Gå till innehåll

-=Mr_B=-

Medlem
  • Antal inlägg

    2 699
  • Gick med

  • Senaste besök

All aktivitet

  1. Jag tror att med 3000l/h i pumpkapacitet beror det på vilken pump du väljer om det är lite klent, eller om det är för mycket för en 25mm's baserad Durso. Ja. Man borrar ett hål i Durson med, som släpper in luft hela tiden, för att få jämvikt, flöde in i överriningskammaren vs Dursons prestanda. Närmast inte alls. Ett svagt porlande. Eller menar du från projekt baljan jag närmast jämför med ditt bygge? I så fall inte alls. Den baljan står nämligen på högkant och väntar på bland annat att överrinningskammaren ska limmas i. Det beror som sagt i huvudsak på vilken pump du tänker köra med. Man kan garanterat klara sig med 10-16mm's rör med, men det känns inte realistiskt. Man behöver bara anpassa flödet genom returen till vad avloppet klarar av att hantera. Det är en fördel med 2 olika för att man kan pressa mer vatten genom röret än vad självfallet släpper igenom på samma dimmension. Men det är betydelselöst om man inte pressar upp mer vatten än vad självfallet tillåter i retur. Med andra ord, man kan välja. Dimmensionera pump efter förväntad kapacitet på returen ner till sumpen, eller dimmensionera returen ner till sumpen efter pumpen. Det första är både enklare och billigare. Enklare då du slipper försöka lägga flera överlappande hål för att komma upp i 32mm's genomföringens storlek, och slipa bort kanter tills det passar, billigare då du för att nyttja den högre kapaciteten behöver en kraftigare pump än du annars behövt. Jag är helt enkelt snål, och lat, så jag kör via det första alternativet. Egentligen, för att skona pumpen, osv, ska man ha så grova rör upp som möjligt, så man får så lågt motstånd som möjligt i röret. 75mm's borde vara långt bortom "the point of diminishing returns", kör på det. 32mm's röret lite drygt 44mm2's tvärsnitt. 20mm's röret är lite drygt 25mm2. Om du menar allvar med att försöka ha "kapacitet över" bör du definitivt sätta minst 25mm rör till returen. I sammanhanget är det småpengar. Du kommer behöva en pump av en helt löjlig dimmension för att komma i närheten av de 2-2500l/h som 32mm's röret sväljer utan större problem. Ju tunnare rör du väljer, desto mer påverkas du av friktionen, och även desto mer märkbar blir friktionen när du går upp i kapacitet. Strypa vad? returen för att den låter som en spolande toalett? Mjo, det kommer nog behövas med tanke på nästa rad. Avlopp = raka rör är aldrig bäst. Det låter så förbaskat illa.B!
  2. Jag har tyvärr inga bilder alls få jag inte har någon kamera, men det ser ut som bilden på durso länken jag slängde in tidigare, bortsett från att jag har borrat för returen i samma kammare, och den tidigare nämnda modifikationen på själva durson. Båda mina är 25mm, och jag planerar att använda en pump jag har stående sedan tidigare, för att driva både de fluidiserande sandfilterna, och stå för returen. Den bör räcka till, 6000l/h torde vara en bra bit över gränsen för vad en 25mm's durso klarar av, så det passar mig bra att leda delar av flödet tillbaka till sumpen via de fluidiserande sandfilterna. Eventuellt UV-C filter kommer också att kopplas här. Skulle flödet fortfarande vara för högt låter jag helt enkelt det gå tillbaka till första kammaren i sumpen på nytt. Ytterligare ett T med en rörstump på för att strypa mängden på returen. Hade jag inte planerat att använda "överskottseffekten" på det här sättet hadde jag antagligen valt en mer blygsam pump, tex AquaBee UP 2000/1 eller 3000. (Det nuvarande valet är en AquaBee UP 6000, eller en något mer blygsam Sicce Mega (5000l/h) ) Vad jag förstår bör våra 25mm's närmast motsvara deras 3/4", och "bör" då kunna hantera 1200-1550l/h någonstans, som mest. Tänk på att 25mm's rör, ett par böjar och 1.5-1.75m's lyft tar rätt bra på krafterna för de flesta pumpar. Som referens kan jag säga att lyfthöjden ensam gör att Sicce Mega pumpen tappar runt 1000l/h. Jag bara råkar ha ett diagram på den pumpens prestanda i knät när jag skriver det här. Liknande diagram finns oftast på tillverkarens sidor för olika pumpar. B!
