Gå till innehåll

Den underhållsfria revet


ramq

Rekommenderade inlägg

OK.

Nu när det är sådant liv på diverse trådar om "naturlig balans i karet", nerbrytningscykler hit och dit tänkte jag försöka ge er biologi/kemiexperter något att bita i!

Läget är följande:

En god vän till mig har kört sötvatten i flertalet år och gillar stora burkar, men envisas med att köra med Scalarer och sånt. :död: Efter mycket påtryckningar har jag försökt få honom att gå över till Malawi, men gett upp.

Nu är han dock inte helt ointresserad av saltvatten, men han ser bara "salt = $$$" i ögonen och avfärdar det genast som en alldeles för dyr hobby.

Jag kan inte argumentera emot honom, han har rätt i det han säger, men låt oss säga att han skulle kunna godta det med en mindre teknisk nivå.

(Vem vet, jag kanske får honom att konvertera själv när han inser vad fascinerande det är...)

Tänkbar utväg:

Tänk er ett lättskött, nästintill underhållsfritt, litet nanorev. Liten burk = lite pengar.

Ett nanokar är inte helt uteslutet, men låt oss höja ribban till max 100L.

Lite LS, några mjukkoraller, sniglar... En liten krabba? Alger? Ytterst litet sandlager på botten, mest för syns skull.

I det här fallet får vi nästan fria (nåja) händer kring ämnet belysning. 70W MH är ingen omöjlighet, men CF-lysrör är ju ändå att föredra av flera skäl.

Skummarlöst är ett krav, dock är cirkulationspumpar ju ett måste.

Underhållet får sträcka sig till att köra algskrapa, men ingen matning av fisk = fiskfritt. Visst, en liten firre kanske skulle gå an och matning till denna, men om hela idén äventyras av en fisk+fiskfodret är det lika bra att utesluta.

Vattenbyten är väl OK, men inte allt för ofta.

Lösningen?

Eftersom många är inne på just ämnet med balans i akvariet mellan olika nerbrytningar och kemifrågor, kanske någon kan sprida lite ljus kring om detta är möjligt?

Skulle en sådan balans över huvud taget vara möjlig? Vilka individer kommer vi att kunna förse med näring i den väldigt isolerade miljön utan att behöva mata tillsatser och foder?

(Det mesta i havet lever ju i mångt och mycket i från solljuset i en del av näringscykeln)


  • Vilka koraller
  • Bottensubstrat
  • Alger
  • Lägre djur

Alltså, i princip ett bra startpaket som inte skrämmer iväg en ovan person med "en massa krångel hit & dit" och som börjar på en lämplig nivå. Kanske vi kan utgå från detta som ett framtida tips till alla "nyfrälsta"?

Tanken är ju som sagt att försöka återspegla en liten del av det stora äventyr som kan sätta fart bara man får grepp om intresset. Ju fler lägre djur, alger och koraller som spritter till liv i det lilla nanokaret, desto mer fascinerande.

Jag vet att ni kan, killar & tjejer!

Dessutom har jag en känsla av att Lasse har många fina råd inför detta?

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Låter som en kul idé. Dock: varför så lite bottensubstrat? Jag själv skulle ha lagt mer pengar på substrat än på levande sten. Lite sten behövs ju ändå, men substratet kommer att agera som backup-filter till korallerna, vilka enligt mitt sätt att se bör vara det primära filtret.

Lite "skit"producenter behövs också - sedan om valet blir en fisk, en räka eller något annat (anemon) är en annan femma. I och för sig så går det säkert att mata revet i sig med plankton, men det är kanske inte lika kul för gemene man att mata enbart koraller (eller förståeligt heller: det är tillräckligt svårt att få en erfaren akvarist att mata koraller).

Samtidigt bör han ha lite aktiva konsumenter också, i form av makrosar eller symbiotiska koraller.

Så mitt föslag: 1) DSB, 2) symbiotiska koraller (kanske mjuka/lätta koraller i början) och 3) ett par räkor eller småfiskar. Där är ju smaken som baken, han själv får välja.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Egentligen finns nog ditt kar beskrivet i min tråd om Mollyhotellet men jag kan tänka mig nedanstående alternativ också. Skötsel inskränker sig till matning med l i t e fryst artemia varje dag och ett tio liters vattenbyte var till varannan vecka. Det är ett korallkar och ett så populärt FOLR kar. Andra bilden visar en del av korallkaret.

