-=Mr_B=-

Gläds, eller konstaterar att du har en mantis, fiskar upp den och förvarar den tillfälligt någon annanstans tills dess att någon svarar på en annons om "bortskänkes - avhämtning."

För sent... antar jag. Tror f-n han var ilsk, du försökte ta livet av honom.

B!

Jag har lite ont om pengar till soppan, men om du tankar, kör jag från Helisngborg till Sjöbo, ska vi säga två gånger i veckan och drar över glaset?

Om du har lust får du bjuda på cola, eller te efteråt. ;- )

B!

Vad är det egentligen för fördel med saltvatten akvarier?

Um... Fördelar? Det är ett mer avancerat akvarieinnehav, med mycket större krav på innehavaren. Det ger upphov till ökade kostnader, och mycket större förpliktelser. För att inte nämna tidsåtgången för akvariets skötsel. Det är klart. En salt entusiast ser det som tid han får tillbringa med sitt akvarium istället för att fånstirra på dumburken när Zlat'han eller hans polare gör bort sig.

Jag är här för att lära mig men just nu ser jag ingen fördel med saltvatten akvarier förutom att det finns fiskar som t.ex. clownfish i saltvatten men inte i söt vatten. Kan ni förklara för mig denna punkten.

Om vi helt bortser från den mycket bredare artrikedomen för saltvattensfisk, med otaliga symbioser med koraller anemoner och kräftdjur, så är det även just koraller anemoner och kräftdjur som utgör en mycket stor skillnad.

Jag själv tycket att malawi stilen är jätte snygg.

Vackert, visst. Smaken är som baken.

den här malawi stilen som oop har, är mycket snyggar än många saltvatten akvarier som jag har sett i detta forum och runt på internet.

Just ditt exempel gillar inte jag något vidare, för mycket fisksoppa men det är väll det du tycker är charmen. Många färger. Stenigt och tråkigt.

B!

Som det sagts ett par gånger vid det här laget, starta i liten skala, och kör långsamt. Det går att komma undan med mindre pengar, men då blir baljan mindre med. Det andra alternativet är att helt enkelt köra sötvatten "så länge" så får du lite akvarievana och kan lista ut om akvarie egentligen är något för dig.

Offtopic

Det beror ju helt på hur man prioriterar också, utan karet skulle jag bara köpt studioprylar och öl .

Jag känner dig. Nå, inte just dig, men ändån du. Har en fullständigt akvarie ointresserad vän som smäller pengarna på... Studioprylar och öl.

/Offtopic

B!

Sötvatten vs salt. Du behöver själva akvariet. I båda fallen. Du behöver mer belysning för salt. Helt i klass med vad som behövs för ett växtakvarium. (Eller mer.) Till båda baljorna behöver du inredning. LS går på 50-150 kr kilot, sötvattenskaret behöver "vanlig jäkla sten" från 0-75kr kilot. Eventuell sand kostar till saltbaljan ca 150 spänn för 5 kilo till saltbaljan, till sötvattenbaljan får man en säck blästersand (25 kilo)från biltema för en 50 lapp.

Saltvattens baljan behöver ytterligare utrustning, så som sump och skummare, klart mer pumpkapacitet, och invånarna har en tendens till att kosta mer.

Är det dyrare att ha / starta saltvatten vs sötvatten? Ja, definitivt. Går det att komma billigare undan? Om man har tur, och gott om tid, tar lite här, och lite där, visst. Är Malawi och saltvatten nästan samma sak? Inte en chans. Liknar de varandra? Mja... Det är ju vatten i båda akvarierna... Och fisk. Möjligtvis skulle Malawi kunna likna ett "fish only" saltvatten men vem kör det.

Är det värt det? I mitt tycke... Visst. Men frågan är ju ställd på detta forumet, så det svaret var ju väntat som Pär sa.

(Jag är inte helt överens med Pär om vad som skulle vara ett lämpligt starter kitt, mitt innehåller en sump, returpump, och standard skummare i stället för skummare av påhängsmodell. prisskillnad, 500-1000kr ungefär?)

B!