  3. Ju större skillnad det är mellan vatten nivån i hörnet du har ytavrinningen i, och kanten vattnet rinner över, desto mer kommer det att låta. Jag brukar försöka sätta durson så vatten nivån hamnar så nära under överrrinningskanten jag kan. Sen ett långt löst rör med en sil i hålet, så den tar bottenvattnet i kammaren. Har du tittat på pump än? Har du funderat på storlek i genomföring? 25mm's har Jula hålsåg till så den är enkel, de andra, de grövre, är mer besvärliga. Har du ett behov av 3000+ l/h genom sumpen? B!
  4. Med kran på röret "rakt ner" kan du styra hur mycket som ska hamna i skummaren. Allt vattnet vill ju rakt ner, och bara det som inte "får" gå den vägen går genom skummaren. Eventuellt sätter man skummaren på röret rakt ner efter kranen, skillnaden borde bli mindre luft i vattnet, men man brukar koppla på andra hållet av någon anledning, sannolikt utrymmes, och tillgänglighets anledningar. (Eller "alla andra har gjort så, jag förstår inte varför men gör så jag med, och så gör alla likadant helt utan egentlig anledning?) Med en T-koppling och öppet rakt igenom får du inget vatten i sidoröret. (det kan komma en rännil) Med en kran kan man alltså bestämma exakt hur mycket som ska gå i sidoröret. En y-koppling borde ge lite mer spill då vattnet följer kanten tack vara ytspänning. Vänder man y-kopplingen så att man vår sidoröret åt sidan och uppåt istället för neråt får man inte en droppe i sidoröret med fritt rör rakt ned. Beroende på vattnets hastighet kan det alstra ett svagt baksug. Med Y-koppling får man hälften av vattnet på var sida, och får sätta en kran på den sidan som man önskar minst flöde på. Iom att man hela tiden har ett konstant flöde till förgreningen behöver man bara en kran. B! Exakt så.
  5. Jag skulle tro att det är kalibreringen som spökar. Vad har ni kalibrerat refraktometrarna mot? Vad visar IKS'en när den får destilerat vatten. (osmos bör ge högre utslag än destilerat, destilerat borde dock ge 1.000, tror jag) Går inte IKS'en att kalibrera så den visar rätt är det ju dags för probe byte som indikerat ovan. Refraktometrar brukar ju tillåtas ha 0.10% felmarginal, och kalibrerar man mot destilerat / osmos vatten kan ju felmarginalen bli därefter, så kan man ska man själklart kalibrera mot något som ger rätt värde, vilket antagligen är vad Wrang är ute efter. Vilken kalibrering som ger minst felvisning är jag inte säker på dock. B!
  6. Durso. Returen måste över vattenytan för att häverten ska avbrytas, men väl där kan den göra en U-sväng ner till botten om så önskas. Bara man inte glömmer det där hålet... Överrinningskammen har en relation till höjden på vattnet över kammen. Det är hur man räknar ut den jag inte vet. Det finns en guide här som ger både diameter på avloppet, och bredd på överrinningen, men vilken höjd de räknar med på vattnet har jag ingen aning om, inte heller vilken typ av avlopp de räknar med. (rena hävertar har högre kapacitet än tex durson, men går inte att få till att hålla käften på ett bra sätt) B!
  7. Så länge glaset (framsidan) är mot vattnet ser jag inget egentligt problem, utöver tjockleken på glaset. Inte säker på varför dock? B!
  8. Eftersom saltets vikt påverkas av hur mycket vatten det tagit till sig, är det inte speciellt exakt när man kalibrerar så här i heller? Borde inte destilerat vatten vara 1.000? (Jag vet att refraktometrar för kontroll av socker innehåll kalibreras med destilerat vatten. (används tex vid vinproduktion)) B!
  9. Um... Wrang? F'låt mig... Men varför 2 kranar? y eller T koppling spelar egentligen ingen roll, men på ett Y (lika vinkel på båda utgångarna) kan man behöva kran på sidan till skummaren men bara om man vill ha mindre än hälften av vattnet till skummaren. Med de y-kopplingar vi har, eller med ett T, räcker det med kran på den sidan som är 'rakt igenom'. B!
