Aqua_Max

Det står visserligen rostfri i beskrivningen, men jag antar att man bör göra rent den med sötvatten efter att man använt den till att suga saltvattensgegga etc, om man inte vill att den ska bli dålig.

Jag använder Aqua Pad akvarieunderlägg. Det är i första hand gjort för helglasakvarium, men jag använder det även till aluminiumramsakvarium. Aqua Pad är gjort av ett svart material med 5mm tjocklek som påminner lite om liggunderlag, fast med mindre storlek på "luftblåsorna" i materialet. En Aqua Pad trycks givetvis ihop om man ställer ett vattenfyllt aluminiumramsakvarium på den. Eftersom det är tunnare material än exempelvis frigolit och vanligt liggunderlag påverkar det dock inte bottenglaset på samma vis, men ger ändå lite extra stabilitet och lite utjämning av tryckpunkter och vibrationer etc, men bara märkbart längsmed aluminiumramen. Det trycker inte nämnvärt mot själva bottenglaset, förutsatt att det inte är stora bucklor etc i den bärande ställningen/skivan under akvariet. En sak att tänka på i sammanhanget är att det kan finnas små sandkorn etc mellan bottenglaset och tvärstagen under akvariet. Vill man vara extra försiktig kan man lägga exempelvis lite papper som tryckutjämnare mellan glaset och stagen, så att det inte bildas små tryckpunkter som kanske kan orsaka sprickor i bottenglaset om metallstagen trycks mot glaset.

Saltvattensguidens Forum > Bloggar > Vargklo > Jippiiii - muränan äter! https://www.saltvattensguiden.se/forumet/blog.php?b=76

Ser ut som ett modellrymdskepp.

> Vargklo > (Jag köpte lite nya KZ-rör till mitt muränakar, så imorgon kommer jag att göra ett liknande test där.) Det blir förmodligen mer rättvisande om du sätter i de nya rören, men sparar dina gamla rör och väntar med att utföra testet tills de nya rörens inbränningstid (100 timmar drifttid) är passerad. Försök att undvika att ha sönder några av rören. > Vargklo > Men vitsen var inte att vara exakt, utan vitsen var att se om Osram 67-röret hade tappat tydligt i intensitet. Jag menar att jag med blotta ögat och minnesbilder kan säga att i mitt fall har det gamla Osramröret inte tappat så mycket, i varje fall inte jämfört med det rör jag bytte till (dock med något annorlunda färgblandning). Slutsatsen som jag väljer att dra för min del är att ett Osram 67-rör håller i mer än ett år utan att man ska behöva byta det Det går givetvis inte att se hur mycket ett rör har tappat i styrka eller förändrats i spektrum om man jämför det med ett sprillans nytt rör av ett annat märke och modell. Jag har dock själv med mina ögon jämfört flera osram67 rör som använts lång tid, med flera osram67 rör som använts kort tid. (Inköpta vid samma tillfälle men använda olika lång tid.) Därför kan jag ändå instämma med att de inte ser ut att tappa synlig intensitet lika snabbt som de flesta andra blå rör. Blå T5 rör med omkring 20.000K för akvariebruk brukar vanligtvis tappa synlig intensitet betydligt snabbare än osram67, men det finns förmodligen fler undantag. > Vargklo > Testet blev ju ganska värdelöst rent kameratekniskt sett... Ja, tyvärr, men om du lär dig av erfarenheterna från detta kan du nog göra ett mycket bättre test vid nästa tillfälle. Glöm inte att även faktorer som t.ex. vitbalans, eventuell zoom, placeringen av kalla punkten på rören, placeringen av armaturerna, temperaturen på rören och temperaturen på armaturerna (vänta några minuter innan du fotar efter ett rörbyte) också bör vara identiska. Utifall att du har någon automatisk påfyllning av kalkvatten etc bör påfyllningen helst kopplas ur i god tid innan testet och inte kopplas in förrän testet är slutfört så att inte "kalkmoln" påverkar hur det ser ut på bilderna. > Lasse > Nu är jag ingen kameraspecialist (Max får rätta mig om jag har fel) men att automatiken ändrade bländaren till 1/40:ondel istället för 1/30:ondel betyder att automatiken har upptäckt ett starkare ljus (eller är det tvärtom..... > Perk > Det där är slutartiden, inte bländaren. 1/40 är ju kortare tid än 1/30 så det tyder på att kameran upptäckt ett starkare ljus (förutsatt att bländaren är inställd på samma värde i båda fallen). Sen måste du veta att den mäter ljusstyrka på samma punkt vid båda tillfällena. Därför går det inte att säga någonting med utgångspunkt från dessa mätningar. Sen är det ju som sagt svårt att se om det är intensitet eller färg som ändrats. Jag instämmer med Perk. Det finns även fler faktorer som påverkar, även slumpen inverkar om man använder automatiken på kameran. Exempelvis kan kamerans automatik ställa in kamerans slutartid och vitbalans annorlunda (speciellt om man har spotmätnings eller centrumavvägd inställning på kameran) om en ljust färgad fisk alternativt en mörkt färgad fisk simmar förbi området där ljusstyrkan och färgblandningen mäts av kameran. För att man ska kunna dra någon slutsats av liknande tester bör alla påverkande variabler vara så lika som möjligt. > Vargklo > Så jag tror vi kan glömma bort det hela och fortsätta tråden där vi var i diskussionen innan mitt (tafatta) inhopp Innan vi glömmer det hela borde vi kunna få passa på att dra lärdom av det, men jag instämmer att det vore trevligt om vi kan gå vidare och fortsätta den tidigare diskussionen innan inhoppet.