Jag är klart dum i huvet... Men varför inte bara köra en separat pump till det lilla sjöhäst karet, och kör det som 2 helt fristående baljor, med gemensam sump?

Jag antar att det vita blocket där nere är en sump, kanske felaktigt?

B!

Kolla på denna sida så verkar det vara bättre och snyggare sak

DIY lydløs og billig standpipe

Antagligen åt skogen för sent, men jag är svag för ett nästan likadant alternativ. Mer eller mindre bara till att vända på "skålen."

Minimerar risken för att suga med sig luft genom vattnets öppning bara.

B!

Jag har alltid haft "ströbelysning" vilket varit min ersättning för månljus. Detta har hjälpt framförallt yngel överlevnadsstatestiken, och även om jag gärna försöker påstå det måste jag antagligen erkänna att som stress minskare när huvudbelysningen knäpps på fungerar det helt enkelt inte. Det är en annan anledning till att fundera på leds, då man på ett relativt enkelt sätt borde kunna dra upp och ned belysningen och eliminera stressmomentet när ljuset går igång på morgonen.

Så, ser fiskarna något i "månljus" ? Definitivt.

B!

Får jag en sådan i akvariet, får den bo kvar... Jag flyttar dock från baljan.

B!

Då väntar vi på tillväxt, och lösningen på ditt lilla algproblem sen är det fragträff hos dig? Alla som tar med en bakelse för minst 4'a pers får en frag ur karet. ;- )

Hoppas det överträffar dina vildaste förhoppningar när baljan för ta sig lite.

B!

Självklart, men att vi som betraktare lägger mer vikt vid det där är mest av hindrar inte oss från att återskapa ett ljus där de andra komponenterna finns, eller att koraller med mera drar nytta av de svagare våglängderna. Typexempel fotosyntes, och där har vi ju redan tagit fram ljuskällor som ger önskvärd effekt.

Det känns som om det hela är lite av en icke fråga. Det finns antagligen lika många sätt att motivera sin belysning av ett kar som det finns sätt att inreda det.

B!

Hhum. Jag tycker LED är intressant, och kommer sanolikt titta på det när jag ska snickra lysramp. Men det är ett par grejer som sticker fram här.

På ett par meters djup har delar av det röda / gula ljuset försvunnit, visst, men förs under 10-15 meters djup är de helt borta. Det stora flertalet koraller lever i vattenskicktet strax under vattenytan och ned till 60 meters djup. Det stora flertalet som dyker och tittar på koraller ser dock bara koraller som leveri vatten där det fortfarande finns rött ljus kvar.

Det torde därför vara mestadels en fråga om tycke och smak vilket som är bäst. En del koraller som normalt endast återfins på riktigt grunt vatten skulle rent av kuna fås att trivas bättre. Jag känner inte till något exampel så det är inte lönt att fråga.

B!

Jag har försökt klargöra min helhetssyn på saken i mitt inlägg 49. Såg du inte det?

Jodå, men det var inte precis en dementi.

Jag har gått igenom hela tråden för att se om jag verkligen skrivit att korallen är "självförsörjande". Jag har inte hittat att jag skulle ha skrivit det. Är jag möjligen blind?

Var vänlig och klargör huruvida du i detta ditt första inlägg i frågan skriver att enbart den odlade näeringen är tillräklig:

Den nu rådande uppfattning bland saltvattensakvarister synes vara att sps-koraller behöver matas och att det kan uppkomma kväve-/nitratbrist hos sådana koraller.

Jag har också trott detta tills jag hittat uppgifter om att sps-er odlar symbiotiska kvävefixerande bakterier som korallerna i sin tur håvar in och käkar upp. På så sätt blir inte kvävet någon begränsning för sps-erna. För att odla dessa kvävefixerare använder korallerna sockret från den symbiotiska algen (zooxen). Detta är en mycket förenklad förklaring av hur jag förstått processen.

Du säger även:

Jag anser att korallerna inte behöver matas. De fixar sitt kväve, N, ändå, utan speciell matning. Detta har av vissa här tolkats som att korallen är helt självförsörjande. Den tolkningen får de själva stå för. Det undgår tydligen vissas förstånd att det är inte kvävet som är begränsande för livet.

