Topplista

Tipsar om denna om någon har missat den. https://www.svtplay.se/video/7822682/fisken-pa-tva-ben?info=visa

Är sjukt dålig på att uppdatera tråden känner jag. Gjort ytterligare förändringar i tekniken den senaste tiden, bytte ut båda gyre pumparna mot 2 st mp40qd, mest för att jag är jag och vill inte hålla på krångla med bärplockande av gyre vid rengöringen, lättare o bara plocka våtdelen på mp40 o sätta tillbaks Fått tag i diffusers till mina radion lampor också! Riktigt nöjd med dem, något som man inte reflekterade över tidigare vad discoeffekten och att färgerna från dioderna inte mixade ordentligt. Blev otroligt tydligt när man väl satt upp första diffusern! Har även gjort ett tritontest p.g.a tjuriga koraller. Främst 2 acros som bleknar fläckvis (inte parasiter!). Det kom tillbaka med värden långt över min förväntan måste jag säga. Min magkänsla säger att det är den låga fosfaten som spökar, detta trots dosering av fosfat sedan innan. Får helt enkelt öka på den lite och se om de vänder! Den fisk som överlevde oodinium går nu i karantän sedan 2 veckor drygt. Planen är att låta dem går där fram till och med 11/7 då jag kommer påbörja tanktransfermetoden för att återintroducera fisken i huvudsystemet efter totalt 78 dagar. Oodinium dör snabbare än så men jag vill även försäkra mig om att jag inte har cryptocaryon irritans (vita prick) i systemet då jag planerar en del lite delikatare fisk. Känns dumt att inte köra på ytterligare 5 veckor när man ändå ska köra 6 veckor för oodinium.

Första invånarna som inte är lokalproducerade (från andra revet :)) Sexy shrimp x 3 och en rock flower.

Den här gjorde sig betydligt bättre i nanot

Nej det är en sötvattensfisk. Men här är en bild iaf

Det är lugnt. Låna på Tack! Har sänkt mina krav denna gång. Iaf inledningsvis.

Får bli så att jag blandar 200 liter åt gången och hinkar över. =)

Vad är det för lampa ? Jättefint och kul projekt ! Har själv en 43 cms kulfisk inne på muggen Toakar är det senaste / hetaste just nu ...

Jäkligt lyckad scape och fin skiva

Grymt läckert kar. Riktigt kul att fått sett det på riktigt efter att ha följt bygget här. Montiporan som jag fick av dig passar perfekt i mitt kar. Tackar

30-31 grader ska de klara men frys in några pet fladkor och lägg de i sump/karet så drar det ner tempen

Äntligen! Men det var en lampa väl värd att vänta på Macroalgerna är en tillfällig invånare, tror jag. Är det någon som funderar på att avyttra lite udda och färgglada knappar och skivor så skicka pm. Mangroveskott och gorgonia också av intresse.