PS de är på 27 liter:ler:

MVH Lasse

post-2331-14468913284638_thumb.jpg

post-2331-14468913284914_thumb.jpg

post-2331-14468913285158_thumb.jpg

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Jo jag läste din tråd Lasse och jag blev grymt inspirerad.

Men OK, flera är överens om att DSB är vägvalet i det här fallet, samt en räka eller liknande för att "skita ner". Macros är redan ett givet val.

Bara att börja smida planerna då, hehe.

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

OK, vid närmare eftertanke får jag nog formulera om frågorna:

Vilka koraller ska i så fall det balanseras upp med? Finns ju som sagt flertalet olika med olika näringsbehov, ljuskrävande eller inte, osv. "Teknikdelen" är ju bevisligen så gott som avklarad...

Jag är rätt grön på ämnet koraller, så jag har egentligen inte speciellt stor koll på vilka som är vad. Tänkte någon som redan kört detta race kan få fylla i blankstegen...

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Xenia är nog en bra ide. Montipora, Hydnophora, Fungia, Porites, Favia, Goniastrea, Lobophyllia, Symphyllia, Galaxea var de arter jag blev tipsad passar i kar med lite mer partikulärt organiskt material. Kan vara en ide om man t.ex. följer Lasses tekniska modell med filter.

Ska du följa Lasses modell i uppstartfallet så kan det vara ide att fundera på när korallerna ska i. Mjukisar som etablerat sig kan hindra scleractinier från att ta sig.

Jag har inte erfarenhet nog för nånn bra rekommendation där. Lycka till iaf!

mvh Mattias

edit: blev lite sned fördelning där.. Icke Scleractinia(LPS & SPSer) passar ju bättre. Tänkte att nånn annan flikar nog in med dem. Mao detta var inte ett inlägg i debatten om i vilka parametrar man "ska" ha SPSer :)

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

För att kunna ha lite större last (dvs fler fiskar, än få)

och ändå ha så att koraller kan överleva,

så skulle jag nog ändå fundera på en simpel luftdriven skummare.

Kostar bara några hundralappar + luftpump.

Man kan även tillverka luft-skummaren själv med några PVC-rör (inte alls svårt)

På detta sätt tror jag att man kan ha lite mer belastning i karet,

men ändå ha hyfsade vattenvärden.

När man räknar belastning pga fiskarna,

så är inte antalet det viktiga,

utan snarare den sammanlagda vikten på firrarna.

=> Köp inte fiskar som blir stora som monster!

Sedan kommer det svåra och det är en "lagom" balans

mellan belysning, värme av tillförd effekt (från pumpar och belysning),

avkylning (ex. fläktkylning öppna ytor på karet) och avdustningen.

Man vill ju inte att fisken ska kokas ;-)

Det som är bra med luftbaserad skummare

är att luftpumpen inte värmer vattnet.

Man ska vara "snål" med allt drar effekt.

En osmos är nog att rekomendera trots allt (~1.000 sek)

Även om man kör ett litet nano-kar med lite ls,

så kostar det i alla fall 10.000:- eller ev. mer.

Kolla på vad Lasse fick betala för sitt 80 l Molly kar med alla modifieringar av belysning och pumpar.

Jag tycker Lasses 80 liters är bra nära vad du frågar efter.
Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Du är rätt nära Ulf - jag hamnade kring 8000 - 9000:- om jag räknar in en del misstag, men det mesta (i alla fall ca 60%) ligger på den levande delen (inkl LS). Min målsättning var att få en djungel av koraller och några mindre fiskar och då tror jag fortfarande att en skummare varit mer till skada än nytta. Den absolut viktigaste delen för korallerna (med detta menar jag alla korallliknande lägre djur - inte bara LPS och SPS) har varit ljuset. På andra plats sätter jag möjligheten att mata med filtrens överskott av bakterier och organiskt material. I slutet satte jag in en euphyllia för att kolla kalcifieringen. Den växer fortfarande så det knakar. Skötseln för tillfället är matning med artemia och cyclops (lite), berikat med omega3 var tredje dag och så ett 20 liters vattenbyte i veckan. De som har det nu är noviser på saltvatten men experter på sötvatten.