Av vilket det framgår att du är av åsikten att även om en eventuell kvävebrist uppstår (trots att det tydligen är omöjligt) så spelar det ingen roll, eftersom kvävet ändån inte är speciellt viktigt.

Däremot har jag hittat att du upprepade gånger försöker lägga just det ordet i min mun (se ditt inlägg 38, 42, 47 och senast inlägg 70). Varför gör du det? Varför vill du måla in mig i ett hörn?

Finns det ens ett hörn? Om du är överens med mig om att korallens odlig som bäst består med delar av dess behov, innebär det att det kommer finnas situationer när matning är ett behov, och allt som behöver sägas är att behovet kan uppstå.

B!

Det var förstås dumt av mig att anta att du skulle förstå att det var inte på något sätt en produktions-relativ jämförelse. Jag har upprepade gånger försökt få dig att förstå att det jag vänder mig mot är att du påstår att korallens symbios skulle kunna göra den självförsörjande. Ett tillskott kommer alltid krävas oavsett om det gäller för att täcka 99,99% eller 0,01% och då är korallen inte självförsörjande.

B!

Jag köper fullständigt att symbiosen kan förse värddjuret med 70-98% av kväve behovet. Då krävs fortfarande en externkälla, matning för att fylla korallens behov.

B!

Bara för att klargöra att vi är on the same page, Jonas. Jag anser att korallerna inte behöver matas. De fixar sitt kväve, N, ändå, utan speciell matning. Detta har av vissa här tolkats som att korallen är helt självförsörjande.

Märkligt, det var så du skrev.

Hur som helst. Den nu rådande uppfattning bland saltvattensakvarister synes vara att sps-koraller behöver matas och att det kan uppkomma kväve-/nitratbrist hos sådana koraller.

Jag har också trott detta tills jag hittat uppgifter om att sps-er odlar symbiotiska kvävefixerande bakterier som korallerna i sin tur håvar in och käkar upp. På så sätt blir inte kvävet någon begränsning för sps-erna. För att odla dessa kvävefixerare använder korallerna sockret från den symbiotiska algen (zooxen). Detta är en mycket förenklad förklaring av hur jag förstått processen.

Tyckte jag hade citerat det redan.

Det undgår tydligen vissas förstånd att det är inte kvävet som är begränsande för livet.

Brist, med andra ord en hämmande faktor, inte en faktor som leder till död, men minskad tex tillväxt. Jag ser inte var det skulle leda till död, men dock mindre önskvärd situation för korallen där dess konkuranskapacitet blir lidande.

Min uppfattning kvarstår: fiskmat räcker.

Fiskmat, som tillförs via matning. Beroende på fiskbelastning, och i hur mycket näringsämnena förbrukas, eller exporteras spelar in. Först därefter går det att avgöra hurvida specifik matning för SPS'erna blir nödvändig...

Fiskarna kan inte ta upp 100 % av vad de äter. Det mesta av fodret, cirka 70-80 %, skits ut. Detta avfall tumlar runt i akvariet en hel del innan den i slutändan når skummaren och tas ut ur systemet. Innan så sker bryter bakterierna ner enhel del av avfallet till vad som Lasse brukar säga "en resurs".

Märkligt, då du var helt övertygad om att all nedbrytning var av ondo och att du var om inte 100% befriad från sådan så jäkligt nära i en tråd för inte speciellt länge sedan.

Jag misstänker att den tillgängliga kvävgasen naturligtvis är löst i vattnet, men visst... ;-)

Fast det är självklart det som menas. (Åter igen ett av de där "så självklart att ingen nämnt det tidigare) Vilken fluid kvävgas är löst i spelar i sammanhanget ingen roll.

B!

