2009 - 09

90 liters tångakvarium

Förord

Ända sen barnsben har jag varit intresserad av djur. Inget småkryp gick säkert från att hamna i en liten glasburk när jag var i dagisåldern. Eftersom allergi hindrade mig att skaffa hund, katt och allt annat med päls på fick det bli små akvarier istället. Det var naturligtvis sött i början, men tack vare att jag växt upp i Lysekil på västkusten föddes jag praktiskt taget med sjögräs i öronen och sillukt i näsan. Varje sommar satt jag på bryggan eller snorklade och såg det vackra, fascinerande livet som fanns i havet. Så 15 år gammal övertalade jag min stackars mamma att det stora 300 liters akvariet som innehöll ett stim guldfiskar skulle vara fint som saltvattensakvarium. Det fylldes med vatten från havet, en 20 cm stor berggylta, en stensnultra och inget mer… Vattnet var rumstempererat och bara ett enkelt ytterfilter stod för cirkulationen. Det var egentligen rätt sterilt, men fiskarna var fängslande att titta på och blev nästan som familjemedlemmar. Speciellt berggyltan var nyfiken på allt som hände i och utanför akvariet. En dag smet det in en katt som hoppade upp på fåtöljen framför akvariet och tittade nyfiket på den stora fisken på andra sidan glaset. Berggyltan såg direkt att det här var en ny varelse och skiftade till en blek färg jag aldrig sett på några sekunder, simmade fram och tittade fascinerat på den stora konstiga saken.

Bakgrund

Det nuvarande akvariet startades för tre år sen som ett experiment för att se om och vad som gick att hålla i ett västkustakvarium. Akvariet är ett gammalt repigt 100-liters aluminiumram. Det var inte kylt överhuvudtaget i början, vilket begränsade valet av djur ganska kraftigt. För att få ner temperaturen några grader ställde jag en bordsfläkt mot vattenytan, vilket gav en akvarietemp på 22 grader. Skummaren var en AquaMedic Midiflotor med en tillhörande luftpump och träsyresten. Ett gammalt Eheim-ytterfilter med skalgrus i fick fungera som biologiskt filter och den stod även för cirkulationen på 600 l/h. Belysningen var två vanliga halogen-lampor på 50 W vardera. Vem som helst kan ju räkna ut att detta gick sisådär.

I början hade jag två stora Gobius niger, Svart smörbult som var 10-12 cm stora och otroligt glupska. De åt det mesta jag stoppade ner i akvariet som inte var lika stora som dem. Men konstigt nog lät de bli att äta upp tångräkorna, Leander squilla. Kanske för att de är nästan genomskinliga. Det tog emot att släppa ut dessa två personligheter i havet igen, men när jag väl gjort det kunde jag börja hålla stim av småfiskar istället och akvariet blev mer livfullt.

Utan kylning och riktig belysning kunde ingen tång överleva mer än ett par dagar och det enda som trivdes var långa och böljande trådalger.

Vattnet hämtades direkt från havet utanför Lysekil i 25-liters dunkar. Det var ett förfärligt bärande uppför tre trappor till min lägenhet. Jag övergav det hela när salthalten mättes med en nyinköpt refraktometer och salthalten visade sig vara runt 20 promille. Magnesium- och kalciumhalterna var låga de också, så jag gick över till att blanda eget saltvatten baserat på osmos och Tropic Marine salt.

Eftersom akvariet följer årstiden med avseende på färre ljustimmar och lägre temperatur under vintern blir fotosyntesen snudd på obefintlig. Detta medför att näringshalterna går upp och fulalgerna ser sin chans. För att undvika detta drog jag igång vodkametoden förra vintern, men den låga temperaturen gör att bakterietillväxten är långsam. Det tog över två månader innan nitrat-halten hade gått från 50 ppm till 10 ppm.