  10. Jag har ett litet 200L's projekt på gång här. Mest för att ha något att göra, om sanningen ska fram. Genom att titta på överrinningskammarn och nivån upp till kanten kan jag konstatera att det maximalt kan rinna ut 10 liter den vägen. (Botten arean x höjden från överrinningens lägsta punkt upp till kanten på akvariet) Sumpen till sagda projekt är 60x40x30 (LxBxH) och ger 72 liter. Av dem ska 10 bli en reservoar till automatisk påfyllning av dunstat vatten. Räkna bort lite på silikon glas osv, så har jag kanske 60 liter sump kvar. (50x40x30) För att de 10 literna ska kunna få plats vid ett eventuellt pump stop måste alltså sumpen ha minst 5cm upp till kanten när systemet är helt fyllt med vatten.(50x40x5/1000= 10) Jag har valt att hålla mig klart inom gränserna och använder 20cm höga av-delare i sumpen, vilket ger 2x marginal. (när pumpen stannar och vattnet rinner ner i sumpen har jag fortfarande 5cm till kanten.) Marginalen behövs åtminstone delvis, eftersom vattennivån i överrinningskammaren sällan är i linje med lägsta kanten på överrinningen, och vattennivån i sumpen blir något högre än av-delarnas 20 cm. Exakt hur mycket beror på flödet, och alltså pumpens kapacitet. Då jag inte har kunskapen som behövs för att räkna ut hur mycket över kanten vattnet kommer stå har jag valt att köra med goda marginaler. Jag tror jag fick utryckt mig på ett hyfsat tydligt sett, men jag har konstaterat att vad jag tror är inte alltid överensstämmande med hur andra uppfattar saker och ting. Fråga om något är oklart. Jag är inte ute efter att diskutera min design i detalj, utan använder enbart den som ett exempel för att visa hur jag resonerat, och arbetat mig fram till den design jag slutligen fastnat för. B! Man drar "alltid" returen tillbaka till karet högre än överrinningen innan man går ned under vattenytan. (för att slippa plaskande ljud, och stänk)Precis under den vattennivå man får i drift borrar man ett hål i röret, och bryter därmed häverten när pumpen stannar och det överflödiga vattnet hamnar i sumpen. I överrinningskammaren reglerar man vattennivån med höjden på durson, för du hade väll tänt använda durso?B!
  11. "Måste ha.. Mja. Man brukar ha minst 2 fack, och en bubbelfälla. Fack ett är till för skummaren, så den får konstant vatten nivå. Fack två är till för pumpen. B!
  12. Du bör absolut sätta eventuell solfilm på utsidan. B!
  13. Bygga, eller montera bakgrund? Det händer. Jag ser egentligen inte lika stor poäng med det i salt som sötvattensbaljorna. Låt kalkalgerna sätta sig på glaset, så ser det trevligt ut i alla fall. En eventuell bakgrund kommer över sikt bara bli knölig, men ha samma färg.Jag funderar på att försöka få någon/några koraller att växa över kalkalgerna lägns baksidan, men det har ju sina nakdelar det med. Och jag är inte säker på att de fäster bra nog när det börjar bli stort och top tungt. Lika vanligt är att man klär eller målar utsidan av baksidan, så man i alla fall slipper se tapeterna igenom i uppstartsfasen. B!
  14. Opti White, och Low Iron glas, men f-n vet om jag tycker det är värt pengarna i "små baljor". B!
  15. Med andra ord budget alternativen här behöver kompleteras tex med hanna's 1332B som är en av deras billigare alternativ, men det alternativ de rekomenderar för akvarium. För bara 890:- är den ett kap. 8'a gånger så dyr som resten av testutrustningen jag tittat på, men det är väll där skillnaden ligger. Man får vad man betalar för. Tror jag hoppar över PH pennan för stunden och håller mig till droptesterna, vem vet, jag blir kanske löjligt rik någon dag. I dagsläget finns definitivt inte den budgeten. B!