Håller med om osmosen.

Edit. För belastningen är införandet av ny mat (alltså den dagliga matningen) det avgörande efter igångstartningsfasen. Genom att skapa ett mångfald av organismer som "äter" på varandra så kan man minska införandet av ny mat. högst upp här är fisken. Det fanns en räka, några krabbor och 7 fiskar när jag lämnade över. Detta gör att Ulfs konstaterande att det inte är antalet utan snarare "biomassan" som är avgörande för belastningen indirekt är helt riktigt.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Då verkar vi vara helt överens :-)

Ska man inte ha så mycket bio-massa (dvs fisk) i karet,

så kan man skippa skummaren.

Jag tycker att du fokuserar helt rätt på ljus,

för du fokuserar en hel del på LPS och SPS.

Flyttar man fokus lite mer mot mjukisar och ev. LPS (skippa SPS)

och lite mer på fisk, så kan man dra ner på belysningen något

och minskar därmed en massa värmeproblemen.

Värmeproblemen har man främst under juni-aug,

men om man vanligtvis har två "lampor",

så kan man under denna period ev. bara köra med bara en lampa.

Har man LPS och SPS, så kommer det inte växa så mycket under denna tid,

men det är baksidan på myntet.

Bättre att dom växer dåligt, än att karet blir på tok för varmt (>>30grader)

Det är en sniklösning,

men som sagt man måste balansera mellan en massa olika parameterar.

Du är rätt nära Ulf - jag hamnade kring 8000 - 9000:- om jag räknar in en del misstag, men det mesta (i alla fall ca 60%) ligger på den levande delen (inkl LS). Min målsättning var att få en djungel av koraller och några mindre fiskar och då tror jag fortfarande att en skummare varit mer till skada än nytta. Den absolut viktigaste delen för korallerna (med detta menar jag alla korallliknande lägre djur - inte bara LPS och SPS) har varit ljuset. På andra plats sätter jag möjligheten att mata med filtrens överskott av bakterier och organiskt material. I slutet satte jag in en euphyllia för att kolla kalcifieringen. Den växer fortfarande så det knakar. Skötseln för tillfället är matning med artemia och cyclops (lite), berikat med omega3 var tredje dag och så ett 20 liters vattenbyte i veckan. De som har det nu är noviser på saltvatten men experter på sötvatten.

Håller med om osmosen.

Edit. För belastningen är införandet av ny mat (alltså den dagliga matningen) det avgörande efter igångstartningsfasen. Genom att skapa ett mångfald av organismer som "äter" på varandra så kan man minska införandet av ny mat. högst upp här är fisken. Det fanns en räka, några krabbor och 7 fiskar när jag lämnade över. Detta gör att Ulfs konstaterande att det inte är antalet utan snarare "biomassan" som är avgörande för belastningen indirekt är helt riktigt.

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Nja - jag har inte haft några SPS:er och bara två LPS (efter jag utökat ljuset) men jag tycker att allt, både skivisarna, xenian, mjukisarna samt stjärnpolyperna tog bättre fart när jag fick in 2*36 watt (18 watt av den var blåljus).

Nu körde jag bara 36 watt under den värsta perioden men jag hade nog klarat 2*36 watt också. Jag valde också att lägga mig kring 25 grader (med hjälp av fläktarna). Vad jag kan tänka mig är att dra ner på ljustiden under den varma (och naturligt ljusa) perioden. Det gjorde jag i mina 27 liters (utan fläktar).

Jag körde bara med en pump också eftersom jag upptäckte att två pumpar drog upp värmen mer än ljuset om fläkten var avstängd på natten!

MVH Lasse

Länka till kommentar
Dela på andra sidor

Gå med i konversationen

Du kan posta nu och registrera dig senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Guest
Svara på detta ämne...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Ditt tidigare innehåll har återskapats.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa Ny...