Syreupptag under vodka/socker metoden

[morphriz]

Hej alla,

läste igenom artikeln om fosfat i den senaste ReefKeeping. Snutten om bakterier var mycket intressant och en ny ide om krascher med vodka slog mig..

"Phosphate Export by Organisms: Bacteria

A second means of exporting phosphate is bacterial growth. Such growth can be spurred by adding carbon sources to the water. Some carbon sources include sugar, acetic acid (vinegar) and ethanol (ethyl alcohol; often as vodka). A variety of commercial systems, such as zeovit, also appear to add carbon sources, although they rarely reveal exactly what ingredients they contain. These bacteria feed on the added carbon sources, using them as a source of energy. As they grow and multiply, they necessarily take up nitrogen and phosphorus from the water to form the many biomolecules that they contain, such as DNA, RNA, phospholipids, etc. These bacteria are then usually removed, e.g., by skimming.

One drawback to this process, relative to doing the same thing with macroalgae, is that the bacteria consume oxygen as they metabolize organic compounds. Macroalgae, on the other hand, require large areas exposed to light, using costly energy and what is often most limited: real estate in the vicinity of the aquarium. Another concern is the potential change in the populations of different types of bacteria. That change could potentially have negative consequences, although few reef aquarists have noticed any such issues."

Detta var något jag inte tänkt på förut när det gäller de aeroba bakteriernas roll. Om det är så att den primära begränsande faktorn för denitrifierare i akvarier ändå inte är kol utan plats, då blir det hela mycket mera logiskt.

1/ Om plats begränsar denitrifierarna får man en svag tillväxt av dessa under längre tid alterterssom fler syrefria zoner bildas vid tillsats av kol.

2/ Om kol begränsar denitrifierarna får man en omedelbar snabb tillväxt vid tillsats av kol.

Huvudfaran med koltillsats är nitrat utarmning så att denitrifierarna går över till att använda svavelföreningar.

Under 1, sker en kontinuerlig svag tillväxt av de tillgängliga anaeroba zonerna. En krash kommer när dessa zoner blivit för stora. Detta skulle medföra att vid koltillsats behöver man efterssom minska dosen för att inte hamna för lågt.

Under 2, en för hög dos vodka medför en omedelbar krash. En passande dos vodka kan leda till en krash om kvävelasten i systemet minskar.

Vad tror ni om denna revers logik?

mvh Mattias

[Capote]

Intressant framförallt 1 kan vara en förklaring "plötsliga" vodkakrascher som vi sett framförallt hos inte så erfarna akvarister som doserat på med en dos som fungerar initialt och som eftrhand blir alltmer farlig.

Kan du utveckla vad du menar under 2 lite mer. Menar du att man efter en tids användning når ett läge där man plötsligt får en explosionsartad tillväxt av bakterier (blommning) som inte skummas bort med de följder därav som du beskriver.

[Lasse]

Du har med stor sannolikhet en kombination av dessa. I ett intialt skede finns inga anaeroba zoner som har stor kontaktyta med vattnet, dvs där det finns en transport av nitrat igenom mediat. Denitrifikationen i de anaeroba zoner som finns är beroende på diffusion. När sedan kol tillsättes kommer i första hand en stor poppulation av aeroba heterotrofer att utnyttja det organiska kolet. Dessa lever och dör på substrat (botten, i fickor kring Ls och så vidare) Långt ifrån all död bakteriebiomassa kommer att exporteras av skummaren. Det bildas större anaeroba områden (mer plats) och kolkällan blir begränsande. Tillförs den för mycket så kraschar det.

Förhållandet ändras lite om man inte bara litar till passiv filtrering utan även har lite mer aktiv sådan. Typ zeovitmetoden och backspolningarna som gör att en större del av bakteriebiomassan kommer ettdera att konsumeras eller tas bort av skummaren.

MVH Lasse

[morphriz]

Nej, med 2 menar jag en linjär föklaring. Mängden bortskummade bakterier och denitrifikation beror direkt på mängden kol. Vid krasch bli mängden så stor att nitraten bottnar. Denna förklaring är vanligt förekommande. Jag tog med den i förklaringen som gällande förklaringsmodell då kol är huvudbegränsningen för denitrifierarna.

Under både 1 & 2 ryms förklaringen att huvudorsaken till krasch egentligen är bioaccumulation av näringsämnen i levande och döda bakterier. När dessa näringsämnen släpps lösa får vi en krasch. Men denna modell verkar ha motsägelser med händelse förloppet. Jag tycker mer att det verkar vara en nitratbottning. Accumulationsfaktorn spelar iofs troligen en roll den med.

Vet någon om en bare-bottom tank som körs med kol tillsats?

mvh Mattias

[Lasse]

Ja det är klart att det troligtvis är en nitratbottning som orsakar kraschen. Tillväxten av "sittplatser" och obegränsad organisk kolkälla får denitrifierarna att gå över till svavelföreningar istället - avfallet (restproduktionen) är då svavelväte.

MVH Lasse

[Janne]

Menar ni att nitraten tagit slut när ni pratar om nitratbottning?

Sökte på nätet och fick ingen riktig bra träff, den här var nog bäst:

"bottning, skoteknisk term för olika metoder att fästa sulan vid skons ovandel.

Källa: Nationalencyklopedin."

Vet någon om en bare-bottom tank som körs med kol tillsats?

Jag kör ZeoVit och har BB.

/Janne

[Raketforskaren]

Menar ni att nitraten tagit slut när ni pratar om nitratbottning?

Sökte på nätet och fick ingen riktig bra träff, den här var nog bäst:

"bottning, skoteknisk term för olika metoder att fästa sulan vid skons ovandel.

Källa: Nationalencyklopedin."

Jag kör ZeoVit och har BB.

/Janne

Om du syftar på "Bare-Bottom" så tror jag att det syftar på engelskans bare bottom = bar botten. Alltså ingen sand i botten av karet.

/Fredrik

[morphriz]

Japp, det var Bare Bottom som i "inget sand på botten". Den andra tolkningen, Bare Bottom + vodka.. kan gå illa det

mvh Mattias

P.S. Hade faktist inte tänkt på det själv, fasen va vuxen jag börjar bli