All Aktivitet

Och det är precis det jag skulle komma till 👍 : •Moment 22 på gott och ont : -Akvariet samlar på sig fosfat som akvaristen vill avlägsna. -Genom att använda GFO avlägsnas fosfat, men släpper även Barium som upptäcks på ICP testet. -Man byter till ALUoxid och fortsätter avlägsna sin fosfat. Extra glad i hågen då ALUoxid även avlägsnar Barium. -Nytt ICP test görs. Men vad nu. Högt på aluminium 🤬 ! -Vad kan då ta bort aluminium ? Jo ni gissade rätt : GFO 😜 Man har då fastnat i vinkelvolten. Det enda sätt jag har kommit fram till är precis som Lasse, att varva ALU och GFO. I en perfekt värld dvs, där allt fanns i lager när jag handlar 😉 Så vad säger ni andra ? Finns det ngn lifehackaround på denna ?

Jag har brukat mixa dessa två - sedan en tid tillbaka kör jag dock enbart med GFO. Följd - mitt Al i akvariet har minskat ordentligt Arkiv igen MVH Lasse

Det är samma värde ULR P: noggrannhet är ± 0,015 ppm PO4 och ULR PO4:s noggrannhet är ± 0,04 ppm Ditt ULR P värde kan vara mellan 0,043 - 0,07 och ditt ULR PO4 kan vara mellan 0,04 - 0,12 MVH Lasse

Oavsett om man använder osmosfilter eller inte så tror jag det är säkrast att spola en stund ur kranen innan man kopplar in osmosfiltret: https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvattnets-kvalitet#toc-4 "Vattenledningarna i huset kan vara långa, och vattnet kan ha stått stilla i dem länge. Det senaste vattnet som spolats genom dem kan ha varit varmvatten, och när varmvattnet passerar kan metaller från ledningarna följa med vattnet."

Samma här

Ok. Jag är skyldig dig en reagens 🤣 Nej men man skulle nog behöva göra ett par tester om varandra. Och dom olika reagenserna om vartannat. Fosforreagens på fosfatmätaren. Fosfatreagensen på fosformätaren. Och vice versa. Men skit i det, bara en tanke jag hade. Vi kan testa ngn gång på kul om du har reagens på fosfat ulr. Kul att fler tänkt likadant. Även vår vän på Aquariatech 🤩

Okej... Här kommer resultatet @Lasse @runstenen ... Nu använde jag bara reagens på Phosphorus. Skulle vart mer rättvist test om jag hade reagens med Phosphate att jämföra med också. Jag använder bara Phosphorus mätaren i daxlägget för jag vet att den stämmer perfekt. Och jag lovar jag gjort många olika tester för att veta det😱.. ppuuuuh !!!! Så om det går att använda samma reagens är frågan ?? Kan ju vara så att Phosphate mätaren visar fel. Det skiljer ju 0.025

Med min erfarenhet så ser jag ingen skillnad i akvariet om det låga eller höga värden av silicon och silicate. Men strävar såklart ändå att hålla dem låga.

@Lasse Intressant. Jag tänkte nästan skriva att mängden kisel kunde kommit senare lika gärna. Har aldrig gjort Icp på mitt osmosvatten. Men då jag skaffade ett andra silikatfilter minns jag att det var så pass många som skrev att det gjorde skillnad. Så jag ville prova. Jag har tidigare växlat mellan gfo och alu som fosfatmedia. Sen jag skaffade reaktor kör jag enbart gfo utom om fosfaten chockhöjs. Då kan jag hänga in en påse med alu. Har nog bara hänt en gång iofs. Vid en sökning får jag : Konstigt att ingen av tillverkarna av gfo även skriver att det tar bort SI. Att Aluminium Oxide tar bort SI visste jag. Microbe lift kallar ju tom sin för silikatborttagare 😎 För det är ju samma beståndsdelar som tex tritons alu 99 vad jag förstått ? Men frågan är då hur man kommer åt barium som sägs ackumuleras vid användning av enbart gfo ( jag har använt aluminiumoxid för att ta bort barium ) . Det får bli mitt nästa inlägg - Moment 22 på gott och ont. Coming soon 🫡