-nejsorry, men du har inte fattat de här Björn. Grejen e att kvävet finns i luften och därmed är totalt OBEGRÄNSAT. Luften utgör en oändlig kväveresurs (78% kväve eller nåt liknande). Kvävet kan inte ta slut, för det fylls på samtidigt av bla denitrifiaktionsprocessen. cirkeln är sluten.Om djuret dock helt är begränsat till kvävet i vattnet, jorden, ja allt annat än just luften(vilket 99.999% av alla celler på jorden ÄR), DÅ är kvävetillgången BEGRÄNSAD för just de djuret/cellen/växten. Den stora skillnaden Björn, är att dessa organismer som kan fixera kvävgas ALDRIG kan svälta ihjäl(på kväve)! En otroligt unik o fantastisk egenskap om den är sann för korallerna också. Det är en j...kla skillnad om ett djur har en funktion som gör att den aldrig kan hungra ihjäl. Det finns inget mer att säga..jag kan inte förklara mej tydligare än så här.-bok

Jag ska försöka vara vara tydlig. Bakteriens tillgång på kväve i luften är obegränsad. Bakteriens förmåga att göra detta tillgängligt är begränsat till en viss mängd under en given tidsperiod. Exakt som ett vindkraftverk kan proiducera hur mycket el som helst, under en oändlig tidsperiod kan altså bakterien fylla korallens behov. Det viktiga i frågan är dock huruvida bakteriens förmåga att kvävefixera motsvarar korallens behov under samma tidsperiod. Om bakteriens kapacitet motsvarar 5% av korallens behov svälter den likförbannat ihjäl till sist. (Sanolikare är att den motsvarar en större del av, dock under en del betingelser inte hela, och därför inte kan ersätta matning)

Varför kan vi inte bara köpa att de patrik länkat är förbannat intressant!..varför måste alltid allt sågas helt ogrundat!...vi vet väl alla här precis lika mkt om detta så vi begriper att om ett djur utrustats med en sån otroligt unik förmåga att ta näring från luften, o därmed få obegränsat med "mat" så är det en fantastiskt intressant uppgift, som ju faktiskt ställer hela kvävesnacket, o allt tjafs om nitrat, helt i skuggan!

Därför att du likställer obegränsad tillgång på råmaterial med oändlig produktionskapacitet.

Jag försvara ingen, jag vill bara påminna om att de patrik från början ville ha sagt är sannerligen inget man kan vifta bort.

Jag har inte försökt "vifta bort" någonting, jag motsätter mig däremot hans, och din, åsikt om att koraller skulle ha ett obegränsat föråd av kväve att tillgå via bakterierna.

.

Nu vill jag vara saklig o lugn mot dej Björn. Din slutsats är faktiskt fel. Det ena utesluter inte det andra nämligen. Bara för att en organism kanske kan ta kväve från luften innebär det inte att den också kan ta det på annat sätt. Korallens förmåga att ta oorganiskt kväve från vattnet är oomtvistad. det kan den såklart, och därmed påverkas den av höga nitrathalter osv. Här handlar de om att ytterligare en försörjningsväg hittats...men självklart finns dom andra vägarna kvar.

Självklart, men.... Om bakterierna producerar obegränsat med kväve till korallen skulle korallen hela tiden vara brun. Tillsatt kväve skulle inte få någon som helst effekt. Oavsett hur saklig du försöker vara. Produktionen av kväve är begränsad till bakteriens yta, bakteriens kapacitet till fixering över en given tidsrymd, oavkortat om det finns obegränsat med kvävgas i omgivningen. Ytan bestämmer mängden bakterier, bakteriens kapacitet i kombination med dess mängd ger en totalproduktion. Om produktionen understiger korallens behov är det inte tillräckligt, och precis som du är inne på, kommer korallen inte att klara sig i vatten med 0,00000000000000 nitrat. Exakt vad jag har försökt säga hela tiden. Korallen blir altså inte självförsörjande, och matning är ett måste.

Njae! De visuella skillnaderna beror på att symbionterna tar upp näring ur vattnet vilket påverkar korallens välbefinnande åt ena eller andra hållet. Upptaget hos symbionterna styrs förmodligen inte alls av korallen.

Om kvävet styr färförändringen är det ganska ointressant varifrån färgförändringen kommer. kvävet kommer värden till godo, om något symbios djur behöver kvävet kommer det det till godo, varför jag envist fortsätter hantera korallen med symbiosdjur som en enhet.

B!

