker. Enda skillnaden är att det tar längre tid att mätta Rowaphosen när den är i en strumpa, eftersom flödet såklart är lägre än i en reaktor, men att flödet skulle vara noll, så mediat i centrum av strumpan förblir overksamt, det tror jag inte på som sagt. Vi talar fortfarande om ett poröst media, och vattnet utanför strumpan byts ut hela tiden, då kommer det ske en transport genom strumpan om än långsammare, men det kommer ske till slut. Så himla kompakt är det inte. Återfällning, som sagt, det skall ju baseras på samma teori om att kärnan är så ogenomtränglig så den blir anareob. Du har fortfarande inte förklarat hur du visat på detta? Har du mätt redox inne i strumpans mitt?. Sen tror jag din teori haltar på en punkt: Om du å ena sidan anser att kärnan är så kompakt så den ej förbrukas, läs tar ej upp fosfat, hur kan den då släppa fosfat, som den ju aldrig tog upp?!;-) Mvh Jonas

Jag har gjort mätningar på kalkreaktor o menar att den denitrifierar ingenting. Jag mätte redox i reaktorn o den var knappt sänkt alls jämfört med karet, cirka +200mv, o nitrat var exakt samma på in som utvattnat. Då var ändå min reaktor rätt stor, packad med mkt fint grus, o ett flöde genom på bara 2 liter/h. Jag vill mena att en kalkreaktor bryter ej ner nitrat. Mvh Jonas