Numera är det mesta uppgraderat och inget är kvar av tekniken från starten förutom själva akvariet. Det känns som att den nuvarande teknikkonfigurationen är hyfsat optimal för att få tång att växa och fiskarna att trivas i en naturlig miljö.

Ni får ursäkta bilderna som är tagna med en enkel kompaktkamera.

Teknik

Belysningen är en Glo T5 2x24 W med ett rör på 6500 K och ett på 10.000 K. Egentligen rekommenderas att bara ha 6500 K i ett akvarium med tång, men jag gillar det lite blåare ljuset som ger fina färger på fiskarna. Belysningen ligger på täckglaset i vanlig drift, men vid skötsel av akvariet använder jag en kedja för att hänga upp den lite högre. Då kan jag greja i akvariet och fortfarande ha akvariet belyst.

Skummaren är uppgraderad till en Red Sea 400 Prizm, som fungerar mycket bra. Den hänger på utsidan av akvariet och är isolerad för att behålla kylan.

Cirkulationen i akvariet sköts av fyra Hydor Koralia 1 á 1500 l/h. De sitter i par på kortsidorna och körs via en våggenerator, Natural Wave, som startar ett par streamers åt gången. Det ger en fin vågrörelse i tången. Mitt nästa projekt är att minska intervallet till ca 5 sekunder istället för nuvarande 20.

Biologisk filtrering och nedbrytning sker i ett ytterfilter, AM Top 3388, som ger 1200 l/h. Den är fylld med Ehfisubtrat och jag inbillar mig att där bor massor med bakterier som käkar ammonium, nitrit och sånt.

Kylningen sköts av en D&D DC-300 kopplad till ytterfiltret. Kylaggregatet står i en ljuddämpad låda för att inte störa alltför mycket. Lådan är klädd med en effektiv ljuddämpande matta från Biltema.

Temperaturen ligger på 15 grader under sommaren och under 10 på vintern. Då är det kallt att stoppa ner händerna för att städa.

Isoleringen är en viktig del att undvika stora hål i plånboken och alla sidor av akvariet är klädda med 2 cm frigolit. Alla slangar är isolerade med rörskålar och frontglaset har dubbelglas bestående av två skivor med fönsterglas separerade med vanlig trälist och limmade med silikon. Inte världens snyggaste lösning, men det fungerar.

Fiskar

Uppsättningen av fiskar brukar ändras under sommaren då jag med håv i handen och ett barnsligt leende springer omkring på öarna i Lysekils skärgård och fångar djur och tång. Just nu har jag följande inte riktigt lyckade uppsättning med fiskar:

1 st Stensnultra - Ctenolabrus rupestris – 4 cm

Det är en riktigt snäll, men färglös fisk som är den mest nyfikna krabaten i akvariet. Den har nog koll på allt som händer.

3 st Grässnultra - Centrolabrus exoletus. – 4 cm

En ovanlig fisk på västkusten, åtminstone för mig. Har bara hittat den vid Saltö utanför Lysekil. I rätt ljus glänser ryggen i neonblått och stjärtfenen är vackert sammetssvart.

6 st Skärsnultra - Symphodus melops – Mellan 6 och 3 cm.

När jag fångade dessa för ett år sen var de rätt små men de har växt ordentligt. Hanarna växer fortast och grundfärgen går i grönt medan honorna har en rödaktig färgton. Hanarna är akvariets ligister och äter på allt som går in i deras mun. Om det inte går in i munnen suger de till med ett knäppande ljud och sönderdelar det stackars offret.

1 st Berggylta - Labrus bergylta – 4 cm

En mycket skygg fisk, men den följer allt som händer med sina ögon och kommer fram när nått lockar dess intresse. Det ser lite lustigt ut när den ligger och vilar mot något föremål, vilket den gärna gör.

Den är lite grand av en kameleont och skiftar färg efter omgivningen. När jag hade mycket buskiga brunalger var den vackert zebra-randig, men nu när det finns en stor koloni Havssallat är den alldeles grön.