Varit väldigt lugnt här en tid. Karet rullar på förvånansvärt bra efter all fiskdöd som skedde kort efter flytten. Jag fick mitt tritontest vilket såg bra ut. Fick två råd för att korrigera högt jod och lithium, båda var att byta vatten i 4 etapper. Jag har bestämt mig för att byta salt till red sea blå hink. Har i under de senaste 3 åren använt aquaforest reef salt. Det som slår mig nu när de erbjuder batchtest i form av ICP resultat är att saltet har en hel del avvikelser. Min senaste hink innehöll enligt deras egna test 55.20 ug/l järn, 41.30 ug/l mangan och förhöjd zink. Kan inte påstå att det är särskilt önskvärt. I den övergången kommer jag också att bruka deras color och näringsprogram. Kommer att utvärdera det med ett ICP test när första hinken salt är slut genom ett ICP test hos triton. I övrigt finns det lite annat att göra med karet. Har lite grön cyano på sina håll. Dock verkar den inte bli verken värre eller sämre. den håller sig främst i ytterkanten av karet på sanden och vissa fläckar på stenen. suger ut det på stenen vid vattenbyten men bryr mig inte speciellt mycket om den i övrigt då den verken skadar något eller blir värre som sagt. I fraggkaret finns ytters lite dino vilket dock oroar mig. Mitt tidigare 425XL vart helt överkört av dino och jag vet som ett faktum att det var näringsrelaterat. I samband med den problematiken sökte jag råd här och fick då ett råd jag tänker följa upp redan nu, det är en komplett näringslösning från Sangokai. nutri-NP complete och sango nutri-P comPlex. Produkterna riktar sig mot saltvattensakvarium som lider av näringsbrist eller obalans och innehåller följande: Nutri-Complete (NPK): Aquadest, Methyl-4-Hydroxybenzoat. Nährstoffe: Kaliumchlorid, Ammoniumnitrat, Natriumnitrat, D-Glucosamin Hydrochlorid, D-Glucose-Monohdrat, L-Lysin Hydrochlorid, L-Glutaminsäure, 2-Aminosulfonsäure, Carbamid, Threonin, Natriumdihydrogenphosphat Dihydrat. Nutri-ComPlex (PBK): Aquadest, Methyl-4-Hydroxybenzoat. Nähr- und Wirkstoffe: Kaliumcarbonat, Kaliumsulfat, Borsäure, Kaliumbromid, Kaliumdihydrogenphosphat, Glycerol. Ska bli spännande o se. Doserar i nuläget nitrat dagligen för att hålla mig från att totalt nolla den. Har även gjort en del modifikationer på min filtration. Tanken var att jag skulle bruka ett refugium. Dock tog det inte lång stund innan jag fick dosera nitrat för att algen där inte skulle dö. Jag tog beslutet att jag inte skulle ha ett refugium för tillfället och ersatte det med en Clarisea SK-5000. Som synes på bilden tar den bort fruktansvärt mycket skit. På bilden har den varit i bruk i 4 dagar. Bjuder på två bilder till då jag är för lat för att skrapa o snygga till för ett FTS