Den mängd kisel som visas på de olika ICP testerna härrör oftast inte från RO vattnet man använder om man inte kör utan vattenbyte. Kör man utan vattenbyte - så kan det ackumuleras. Räcker dock normalt med en mixed bed jonbytare för att fixa 0 i inkommande vatten. Istället kommer kislet - enligt min mening - i huvudsak från sand och sten. Märk också att GFO tar bort kisel också. Mitt kisel i akvariet i förhållande till i RODI vattnet. Det finns inget samband MVH Lasse

Exakt, gammalt hus... Kommer du ihåg @runstenen att jag drog ett extra plast rör från min vattenmätare till osmos för att jag hade jättehöga värden av koppar, järn ( mässing?). Mitt hus är från 1931 så det är en salig blandning av alla olika metaller i alla rör. Om jag inte minns fel så hade jag över 700 i silicon innan jag plocka ur mina Siporax ringar. Och efter det ligger värdet bra tycker jag 👍

Ang frågorna tidigare hur jag ser kisel @saltatrox @Lasse Kollade mitt senaste Icp. Såg så här ut : Kom även på att det var för att komma åt mitt kisel jag installerade ett andra filter med silikatmedia. Skulle hjälpa mot SI sas det vid efterforskning . Testet måste varit efter det. Hade gått ner med nära hälften som ni ser på testet jag skickade först : Som sagt, det är en djungel….

Tänkte på det jag skrev om min upplevelse av klor / kloramin i usa, samt vetskapen att dessa 2 inte syns på tds. Måste vara jobbigt både som söt och saltvattensakvarist. Lite efterforskning visar att om man har mycket av dessa ämnen i sitt kranvatten ( usa som mitt exempel ) använder man dels teststickor och mäter både före och efter sin osmosanläggning : Klor och kloramin sliter mkt på membranet samt på kolfiltret. Kolfiltret är det som tar upp dessa ämnen. Många har dubbla kolfilter pga detta. Men även ett extra jättekolfilter innan osmos : Kostar det så smakar det klor. Kolla det här monstret med dubbla kolfilter tex : Och lite läsning om man vill : Remove Chloramines with your RO/DI Filter SystemChloramine is quickly becoming a concern for an increasing number of aquarium hobbyists because more and more municipalities are using chloramine to sanitize local water supplies. According to the EPA

Så du har 130 ur kran och jag har 105. Intressant, då vi har i princip samma vatten inkommande ( bor ca 10km från varandra ) Det kan nog bero på att du bor i äldre hus med äldre rör ? Som Lasse var inne på. Är nog en del koppar mm som fastnar i filtrena ändå. Perfekt ju. Ang Tds så är det som mycket annat en ”fingervisning” som du är inne på. Däremot kan man vara ganska säker på att vattnet är så att säga nollställt. ( förutom ev klor som inte syns på tds ) Om jag var nybörjare idag och bestämt mig för att köra vatten ur kran ofiltrerat, skulle jag skicka ett par ICP på kranvattnet med några veckors mellanrum.

sista inlägget akvariet är tömt på levande bara rengöring och magasinering kvar. over and out

Har själv gjort liknande mätningar... Innan osmos 130. Efter dubbla membran filter ca 2-3. Och mitt TDS är alltid 0-2 efter osmos filtret. Brukar byter alla filter efter ca 6 månader. Var något år det tog 12 månader och visar iallafall 0-2 i TDS. Har lågt TDS i osmos vatten behållaren också, även fast jag är dålig på att rengöra den. Tror inte man kan lita riktig på att vattnet är helt rent bara för att TDS är lågt. Men är det höga värden så är det såklart dåligare. Jag har skickat i ICP test på mitt osmos vatten och allt ser bra ut där också.

