jonasroman

Du kan redan detta:-), men ett svar mer för alla: Titrerar man ner till pH 4.2, så har du titrerat ut cirka 99% av alla joner som bidrager till vattnets alkalinitet, så därför kallar vi det total alkalinitet. Utav denna totala alkalinitet utgör karbonaterna cirka 95%, och Borat resten. Rent teoretiskt kan fosfat, silikat osv också bidra men bidraget är försvinnande litet,. och för att få med fosfats bidrag till total alkalnitet får man gå lägre än till pH 4.2. Inga tester går lägre, så en sådan titrering skulle leda till falskt höga värden o ej möjlig eller meningsfull att jämföra med andra värden. Eftersom alkalinitet består av flera olika joner, är enheten en mängdenhet, ja helt enkelt antalet millimol/liter. Om en alkalininitetsbidragande jon bara kan ta upp en vätejon, blir dess bidag till den totala alkaliniteten just 1 millimol/l. OM jonen kan ta upp 2 vätejoner, som tex CO3, blir den jonens bidrag 2 mmol/l. När den totala alkalniteten räknas ut, summerar man alla dessa joner, och får en siffra i milimol/l, MEN eftersom en del joner viktas dubbelt så går det inte använda enheten MOL, utan man kallar det Eqivalent. Så enheten är, oavsett vilka joner det handlar om, alltid meq/l. I dagligt tal talar vi om Karbonathårdhet också. Det är egentligen enbart karbonaternas bidrag till den totala alkaliniteten, men eftersom den ligger mkt nära den totala (95%) så förenklar vi och sätter likhetstecken mellan KH/karbonathårdhet, och total alkalinitet. Sen att dKH har en annan "siffra" är bara en omräkningsfaktor: meq/l*2.8=dKH Mvh Jonas Roman

haha

Under interzoo fick vi frågan om Borat-alkaliniteten ingår i manuella KH mätningar(inkl vår Alkatronic). Ja det gör den! Vi mäter nämligen alltid Total alkalinitet. Så hur mycket bidrar då Borat till den totala alkaliniteten, vilket kan va bra o veta om någon skulle komma över ett testresultat som bara ger dig karbonatalkaliteten(tex ifrån ett lab)? Det kan vara bra att veta, för att kunna jämföra dessa värden. Om du har naturligt havsvatten med Bor på omkring 4,2 mg / l och ett pH på 8,2, så står Borate för 0,2 dKH av den totala alkaliniteten! Ingenting du behöver tänka på normalt, men som sagt, om du får en analys från ett lab eller liknande som kan mäta endast sann karbonatalkalitet, får du räkna med att detta kommer att ligga cirka 0,2 dKH lägre än "ditt". Jonas Roman Jag inkluderar skiss där jag gör beräkningen för att få detta "0.2dKH" -värde för dem som vill ha siffrorna bakom kulissen;_)(skissen är förenklad, jag gör en del molberäkningar som jag ej visat, blir för kladdigt).

Hej;_) Jag köpte mitt från triton, men NaCO3 köpte jag från fraktfritt.se, och det Nacl fria saltet köpte jag grotechs mineralsalt. rek dig att köra på mitt "mezzoforte plus, refugium method"...är utärderat av mig mot flera ICP tester, o spårelementen stämmer bra om man har hyffsat med makroalger i refugiet. Mvh Jonas R

jag köpte tritons salter

Hej Kontakta oss gärna på supporten, för här kan jag missa en fråga. Batch2 är tyst, men allt är relativt. Pump A, B o D är de som är ordentligt tystade, men C är oförändrad för den går så lite. Troligen har pump A ändrats lite i transporten: Läser du i denna tråd kan du göra så här: Medans du kör pump A(prime hose A), så tiltar du lite lite försiktig på pumpen i sidled oftast, sannolikt är din pump lite i kontakt med plasten, då låter det jättemycket. Om den inte är det låter det inte alls mkt. Så tilta pumpen lite, rör sig om högst 0.5 mm, knappt det, så kommer det till ett betydligt tystare läge. Eftersom den är upphängd i fjädrande material är detta enkelt. Sen gäller det att få pumpen att förbli i det läget. Detta är testat från fabrik men kan ändras under transporten. Tex kan du när du hittat perfekt läge, trycka in en liten bit av ett gummiband mellan pump och den gummiring som ligger runt, då fjädrar den så pumpen blir kvar i sitt tysta läge. Lyckas du inte med det, så hör av dig, så hjälper jag dig. Det går att få maskinen mkt tyst. Sen pump B o D, dom är helt utbytta o är tysta utan "fjädringen" så dom behöver du inte göra nåt med alls. Var bor du? Vem köpte du den av? Lyckas du inte själv med denna justering så hjälper vi dig. Inget du behöver oroa dig för alls:-) Jonas Roman