  16. Känns som om de här är för stora, men yngel som bara tar mycket smått foder har jag med framgång drivit upp på ägg gula från hårdkokta ägg. Vanliga jäkla hönsägg altså. Det smutsar ner en hel del, men har klarat en hel del yngel för mig. Fungerar även på en del svultna filtrerare. B!
  17. De har ett helt gäng med BNC ansluten sensorkropp, och så vitt jag förstår kalibreras en del av dem mot två punkter. (Två test vätskor medföljer, PH7 och PH10, kanske lite högt för oss, men det spelar kanske ingen roll? Våra absoluta maxvärden torde hamna i mitten på det kalibrerade området.) Den huvudsakliga frågan verkar dock vara, är det över huvudtaget lönt? Ove verkar inte tycka det, och Lasse ignorerar behovsfrågan och går rakt på användbarheten. Sidofråga. Bör alla BNC anslutna elektroder fungera, eller måste man ha tag i rätt när det är tid att byta? Jag gissar på att det är "generic" eftersom de kränker ett par olika mätare med BNC anslutna sensorer, men bara 2 olika sensorer, och skillnaden på dem är kabellängden. B!
  18. Såg en PH "penna" när jag var och snurrade på Ebay. Frågan är, har man över huvudtaget en sådan nytta av testern att det är intressant, eller ska man hålla sig till droptesterna? Nogranheten vid test är ju avhängig till kalibreringen, och man kommer ju inte testa dagligen, eller kallibrera om fullt så ofta som man kanske borde. Sen är väll glaskroppen som är själva sensorn en förbrukningsvara? Antar aty man får byta den med ett ganska regelbundet interval? (Vilket i så fall motverkar eventuell besparing som annars skulle motivera pennan över droptester) Batterikostnaden får man väll hävda motiveras av coolhetsfaktorn eller något (borta är ju frågan, är det den, eller den färgen jämfört med otaliga skalor) Tacksam för alla åsikter. Fast, jag köper säkert en i alla fall, bara för att. B!
  19. 1 Lagom? 3-5 mm, och limma fast en slanganslutning så sitter slangen bra kan vara en tanke. 2 Spelar ingen roll att den suger vatten. Det rör sig om så lite att det är ointressant. B!
  20. Det är ungefär som att börja om från början, fast man måste ovanpå det hitta någonstans att göra av alla grejerna medan man flyttar karet. Rekommenderar inte det alls, om jag får säga det. Så många man behöver. Minst 2 Ofta 3, ibland fler. Ett ut ur karet, ett tillbaka in, ett extra ut som översvämningsskydd, och eventuellt ett extra för att dra el genom, upp till tex täckande huv med belysning, pumpar, osv. Det beror på den som bestämmer. I det här fallet dig. Oftast har man överrining och retur i ett hörn, så slipper man försöka gömma flera ställen med mindre snygga tekniska hjälpmedel. Det sticker upp ett rör från varje genomföring ja. Döljs tex med LS för att bygga revpelare, eller annan smart inrednings teknik. I karet brukar man rekommendera så kallade stream pumpar. De ger ett högt, brett flöde till liten energiåtgång. Från sumpen och upp kör man med en impeller pump. Vanligtvis är det enda "filter" man använder skummaren. Det kryllar av olika extra filter för olika funktioner, DSB för denitrifiering, Fluidiserande sandfilter för nitrifiering, UV-C för bakterier, svavelkulfilter för (mer) denitrifiering, osv. Bara fråga. Helt ok. Dahl's har tex. Kolla med lokala leverantörer, men det brukar inte helt sällan vara dyrt. Grymma påslag för icke branchfolk, men det kanske du kan komma runt. Storleken är ointressant. Höjd, och bredd på glaset är det viktiga. Här finns en tabell man kan använda. Det är klart det blir lite extra jobb med att koppla in en sump. Men därefter är det bara positivt. Jag hade rekommenderar att du fortsätter fråga, och läser en massa innan du köper på dig något. Men det är inte mina pengar. Och du har ju trots allt lite salt erfarenhet redan.B!