Tänkte dela med mig några tankar kring skummare. Det snacka rätt mycket om det. Skumma blött eller torrt till exempel – vad är det? Varför måste man välja en viss storlek på skummare? Vad är det för egenskaper den ska ha – vad gör den för nåt egentligen? Den grundläggande funktionen hos en skummare är att erbjuda bubblor för organiska molekyler (proteiner mfl) som är lösta i vattnet att fastna på. Då dessa molekyler i regel är polära kommer de att attraheras av ytspänningen i dessa bubblor och ansamlas således på bubblans insida. I takt med att bubblans yta mot luften blir mättad så kommer vattnet att dräneras ur bubblan och det bildas ett skum som tillslut når toppen av skummarkroppen och rinner över i uppsamlingsbehållaren. Ur detta kan man dra slutsatsen av att ju mer bubbelyta man kan erbjuda desto mer av dessa molekyler kan bindas – detta uppnår man genom att producera många bubblor (högre luftflöde) eller mindre bubblor (mer total bubbelyta får plats i en given skummarkropp). Bägge dessa egenskaper kommer också att få bieffekten att partiklar följer med i strömmen och fångas i skummet och kan på så sätt exporteras ur systemet. Vissa oorganiska molekyler kommer även att bindas till de organiska och följa med ut. Så ska man nu skumma blött eller torrt? Terminologin är lite konstig, men i regel avser man att skumma ut ljus eller mörk vätska – den mörka är givetvis mer koncentrerad. Jag skulle säga att man i regel vill skumma ”mörkt”. Det är ett tecken på att man utnyttjar bubblorna till max. Att skumma ljusare innebär bara att man tar med sig akvarievatten ut och det blir ett väldigt litet vattenbyte. Man kan dock argumentera för att just detta vatten möjligen är något rikare på oönskade ämnen, så känner man för det så är det inget fel i att ha en något ljusare vätska i koppen. Hur skall skummaren ställas in då? Ett bra utgångsläge är att se till att övergången mellan bubblor ock skum ligger ungefär där skummarkroppens hals övergår till att bli som smalast. De flesta skummare har en justerbar utloppsventil som gör att man kan höja och sänka nivån i skummaren efter den biologiska belastningen i karet. Nu börjar också fler och fler erbjuda pumpar med variabel pumphastighet och således variabelt luftflöde. Tricket är alltså att hitta ett luftflöde som ger rätt mängd bubblor för att erhålla önskad färg på den utskummade vätskan (dvs mätta bubblornas yta med polära molekyler) och samtidigt ställa in nivån i skummaren så att brytnivån ligger i övergången till halsens smalaste del. Att man kan ha en underdimensionerad skummare är ju ganska självklart, men kan man ha en för stor då? Ja, det är inte lämpligt om nivån måste höjas så mycket att bubblorna inte har någon stighöjd – då kommer de inte att hinna mättas innan de kollapsar och det byggs inte upp ett bra skum. Och om skummet ligger för länge i skummarkroppen utan att hamna i koppen så kommer det till viss del att återgå till vattnet då bubblorna slår sönder det. Även om man kan ställa ned luftflödet med en ställbar pump så kommer man få problem att få ut en hög koncentration av de oönskade molekylerna med en allt för överdimensionerad reaktionsvolym. Dessutom blir hasigheten på bubbelflödet så lågt att man drar med sig mindre mängd fasta partiklar. Okej, då vet vi ungefär vart vi vill nå. Vad ska man titta efter när man väljer skummare då? Om vi börjar med bubbelstorleken. Det är väldigt svårt att säga en storlek då det är lite svårt att mäta. Dock så är min uppfattning om att en bra bubbelstorlek mitt i skummaren ligger runt en millimeter i diameter. Enklare skummare brukar ha runt knappnålshuvud (3 mm) och mängden mantelyta på den samlade mängden bubblor kommer att skilja sig oerhört mycket mellan dessa båda lägen. Det är alltså ganska svårt att avgöra denna kvalitet med ögat. Vi kan gå vidare i detta resonemang genom att se på hur bubblorna genereras. Det vanligaste sättet är med ett sk nålhjul – en samling pinnar på en skiva som roterar. Genom att leda in en luftledning i mitten av detta hjul (venturi) kommer det att sugas in luft som slås sönder i små bubblor som sedan leds in i skummarkroppen. Problemet med nålhjul är att de är nästan lite för enkla och billiga att producera. En väl avstämt nålhjul (med rätt längd, placering och diameter på pinnar i förhållande till varvtal, venturikonstruktion pumphusgemoetri osv.) kan man erhålla en hög kvalitet på bubblorna. De dyra märkena på marknaden har gjort detta jobb – de billigare i regel inte. Vidare är det ofta svårt att bibehålla kvaliteten på bubblorna om pumpvarvtalet ändras med nålhjul.En alternativ konstruktion är det sk grid-hjulet. Principen bygger på nålhjul, men med det stora antalet små kaviteter ger väldigt små och fina bubblor samtidigt som att konstruktionen suger betydligt mer luft vid en given pumpeffekt än ett nålhjul. De små bubblorna och det höga luftflödet gör att skummaren kan göras mer kompakt än en nålhjulsskummare med bibehållen prestanda – vanligen klarar samma volym på skummarkropp ungefär dubbla systemvolymen och den pålagda pumpeffekten drar ungefär fyra gånger så mycket luft. Det finns andra principer, men varianter på nålhjul är ändå de förhärskande idag. En trevlig finess hos skummare är att ha en digital luftflödesmätare. På så sätt är det enkelt att ha koll på hur man ställer in sin skummare och det är lätt att se när pumphjulet måste rengöras då luftflödet går ned.