Okej, låt mig inte störa ditt stillasittande på rumpan, fortsätt vänta på att någon skall betjäna dig och servera dig allting på ett silverfat, medan du spyr galla runt omkring, avlägger tomma löften, kallar folk för lökiga osv.

Tomma löften? Stilla sittande? Mjo.. visst.

Du har inte kommit fram med en enda källa som säger varken för eller emot, bara med det smått roande tyckandet-i-tvsoffan.

Um.. Först. Jag har ingen tv, och därmed ingen TV soffa. Därefter... Varför ska jag posta länkar när du redan gjort det. Jag har läst samma artiklar som du, och fått en helt annan uppfattning.

Med citaten och länkarna hoppas jag att jag postar i a f seriös information av värde för alla.

Är man seriös försöker man inte med sensations taktik. Du försöker påskinna att nitrathalten i vattnet är ointressant eftersom korallerna har kapacitet att förse sig själva med nitrat. Faktum kvarstår att övergött vatten ger visuella skilnader i korallen vilket är en klar indikation till att korallen tar up näring ur vattnet vilket i sig är ett tecken på att den inte är självförsörjande. Så snart du slutar hävda att korallen är självförsörjande är vi antagligen överens i frågan.

Det är sedan helt annan sak att mina slutsatser utifrån denna info kanske kan eventuellt vara överdrivna, förhastade eller helt enkelt felaktiga, men genom att posta citaten tillåter jag alla på guiden att själva ta del av infot och att dra sina egna slutsatser.

JKag ahr tagit del, och dragit slutsattser, men eftersom de inte sammanfaller med dina hävdar du att jag inte är seriös, och anklagar mig för att inte bidra med egna länkar till mina källor.

B!

Nå, du kan antingen doppa blå filterskum i svart silikon, eller försöka få tag i svart filterskum, men oftast är det någon cellulosa historia som inte håller i akvariebruk.

B!

ok så det går inte lika bra me tex en nylonstrumpa rund streamern då?

Kan se det framför mig... Silad Anemon.

Får jag rekomendera blå filterskummgumi från vilken akvariehandel som helst? Ju grövre desto bättre.

B!

Om du har hålen under vatten ytan öppna, kommer de att stå för flödet, och ytskicktet i första kamamren kommer i stort sett stå still, med följden att protenhinnan på ytan i hela akvariet inte hamnar i filtret. Nå, med kraftig nog pump går det att komma runt det, du måste pumpa mer vatten än vad som hinner igenom de ventiler som är öppna under vattenytan.

Nu ska jag vara lite besvärlig. Men jag hade gjort följande förändring.

I kammare 1 hade jag stängt alla ventiler utom den översta.

I kammare 3 hade jag gjort en överrinning till kammare 4'a.

I kamamre 4 hade jag haft pumpen helt nära botten, med insuget mot botten om möjligt så att hela kammaren kan fyllas med biobollar.(eventuellt en perforerad PVC platta, eller annat plastgaller över pumpen för att få ett jämt flöde genom hela kammarens volym, och minimera effekten av var pumpens insug är.)

Jag är egentligen inte speciellt glad för biobollar, men vill man ha dem, borde de kunna hjälpa till och dämpa ljudet när vattennivån i kammare 4'a sjunker pga avdunstning.

Det blir antagligen inte helt optimalt i alla fall, men det är nog det bästa jag kan komma på med den lilla infon jag har om clownhotell. (Obefintlig ;- )

B!

Den där analogin mellan en ensam väderkvarn som skall försörja hela jorden med energi hade stämt om bara:

1) cyanobakterier vore så svaga och långsamma som det antyds och

2) sps-koraller vore köttbergsaktiga elitatleter som slösar med energi till höger och vänster samt käkar småbarn till frukost

Du kan få köra analogi i storleksordningen stort jäkla kärnkraftverk som ska försörja jordens globala befolkning boendes i någon form för 1930-tals miljö.