  21. Det har redan sagts, men jag säger det igen. Sump gör det lättare. Större vattenvolym, enklare att gömma nödvändig teknik, osv. Definitivt sump. Finns tex riffkeramik som kan användas för att gömma ett par streampumpar i karet, så teoretiskt behöver ingenting synas när det är klart. Köpa begagnat kan bli mycket billigare, om man hittar något som stämmer med ens egna önskemål. Det finns egentligen inga söt, eller saltvattensakvarier, utan det är vad man stoppar i dem som gör skillnaden. Oftast väljer man bord akvarier med ram för saltvatten, men det är för att göra det enkelt för sig, inte för att det är ett specifikt sötvattensakvarium. Borr, även kallad hålsåg, finns tex på Jula. Jag skulle tro att det tog mig knappt 45 minuter med en väldigt dåligt laddad batteridriven borrmaskin att göra 2 hål i 4mm's glas. Gjorde det för bara ett par dagar sedan, men tittade inte precis på klockan. Det tar ungefär lika lång tid att fixa till sumpen, fast sen kan det ta dagar, ibland veckor innan man bestämt sig för var man ska ha vad, och man bör definitivt inte börja göra något förens man är säker. Det är väll 3 tips som är viktigast, kanske 4'a. Skaffa en RO enhet. (Reverse Osmosis, vattenrenare för att få rent vatten till akvariet) Skaffa skummare. En bra. Helst en mycket bra. Tyvärr brukar de vara kostsamma. Det är i stort sett omöjligt att ha för många pumpar. Fjärde tipset faller lite utanför själva baljan, och rör belysningen. Skaffa en. Snåla inte, och glöm allt vad det gäller T8 belysningar. T5, eller MH. Ska baljan stå i V-rummet kommer du snart önska att ljudnivån var låg. Sikta in dig på det redan från början. Vattenfall låter mysigt, men att försöka titta på TV, eller snacka skit med det i öronen hela tiden är jobbigt. Det går självklart att bygga akvarium med områden som passar för många olika typer av individer, lugna nästan stillastående vatten och kraftiga strömmar. Men man bör kanske inte hålla djur som ser de andra djur man håller som foder. Känn på silikonet, och titta efter repor. Det finns fördelar med att välja kar utan ram, men annars är det fritt fram för val. Sök, och läs. Finns en del trådar här. Snacka med en glasmästare. Är du osäker på vilket glas du behöver, skriv en fråga här. Ska du borra botten, så gör det först. Provmontera genomföringen och se så att den passar innan du limmar in avdelaren. Definitivt. Ett av de största skälen till att alls ha sump är för att vli av med teknik som just skummaren, som gärna brummar och är stor o ful. MH, eller T5. Kanske båda. Det ska finnas en riktlinje, runt 100kr per liter vatten i akvariet. Jag har aldrig klarat av att hålla mig till den. Det kostar hur mycket som helst. Ju mer du kan ha, desto bättre är det. Sen ser det ju klart dumt ut om akvariet är fyllt till brädden med LS, och fiskarna simmar i sumpen...B!
  22. Finns minst 4'a "akvariehandlar" i stan, om inte någon av dem skulle kunna ta fram en lämplig träluftströmare, jobbar syrran min i en dansk butik. Jag kan be henne ta fram vad de har för modeller och ta med, så får du helt enkelt beställa genom mig när du behöver nya. kostnaden blir då mer eller mindre densamma som i handeln här, fast du slipper åka till danmark och hämta dem själv. Du ska inte behöva mer än ett par nya om året, så jag ser inte det som något problem egentligen. B!
  23. Vi har en sjyst återvinningsgård här, i anslutning till soptippen. De har massor av grejer. De fullständigt vägrar låta en demontera några magnetventiler dock. Ska man göra något sådant, för man smyga in nattetid, och det är inget jag rekomenderar... Bevakningsbolag, hundförare, osv. Var mycket bättre för ett par år sedan. B!
  24. Waterboys som du fick länk till, i går tror jag det var, har. Men det kommer aldrig fungera. Det finns inga backvetiller som fungerar för den miljön vi har i våra rör, så det är bara att lägga ner, tyvärr.Gör som alla andra, borra ett litet hål precis under vattenlinjen i returröret, så suger häverten luft, och avbryts. B! Edit SCWD'n är lite känslig, montera den stående så slits den inte ut i förtid... /Edit
  25. Tja, det varnades ju för det tidigt. Men det var lite väl grovt med toastolen. Han hade klarat sig i en hink i någon dag, i väntan på en ny ägare, eller återbördande till handeln. B!
×
×
  • Skapa Ny...