Hej vänner:-) Jag har nu doserat ner en hel del totalt sett av min Balling mezzoforte plus. Kontrollerat den med ICP med 4 mätningar regelbundet, och det ser ut att stämma bra med spårelementen. Så det ser ut som att jag kan fastslå detta recept som en bas, sen kan man alltid behöva småjustera lite om man har stort refugium osv. Mvh Jonas Roman

Vilken fin tråd:-) Eftersom den inte handlar om alkalinitet kan jag såklart absolut ingenting om detta, men jag följer;_) Jonas

Vi tackar Jonas "Slanten" för ännu en fin artikel om västkustakvariet. Denna gång om de olika akvarietyperna. /Jonas Roman/Redaktör

Instruktionerna från planktonplus.de är att stänga av skummaren i en timma efter dosering. Det står inget om att man inte skall skumma alls för att få planktonen att "verka". En skummare tar såklart bort en del av de godsaker vi tillsätter, men vi kan kanske kompensera det med lite högre dos, samt som sagt stänga av skummaren en stund. Det finns väldigt mkt organiskt material vi tillsätter med skummaren på, och en stor del av det blir kvar och hinner verka. Så snabb är inte skummaren tror jag. Jag planerar inte att återföra skummarkoppens innehåll. Jag är också av den uppfattningen att en av skummarens huvuduppgifter är som gasutbytesmaskin, men tror också den gör viss nytta i att avlägsna en del löst organiskt material, som annars hade kunnat bidraga till en övergödningssituation gällande framför allt en del organiska ämnen som ej kan brytas ner så lätt, o alltså inte har nån annan väg att ta vägen. Men nu handlar inte tråden om skumning, utan om dessa algers eventuella förmåga att konkurera ut mattbildande cyano. Har någon hört eller läst om vilken mekanism som skulle ligga bakom? Att bara säga att dom "konkurerar ut" räcker inte för min vetgirighet, det är för enkelt. Konkurens om vad isfåall? Och hur? de mattbildande kan ju tillskanska sig både P o N i en nästan total bristsituation, så det räcker inte med att säga att dessa alger tar upp näringsämnen. Det gör ju Rowaphos också...osv. Men framför allt vill jag se om det överhuvudtaget fungerar. Det är jag långt ifrån säker på förrän jag ser det. /Jonas

Inleder här nu en tråd, som skall innehålla mina kommande erfarenheter med att dosera phytoplankton Synecoccus sp. för att motverka o kanske även behandla cyano. Stort Tack till Hans Streek, Drakfisken, för support, tjänstvillighet och leverans av produkten på ett föredömligt sätt. Mkt stiligt:-) Dosen är 50-100 ml/100 l vatten, 1 ggr dagligen i 3-4 veckor. Så i mitt fall går det åt cirka 7 liter. Jag börjar med 5 liter, så ser vid hur långt jag kommer. Jag har lite cyano igen på sanden, doserade nitrat för ngr veckor sen, det gick tillbaka, men nu är det tillbaka trots viss nitratdosering, så det känns som ett bra läge att prova plankton. Jag kommer undvika dosera nitrat i möjligaste mån, för att bättre kunna utvärdera eventuell effekt av dessa plankton. Mvh Jonas Roman