Då är allt media samt filter bytt i osmosanläggningen. Hade glömt att jag har dubbla silikatfilter på slutet. Oklart om det gör ngn skillnad med så mkt silikatmedia men bytte allt och satte tillbaka. Ska erkänna att jag inte bytt media på minst ett år,kanske t.o.m. 2. Varken kol, sediment el silikatmedia. Så blev förvånad att det var så låg tds, och tänkte nästan strunta i det. Men blev byte iaf. Det var dags ändå. Hittade denna info om tds mätare : Min tds mätare har ju ATC funktion så det var inga konstigheter. Provade ändå på kul att mäta 20,25, samt 30 gradigt vatten. Skillnaden var minimal. 0,1 - 0,3 tds. Kan ändå vara värt att tänka på siffran 25 grader, speciellt om man är osäker på om ens mätare har ATC. •Började med att kalibrera mätaren med referensvätska, sen var det lekdags. •Mätning av kranvatten visar 105 tds: Test av osmosvattnet från dom obytta filtrena visade lågt på 2.2 tds. Mycket lägre än jag trodde med tanke på hur länge dom gått. Positivt överraskande: Sen var det dags att testa osmosvatten som stått i en behållare där jag även blandar mitt saltvatten. Denna rengörs noga efter vb och agerar sen återigen behållare för färskvatten. Om vartannat. Detta plus att det ligger lite pumpar och slangar däri mm har gjort att jag trott att det skulle vara ngt högre värde däri. Icke. Tom lägre på 2,1 tds. Jag har som så många ggr oroat mig i onödan 🤪: Efter byte av media. 0,1 TDS. Hallelujah ! Over and Out 😎🤩👍

Intressant 👌🏻

Precis. Jag provade det för många herrans år sedan och doserade rakt ner i skummaren. Inga problem med dimmigt vatten eller att fiskarna uppvisade några negativa reaktioner. Minns jag rätt så ballade skummaren inte ur utan resultatet var snarare att den skummade på lite bättre under dosens gång. Det ska ju doseras väldigt långsamt.

Ser inte på bilden, men kan det vara Lobophora? De växte kraftigt hos mig i början, sedan försvann de plötsligt helt.