Vargklo, det är svårt att avgöra skillnader i ljuset eftersom det verkar vara skillnad på kamerans inställningar mellan de två bilderna. Jag vet inte heller om du justerat något i bildbehandlingsprogram efteråt. Jag antar att du använt digitalkamera? För att testet ska bli rättvisande bör kameran ställas på ett stativ och alla inställningar på kameran bör göras manuellt så det inte kan ändras något i kamerans inställningar mellan bilderna. Använd även gärna en fjärrutlösare. Synliga skillnader (förutom att fiskar etc rört sig) mellan de två bilderna: * Mer magenta och lila i Marine Lux bilden. * Mer cyan och grönt i Osram67 bilden. * Skarpare kontraster och skarpare fokus i Osram67 bilden. * Skarpare nedåtvinklad synvinkel i Marine Lux bilden. * Kolonianemonerna och musslan har dragit ihop sig lite mer i Marine Lux bilden.

Jag har inga mätningar, men det överensstämmer med mina personliga erfarenheter att de T5 actinicrör (t.ex. Pure Actinic, Actinic+) som jag och några kompisar använt tappar synlig styrka snabbare än "vita" rör. Med endast ögonen för bedömmning syns det mycket tydligt om man sätter i ett nytt actinicrör bredvid ett som använts ett år eller längre. Det påverkar givetvis ytterligare om man har haft actinicrören tända fler timmar per dygn jämfört med de vita rören, men även rör som varit tända samma tid som den vita belysningen tappar synlig styrka snabbare jämfört med den vita belysningen. Det kan dock skilja sig mycket mellan olika märken och modeller på rören.

När du har blandat saltvatten, har du någonsin fått en grumlig utfällning på bottnen av behållaren som inte kunnat lösa sig i vattnet?

Du behöver inte oroa dig om att tempen blir för låg på lysrören i akvariearmaturer för varmvattensakvarium. Temperaturen på rören och HF-donen stiger under de första minuterna direkt efter att man tänt belysningen och sedan får man problemet med att det blir för varmt om man inte har någon kylning. Till T5 akvariebelysning används främst T5 HO vilket ger starkare ljus och en högre värmeutveckling än T5 HE per rör. I akvariebelysningen sitter rören oftast tätt med flera rör tillsammans och det är en varm omgivningstemperatur (p.g.a. att akvariet är varmt) jämfört med T5 belysningar för andra ändamål, vilket gör värmeproblematiken till en större faktor för tropiska saltvattensakvariebelyningar jämfört med de flesta andra användningsområden. Låg temperatur är ett problem att tänka på när det gäller utomhusbelysning på vintern samt belysning i kylrum och frysar och eventuellt belysning för kallvattensakvarium. I kylrummen på min arbetsplats tar det flera minuter innan T5 belysningen sakta hunnit bli varm nog att ge ett någorlunda starkt ljus efter att man slagit på strömmen, dvs mycket längre tid än det tar i rum med normal temperatur. Används alla rören i armaturen på ett normalt tropiskt saltvattensakvarium och Hf-donen och rören sitter tätt tillsammans inuti en armatur utan luftningshål och dålig luftcirkulation i den omgivande luften kommer det oundvikligen att bli alldeles för varmt. Hur mycket det i slutändan påverkar beror på exakt hur varmt det blir, men att det kan påverka HF-donens livslängd med flera hundra procent är självklart. Jag vet inte i siffror hur mycket rörens livslängd påverkas men det är märkbar skillnad jämfört med om man kört dem i sval miljö. Styrkan på belysningen blir givetvis också lägre i värmen... Skulle det dessutom vara metallhalogenlampor som avger stark hetta inbyggda i samma armatur som T5 belysningen blir det ännu värre om man inte har kylning.