Det kommer iofs aldrig att inträffa, men den dagen du har tagit fram vetenskapligt verifierade siffror som går och har reproducerats pålitligt som påvisar att korallen är helt självförsörjande på kväve ska jag inte bara säga att du hade rätt, jag ska även sälja av all min akvarieutrustning, svära ett kyskhetslöfte, och flytta in i på bergstopp. Fram tills dess kommer jag sitta här i mitt elfenbenstorn och tycka att du är lite lökig som överhuvudtaget påstår:

Den nu rådande uppfattning bland saltvattensakvarister synes vara att sps-koraller behöver matas och att det kan uppkomma kväve-/nitratbrist hos sådana koraller.

Jag har också trott detta tills jag hittat uppgifter om att sps-er odlar symbiotiska kvävefixerande bakterier som korallerna i sin tur håvar in och käkar upp. På så sätt blir inte kvävet någon begränsning för sps-erna. För att odla dessa kvävefixerare använder korallerna sockret från den symbiotiska algen (zooxen). Detta är en mycket förenklad förklaring av hur jag förstått processen.

Nu har du något att se fram emot.

B!

Jag är klart riktigt jäkla pandöd, men fördelen med ytavrinning är att man får nivån i karet konstant. Nåja, fördelen, utöver att man blir av med ytfilmen. Nakdelen är då att vatten nivån sjunker i den kammaren man har returpumpen. I det här fallet så att pumpen går torr, vilket klart inte är helt lyckat. Men varför lösta man inte bara det med en bit rör, och en 90 graders böj? Eller man har för avsikt att inte alls köra med ytavrinning? (Med lägre flöde är det lättare att få ut skiten ur själva karet och in i filter avdelningen om den inte måste upp till vattenytan först) Det ser ut att ha varit ett attans sågande för att ta hål i bakgrunden till alla filter öppningar, så det är kanske inte läge att ångra sig på den fronten.

B!

De e en himla skillnad, ÄVEN praktiskt OM korallen kan fixera just kvävGAS, för då finns det ett obegränsat kväveförråd för korallen. Vad vi kan lära av detta, OM det är sant, är att vi behöver inte vara ett dugg oroliga för för lågt nitrat. Då skulle de alltså vara omöjligt att svälta en korall på kväve!. Upptäckten sätter väldigt många akvarieprinciper på sin spets.

Jaaa, varför begrep jag inte det. Enligt exakt samma princip räcker det med ett vindkraftverk för att förse hela världen med el. Självklart fungerar det inte så. Om den totala produktionen i ett givet ögonblick inte är minst lika hög som förbrukningen behövs det fortfarande ett tillskott. Precis som jag tidigare skrev kan man enligt era teorier kompensera för kvävebrist genom kol tillförsel (socker alkohol, osv) men varför gå omvägen via kvävefixerande organismer när man har möjligheten att tillsätta kvävet direkt. Du gör ett logiskt krumsprång när du likställer förmåga att producera något med förmåga att producera tillräckligt av något.

B!

Baljväxter använder Frankia för kvävgasfixering, som det bara har forskats på i strax över 25 år, eftersom den är/har varit svår att odla i laboratorieförhållanden. Principen är alltså inte speciellt ny. Vad det sen spelar för roll i sammanhanget förstår jag definitivt inte, nej. PatrikS försöker bevisa att kvävebrist är omöjlig, och att de som tillför kväve är ute och reser.

Den nu rådande uppfattning bland saltvattensakvarister synes vara att sps-koraller behöver matas och att det kan uppkomma kväve-/nitratbrist hos sådana koraller.

Jag har också trott detta tills jag hittat uppgifter om att sps-er odlar symbiotiska kvävefixerande bakterier som korallerna i sin tur håvar in och käkar upp. På så sätt blir inte kvävet någon begränsning för sps-erna. För att odla dessa kvävefixerare använder korallerna sockret från den symbiotiska algen (zooxen).

Vad jag försöker tydliggöra är att vi PRAKISKT inte har någon som helst nytta av att sepparera värd djur från symbioorganismerna och peka på "titta, den här kvävgas fixerar" eftersom helheten fortfarande uppenbarligen behöver få i sig kväve från sin omgivning. Om man vill diskutera korallernas egenskaper för kvävgasfixering utifrån ett annat perspektiv, inte från att idiotförklara de som tillsätter kväve för att det fixar minsann korallerna själva, så ska jag inte störa... Speciellt mycket i alla fall.

B!