Lerstubb - Pomatoschistus microps – 3-4 cm

Detta är en kul liten fisk där hanarna har små mikrorevir på botten. När en annan hane kommer i närheten fäller de upp ryggfenorna och visar gällocken för varandra. Det är ett fint skådespel.

Sjustrålig smörbult - Coryphopterus flavescens – 3 cm

En vackert mönstrad stimfisk. Den blir bara två år, så man får förnya sitt stim varje år.

1 st Tångspigg - Spinachia spinachia – 12 cm

En långsmal fisk som är väldigt svår att få igång att äta fryst mat. Men lyckas man är den ett litet charmtroll, som inte är rädd för nått. Sticker man ner händerna för att möblera om i akvariet bli de andra fiskar livrädda och gömmer sig. Tångspiggen däremot hänger gärna med vad som händer. Antingen är den modig eller dum som ett fån. Jag har inte bestämt mig för vilket ännu…

Den är bara ettårig, så det fångas en ny varje sommar.

1 st Rötsimpa - Myoxocephalus scorpius – 7 cm

Nyaste fisken i kvarteret och en riktig terrorist! Jag visste att den var glupsk, men ville ändå testa för den är så fin. Stora bröstfenor, utväxter på huvudet, vackert melerad kropp och röd buk. Nu finns det inga smörbultar kvar längre…

Rötsimpan följer med till havet nästa gång jag åker dit.

Lägre djur

3 st Vanlig sjöstjärna - Asterias rubens 4-5 cm

Dessa sjöstjärnor är otroligt vanliga på kusten och varierar i färgsättning från brunt, lila, rosa och rödaktigt. De kan bli uppåt 50 cm i diameter och är glupska varelser som äter upp varenda mussla de ser. Är musslan stor virar sjöstjärnan sina armar runt musslan och bänder sakta upp den. När musslan inte orkar hålla emot och det blir en glipa mellan skalhalvorna stjälper sjöstjärnan in sin mage i musslan och äter upp den i skalet.

1 st Ishavsstjärna – Marthasterias glasialis 10 cm

En nykomling i akvariet som sällan visar sig. Tror att den är nattaktiv. I vanliga fall ska den ha fem armar, men min har nog förlorat en.

5 st Eremitkräfta - Euphagurus bernhardus i varierande storlekar

Rörliga små krabater som gärna äter trådalger och skräp.

Sjönejlika - Metridium senile i olika storlekar

Graciösa varelser som gärna promenerar omkring på inredningen och placerar sig där man inte vill att de ska vara. Till exempel på frontrutan. Skulle vilja ha ett svagt belyst akvarium fullt med stora sjönejlikor som vajar i strömmen. Nåja, ett framtidsprojekt.

4 st Sjöros - Urticina felina mellan 1cm och 8cm i diameter

Dessa anemoner finns i varierande färgsättning; rosa, lila, blå, grå och brun. Den stora som jag hittade nära land i en marina vid lågvatten är brunaktig. Hoppas att hitta lite mer färggranna exemplar.

Det är en blyg anemon som gräver ner sig i gruset nära en sten. De är ganska lätta att få dit man vill genom att placera en sten på den sidan man vill att anemonen ska gå åt och gräva bort sanden på andra sidan.

Blåmussla - Mytilus edulis

Dessa stackare finns i akvariet bara för att bli uppätna av stygga sjöstjärnor.

Vanlig strandsnäcka – Littorina littorea

En algätare som borde trivas gott i mitt akvarium, men de har den irriterande vanan att krypa upp en bit ur vattnet och sen bli sittande där. Så gör de i naturen också, men då hjälper tidvattnet och vågorna till att få tillbaka dem i vattnet igen.