Nu finns alla maskiner(batch 2) i lager hos distributörerna, möjligen nån dag eller två till för dejong då det är helg, men allt är skickat sen nån vecka. FK

exakt så. Historiken är enkel att följa i Alkatronic. Dom flesta har nog en doserstation av ett enklare slag. Då är Alkatronic unik på ett sätt till: den kan stänga av din doserstattion om KH går över ditt önskade värde. På det sättet blir extradoseringar från Alkatronicen en sällsynthet, och istället stänger den av hela doserstationen när det blir för högt. Dvs: Om man har en enkel vanlig doserstation, så ställd en medveten lite för högt, och låt sen A stänga av den då i då. Då kommer KH "gnugga" in sig som ett streck, inklusive alla de andra elementen med, efterim i princip alla doser sker från doserstationen på ett således helt balanserat sätt. Sen kommer A egna doserpump "rycka in" som ett säkerhetsbälte då o då. Detta är det enklaste sättet att få det helt perfekt. Sen med Dosetronic öppnas det upp ännu mer finesser. Och har du inte en doserstation alls, så kan du göra precis så dom du skriver. /Jonas

Hej, och tack för ditt intresse. Låt mig besvara dina frågor: Kommande Dosetronic kommer dosera från upp till 5 kanaler, så där blir det en total autopilot på alla element , i ditt fall, Tritons element. Dessutom kommer Dosetronic autojustera sina Ballingdoser utifrån en trend som den får ifrån Alkatronicen. Den enda så helt intelligenta doserstationen på marknaden. Men Dosetronic funkar också helt standalone utan Alkatronic som "vanlig" doserstation. Alkatronic är också standalone och doserar KH från egen pump. Så exakt, om du inte har ngn doserstation alls ännu, kan du göra precis så som du säger, utifrån "doseringshistoriken" från Alkatronic kan du se hur mkt du måste dosera manuellt av Ca o Mg. Vi har historiken i appen samt i cloud, för alla mätningar bakåt, inklusive hur mkt som doserats och när. När det gäller 3a,3b, från triton core 7 så är det samma innehåll i dessa, så du kan slå ihop dessa till en "flaska". Tänka på att, precis som triton skriver, så doserar man alltså i deras metod dubbelt så mkt från 3a/3b som från 1 och 2, dvs om du slår ihop 3a+3b (vilket man såklart gör då det är samma innehåll). Alkatronicen visar dig exakt hur mkt KH den doserat ifrån denna 3a/3b behållare. Och Alkatronic är adapterad och fungerar utmärkt till alla Ballingllösningar, inklusive core 7. Dosetronic sen kommer passa särskilt bra till Tritons Core 7 eftersom våran doserstation kommer ha en precision på 0.02ml....;-) Dosetronic kommer kosta betydligt mindre. Vi har inget pris klart, men titta på tex GHL dosermaskin ( ca 4300kr)...vi har en målsättning att ligga under detta, och det tror jag vi klarar, så Dosetronic blir troligtvis mer än halva priset under priset av en Alkatronic. Det viktiga är att du kan köpa en Alkatronic redan nu då den är helt standalone, OCH är redan förberedd för Dosetronic om man köper en Dosetronic senare. Du kan sända KH värdet från Alkatronicen till apexen o sen i apexen göra vad du vill med den informationen. Denna överföring har vi byggt in i alla maskiner som standard. Du behöver bara en BNC kabel och en ledig pH ingång på din Apex (går bra med pm1 modul med om du inte har en ledig på huvudenheten) . Återkom om du har mer frågor:-) Mvh Jonas Roman, Designer av Alkatronic/Dosetronic

Håller med, nitraten blir mest en sekundär indikator på att där varit mer NH3 i "den andra ändan" så att säga.

ättika har en direkt sänkande effekt på KH då ju det är en syra. MEN sen när ättikan metaboliserats, blir den till acetat, och då har den en höjande effekt. Det skulle va intressant med fler KH värden, tätare, för o se var o när det händer saker, men rent teoretiskt borde du se en direkt KH sänkning men sedan att det går tillbaka igen när acetaten blivit omvandlat till co2 +OH. Om ditt KH ej steg tillbaka talar detta dessutom för att inte all din kolkälla(ättika) metaboliserades av bakterierna. Ett exempel på problemet med kolkälla...vi behöver veta att det inte saknas N o P för att veta att den metaboliseras.