Att använda RODI vatten eller kranvatten till sitt saltvatten har alltid varit en kontroversiell fråga - mycket ofta mer grundat på vad andra säger eller vad man själv tycker. Några närmare undersökningar är dock inte gjorda vad jag vet. Generellt så har vi i Sverige ett mycket bra vatten för att kunna använda detta direkt för att blanda saltvatten med undantag där kalcium och magnesiumhalten är hög samt vissa områden med mycket kisel i vattnet. Vad gäller metaller och skadliga ämnen så håller vårt kranvatten väldigt låga och bra halter. Men det är utgående vatten från renvattenverken - innan vattnet kommer i akvariet så passerar det även ditt eget hus vattensystem och där förekommer det ofta släpp av både koppar, järn och zink. I ett akvarium där man sköter sina vattenbyte kontinuerligt så är inte det här ett problem i de flesta fall då ackumuleringen blir utjämnad - med i ett system med inga reguljära vattenbyte kan det ackumuleras över tid. Framförallt då koppar och zink. När jag började med Tritonmetoden fullt ut så började jag också med RO. Tre stegs RO utan en mixed bed ion exchanger del. På hösten 22 köpte jag en behållare för en mixed bed resin. Se nedan effekten på Si i RO vattnet och efter 12/8 2022 RODI vattnet Hur kan då ett förhållande mellan vattnet ut ur kranen på din hemadress och vattnet ut från vattenverket. Inför öppnandet av Sjöfartsmuseets ny utställning ville vi kunna använda Göteborgs dricksvatten till uppfyllningen av de stora karen (bland anna 400 kubik i det stora) Skulle spara stora pengar för oss. Vi gjorde därför 2 analyser av vattnet ute i systemet i Majorna (läs brandpost) Det visade väldigt bra värden så vi beslöt att använda det. Tur var väl det - efter första uppfyllningen av 400 kubikaren så fick vi tömma igen eftersom det inte riktigt blev tätt. Inför sista uppfyllningen - vilket gjordes via en tapp-punkt inne i akvariebyggnaden fick vi lite panik eftersom våra rörläggare inte riktigt hade fattat vad bara plast betydde för vårt ledningsnät. Typisk begreppsförvirring - vi tydde det som endast plaströr - de tydde det som enbart plastade kopparrör (utvändigt) på vissa ställen. Vi gjorde då en ändring och en test så nära akvariet som möjligt. Nedan syns resultaten för de olika grupperna. Lagt till min egen undersökning i vårt bostadshus som jämförelse Makroämnen Här är det ganska jämt vad gäller år och typ av slutsystem vilket var förväntat Spårämnen Vad som sticker ut här är resultatet för järn och koppar i mitt hus. Bara detta gör att det är olämpligt att bara använda kranvatten hemma hos mig. Dessa ämnen kommer fråm mitt hus rörsystem. Oönskade ämnen Här sticker Al ut ordentligt överallt. Personligen tror jag att det beror på användandet ab Al baserad teknik för att fälla P i vattenverket Sen kommer vi till näringsämnena Fosfor i mitt kranvatten kommer troligtvis från mina kranar ,en vad som är intressant är nitraten. Den kan ju komma från själva sjövattnet (Göta Älv/ Delsjön) men även från den metods som används för klorering (Blanda ammonium med klor= samt sönderfallet av kloraminer i systemet. Kisel kommer från råvattnet. Sammanfattningsvis så tror jag att RODO vatten behövs framförallt när det gäller top off (ersätta avdunstat vatten) och framförallt när in metoden med täta vattenbyte används MVH Lasse MVH Lasse

en kommentar om ämnet jonbytare - det används ibland ganska slarvigt för många material. Beteckningen avser ämnen som exempelvis zeolit som håller en jon eller elektrisk laddad ämne i en hålighet och när det utsätts för ett ämne med högre affinitet än det redan fångade (eller högre koncentration av ett annat ämne) så frisläpper det den första jonen och binder en andra. Na och NH4 jonen har ett sådant förhållande. När zeolit utsätts för höga halter natrium (exempelvis en mättad NaCl lösning) så binds Na joner till zeoliten. När sedan det "laddade" zeoliten utsätts för fria NH4 joner så byts de bägge ämnena med varandra - NH4 jon in och Na jon ut, Vad gäller de mixed bed ion exchangers som vi utnyttjar för att få ett RODI vatten så fångar de katjoner i vattnet (positiva joner) och släpper vätejoner och de fångar även anjoner (negativt laddade joner) och släpper OH joner. Vätejonen och OH jonen bildar sedan vatten Se här (från denna källa) MVH Lasse

klart intressant för de som inte vill ha en massa flaskor hemma och dosera!

Det här är en djungel! ICP kan bara mäta kisel - det vill säga atomen Si. Kallas silicon på engelska. Silikat är ett salt som består av både kisel, syre och ibland väte och olika metaller. Att redovisa som silikat blir därför rätt meningslöst. Jag vet inte hur de olika ICP testarna redovisar - vet dock att både Oceamo och Triton redovisar Si - alltså bara atomen kisel. Amerikanarna blandar och ger som vanligt. Vilket lab använder du? MVH Lasse

Ska erkänna att det var så länge sen jag höll på med det här eller skickade ICP så jag minns faktiskt inte. Men känns bekant det du berättar. Minns att jag då undrade för mig själv om det kunde vara min osmosbehållare ( som jag även blandar saltvatten i, men rengör noga ) som släppte kisel på ngt sätt. Som jag minns det var det även då vår vän @Lasse som förklarade hur det hänger ihop och hur det syns på icp ?! Har ett test jag ska skicka snart dock.