Tång

Skräppetare - Laminaria saccharina

Denna tångart växer så det knakar. Tillväxten sker närmast ”rötterna” och där avger den ett gift som förhindrar påväxt av andra alger och djur. Längre upp på bladet kan epifyter däremot växa fritt. Täta vattenbyten är att rekommendera…

Knöltång - Ascophyllum nodosum

Växer mycket långsamt i mitt akvarium och blir därför överväxt med trådalger. Men skam den som ger sig. På nått sätt ska jag få den att växa!

Sågtång - Fucus serratus

Ännu en tångart som växer långsamt.

Karragenalg - Chondrus crispus

En vacker alg vars grundfärg går i rött, men bladen skimrar i blått. Växer hyfsat fort, men gillar inte att stå i direkt ljus.

Havssallat - Ulva lactuca

En klargrön alg som växer explosionsartat. Man måste skörda den varje vecka, annars tar den över akvariet. Den böljar fint fram och tillbaka i vågorna.

Rödslick - Polysiphonia sp.

Röda tofsar som visar sig lite här och där. Av någon anledning har de inte samma mörkröda färg i akvariet som i havet. Måste utredas…

Ålgräs - Zostera marina

Detta är ingen tång utan den tillhör familjen fröväxter. Den vissnar ner på vintern och växer upp igen på våren. Har haft några exemplar i akvariet i en månad och de växer. Ska bli intressant att se om de överlever vintern.

Tillsatser/skötsel

På grund av att tången avger massor med gulämnen och gifter för att undvika påväxt, byter jag 10 till 15 liter vattnen åtminstone en gång i veckan.

I samband med vattenbytet suger jag ut fulalager och skräp samt ser till att tången beskärs.

En ”nackdel” med mycket tång är att lösa delar fastnar i insugen till streamers, skummare och ytterfilter. Detta måste rensas med några dagars mellanrum för att inte kapaciteten ska bli alltför nedsatt.

Det finns ingen avdunstning att tala om tack vare att vattnet är så kallt. Täckglasen hjälper nog till en del också.

De enda tillsatserna jag pytsar i akvariet är saltet som toppas med lite magnesium på grund av dåliga värden från början.

Framtidsplaner

Tanken med akvariet var som sagt att se vilken flora och fauna som är möjliga att hålla. De misstag jag gjort har inte varit alltför kostsamma tack vare att jag kört med ett litet kar. Men nu känns det som att jag lärt mig tillräckligt mycket för att öka storleken på karet en aning. Nästa akvarium är ett 220-liters som blivit efterskänkt av en vän. Planeringen är redan på gång och så långt känns det som att jag är redo för att börja med en sump.

Saker jag skulle gjort annorlunda

På nästa kar ska jag försöka göra dubbelglaset i fronten avtagbar. Hur det ska lösas återstår att se.

Akvariet är ett ramakvarium med aluminiumlist och det är inte lackerat och där det samlas vatten av olika orsaker blir det korrosion. Otroligt vad frätande saltvatten kan vara. Så några lager med lack hade varit bra…

Efterord / Tack till

Det har varit en mycket rolig och lärofylld resa under karets tre-åriga historia. I början visste jag inte mycket om kraven som ställdes och vilka hjälpmedel det fanns i form av streamers, skummare och sådant. Tack vare Saltvattensguidens samlade kunskap i forumet och hjälpsamma medlemmar som svarat på dumma frågor har jag lyckats kryssa mig fram. Utan er hade jag inte klarat det. Ingen nämnd ingen glömd, för det är i stort sett alla aktiva medlemmar som bidragit med sina inlägg.

För att nämna två killar som inspirerat på ett speciellt sätt är Jon Olav Bjørndal, www.jonolavsakvarium.com och Per-Kristian Hole, www.freewebtown.com/aquawest. Deras hemsidor är en stor kunskapskälla att ösa ur.

Jag hoppas verkligen att fler får upp ögonen för den rika och intressanta flora och fauna som vi har vid våra kuster. Den är väl värd att studeras i ett akvarium!

Skriven av : Jonas Melander

Diskutera artikel i denna tråd