Ett annat ämne förknippat med cyano: Har ju doserat nitrat o cyanon försvann. Men istället kom dino faktiskt (inte så mkt men tydligt ändå) . Jag har tidigare sett det sambanden att när cyano försvinner avlöses det Ibland av dino. Min teori är att när cyanon dör tillbaka stiger nitrat. (O i detta fall har jag ju också doserat nitrat för att bli av med cyanon ). Kanske denna lilla nitratobalans från 0 till kanske 2-3 på kort tid räcker för att trigga dino? Som vi brukar säga: balansen i sig är ju viktig. Nu mätte jag nitrat efter ngr dar, efter att inre doserat på kanske en vcecka. Nitrat är nu 0.5 ppm, fosfat 0.04ppm. Cyanon är lite lite på väg tillbaks i sanden men mkt diskret, och dinon faktiskt minskat. Så det tycks va lite som jag också läst nånstans: Låga N o P: Cyano. Högre N o P o framför allt i kombo med en svängning: Dino. Om man skall kraftigt förenkla. Min plan är att inte skörda algrefugium så jag får lite näring tillbaks från alger som dör av med tiden och kanske en jämnare situation. Jonas

den modellen gillar jag, e med på den o den känns logisk. PS: menade inte att mattorna förstärker fotosyntesen, utan det som jag tror du själv menar, skapar syrefrihet, o detta i sin tur då medför att cyanon kan få i sig N o P på det sätt som du förklarat. Själva mattan är ju kolhydrater så jag förutsätter att det är en fotosyntesprodukt, o därmed kanske cyanon kan äta upp den på natten, så som alger gör med den fotosyntesprodukt dom skapat under ljusperioden. Isåfall känns det logiskt att mattorna försvinner på natten, dom behövs inte då, och är ju mat åt cyanon, åt dess cellandning, dvs den sk mörkerfasen i fotosyntesen. Spännande detta, som sagt, din teori tycker jag om. Grottar mig gärna ner i detta mer:-) Jonas

Kollat upp o tänkt. Kolkälla ökar isåfall alkalniteten via två vägar 1) den jag redan angett ovan, eventuellt ökad denitrifiaktion, då det produceras OH joner där 2) Kolkällan oxideras ju i flera steg o ett är till acetat. Acetat är i sig ett ämne som kan ta upp vätejoner=bidrar till den totala alkaliniteten. Sen dessutom när acetat oxideras till CO2 av bakterierna, bildas OH joner, så då bildas också alkalinitet. Så acetat höjer "KH" och många kolkällor har acetat som mellansteg i sin oxidation. Vissa kolkällor är acetat från början. 2 O2 + CH3COO- ==> H2O + 2 CO2 + OH- /Jonas

Det är en bra fråga som jag faktiskt måste dubbelkolla. Spontan svarar jag nej, men det kan nog bero på vilken bakterie o vilken kolkälla. Återkommer:-) Jonas

Är det inte för att mattorna hjälper cyanobakterien att just säkerställa N o P, på grund av mattornas syrefrihetsskapande egenskap? Dvs cyanon upptäcker fara o färde när det blir brist på såväl N som P(mest N kanske triggar) ...den sätter då igång att bilda mattor för att via den syrefrihet som då skapas, utvinna dels P på det sätt du anger, dels N via de där symbiosbakterierna som fixerar kväve. Detta sker ju också bättre i syrefrihet. Men då isåfall återstår att förklara varför mattorna ej "behövs" på natten: kanske för att på natten är det enklare att få denna syrefrihet ändå, eller som du säger, då äter den upp den kolhydratrika mattan , dvs sedvanlig cellandning, eftersom det ändå inte sker nån fotosyntes nu...dvs som alla alger, cellandas o nyttjar kolhydrater mm till det, som bildats under den ljusa delen mha fotosyntesen. För mattorna tror vi väl är en fotosyntesprodukt?...då tjänar den två syften, dels energikälla på natten, dels syrefrihetsskapare på dan. vad säger du om det?

Jag hänger med, detta har vi pratat om förr, känner såklart till svavelvätets funktion att reducera loss fosfat o såklart att svavelväte ej bildas om nitrat finns. Så där är teorin att vi med nitrattillsättning indirekt stryper fosfattillskottet. Köper den teorin. Logisk. Och om jag förstår dig rätt, om vi vänder på det också för att få teorin komplett: Varför får vi cyano vid lågt nitrat? Ja, (rätt mig om jag ej förstått din teori rätt): Lågt nitrat innebär som du säger ett lågt NH3/NH4 också då det kommer därifrån...ja så cyanon lever i fara, ingen nitrat (som det lilla som finns måste reduceras till NH4 dessutom), och knappt nån NH4 fritt. Alltså risk för N brist o död. OCH inte kan dom fixera N från luften heller. Så vad göra nu i denna hotande svältsituation?: Jo, bilda mattor med mucus, så det blir syrefritt. Denna syrefrihet nyttjas sedan av andra bakterier att binda kvävgas o göra det till ammonium, som sedan cyanon får ta del av, o den andra "bonus"effekten av syrefria mattan är att fosfat frisätts då det både nu finns syrefrieht, nitratfrihet vilket leder till svavelävätebildning som is in tur frisätter fosfat...så nu är tack vare mattorna både n o P säkerställt. Vid god tillgång på nitrat, och därmed också NH4, så behöver cyanon inte bilda mattor, för den har gott om N, o därmed ser vi inte cyanon (den finns men mer encellig o ej mattbildande, dvs för vårat öga ej synlig). har jag förstått dig rätt? Den teorin gillar jag. /Jonas

Ja, dina iakttagelser är ju övernsstämmande med majoriteten skulle jag tro, alltså att lågt nitrat är värre än lågt fosfat alltså. Och ja, tror också stabiliteten är en faktor:-) Jonas

ja, det är lite därför jag vill veta mer och inte tycker det räcker så långt med "bara" kunskapen om att cyanobakterier frisimmande kan fixera N-gas, och de marktäckande kan göra det mha av andra bakterier genom att skapa en syrefri miljö. Det förklarar möjligen varför cyano överlever det mesta, men det förklarar inte dess beteende att ibland gå i vilofas. Näring har dom ju i princip alltid tillgång till via de mekanismer vi känner till, så varför finns dom inte hela tiden så att säga? Som sagt, det enda o första jag någonsin hittat om detta var den studien jag skrev sen en reviewartikel om här på SG, att de kan medvetet stänga av fotosyntes för att skydda sig vid höga näringsvärden... I studien jag läste triggade högt nitrat avstängning av tillväxt för att skydda sig mot skadlig fotosyntes vid höga näringsvärden. Kanske är det så att cyano har en särskilt känslig fotosyntesapparat som lätt leder till för mkt av det goda(radikaler osv), ett led i att övervinna svåra förhållanden, så när förhållandena blir för andra alger "normala", blir det för bra för cyanon, o den går in i vilofas. Men varför ser vi då ibland cyano vid höga halter av nitrat? Det är ju trots allt mkt mer ovanligt, så det kanske tex endast förekommer vid samtidigt mkt lågt fosfat?? dvs här är nitraten inte ett hot mot cyanon för fosfaten begränsar. Även detta tror jag faktiskt studien indirekt kunde visa, att lågt fosfat kunde också trigga cyano, precis som lågt nitrat. Men jag kan minnas fel där, behöver läsa den igen. Mvh Jonas

@Lasse, Som du ser så skrev jag under mitt PS att det var den mekanismen jag misstänkte, och google bekräftade att detta stämmer så jag är med dig där. Så den frågan är besvarad härmed. Bra info. Men det förklarar fortfarande inte varför cyanon inte trivs vid högt nitrat...de bentiska kan ju inte fixera kväve själva så dom borde isfåall älska ett vatten med nitrat, då slipper dom ju dra nytta av andra bakteriers kvävefixering(läs tar energi). Men där har jag ju som du vet framkastat en teori om cyanons genetiska egenskaper att medvetet slå av fotosyntesen vid höga näringsvärden för att skydda sig. Du pratar om hu de klarar sig under låga N o p nivåer, men det är inte det som är nyckeln tror jag att förklara varför vi får cyanoutbrott vid lågt nitrat. Det förklarar ju bara att cyanon övelrever allt, så långt är det inte kontroversiellt då det är en av jordens första celler. Men frågan är ju, varför stänger dom av vid högt nitrat? Dom skulle lika gärna kunna trivas "hela tiden", men vara unika i att också överleva låga N o P(vilket dom gör). Men varför gå i sömnläge när det finns gott om nitrat?, då slipper dom ju ficera kväve från luften eller ta från andra bakterier, som torde vara mer energikrävande. Läs gärna den artikel jag sammanfattar, finns i artikelregistret. Det är ett tips från coachen här med;-).. Jonas