Tänkt på att vattnets densitet beror på både temperatur och salthalt. Om du manuellt nollar/kalibrerar/räknar om mätvärdena från densitetsmätaren utifrån vad du får för värde på osmosvatten och jämför med nyblandat saltvatten och akvarievatten bör alla dessa ha samma temperatur, t.ex. 25°C. Tror Coralifes deep six hydrometer är kalibrerad till ca 25°C från fabriken. Eftersom osmosvattnet normalt tillverkas utifrån kallt kranvatten är det lätt hänt att det blir fel om man mäter på kallt osmosvatten... Kontrollera även så att det inte sitter luftbubblor eller avlagringar inuti hydrometern när du mäter, eftersom det i så fall kan ge missvisande värden, mät gärna flera gånger (håll ut vattnet ur hydrometern mellan gångerna) för att få bättre säkerhet.

Jag kan ha missuppfattat det. Jag sökte lite med google och det verkar ha något att göra med att rören ska köras på 100% effekt i 100 timmar innan ljusreglering, vad nu det innebär. Kan det vara någon slags dimmerinställning? Kanske inte nödvändigt att inbränningen sker kontinuerligt, det kanske bara var verkstadskillarna som ville att dessa timmar skulle gå fortare så de inte behövde vänta så länge tills det var dags för ljusregleringen. Eftersom lysrören tappar styrka i början och att det är först efter 100 drifttimmar man kan justera dem för att rören ska ge ifrån sig en "lagom" ljusstyrka som håller sig på ungefär samma nivå i flera år, vilket inte nödvändigtvis är den starkaste ljusnivån HF-donen klarar av... Här är några länkar som kom fram när jag sökte på t5 inbränning eller t5 ljusreglering: http://www.ljuskultur.se/ljk2/nav/Allm%E4nna%20rekommendationer%20f%F6r%20armaturtillverkare%20f%F6r%20armaturer%20med%20HF-don.pdf http://www.zobra.se/default.aspx?pageId=37 http://www.fagerhult.se/products/technical-info/documents/FAGERHULT_T5-lysroret.pdf Där står bl.a. information om placering av kalla punkten på lysrören (kan ge förlust i ljusstyrka om man placerat rören åt fel håll) och temperaturens inverkan på ljusstyrkan på lysrör samt livslängd på HF-don. Jag tror att många akvarister inte har en aning om dessa faktorers inverkan och sliter ut sina HF-don i förtid samt inte får ut den styrka på rören som de skulle få om man placerar rören åt rätt håll samt kyler rören. Skulle vara bra om alla armaturer såldes med bruksanvisning och rekommendationer för hur man bör göra för att få ut mer ljus och förlänga livstiden på lysrör, HF-don och andra delar.

När det byttes från T8 till T5 takbelysning i flera lokaler på mitt jobb var verkstadspersonalen noga med att alla T5 rören skulle lysa oavbrutet i flera dygn (kommer inte ihåg säkert hur många dygn, men det var mellan 3-7 dygn) innan man fick börja släcka belysningen. När jag frågade varför, fick jag till svar att det hjälper för att minska problemet med att belysningen tappar i ljusstyrka i början. (Jag gissar att de menade själva rören och inte påverkan på HF-donen etc i armaturerna, men jag är lite osäker.) Vet inte om det stämmer att rören mår bättre av vara tända kontinuerligt under inbränningstiden, men om det gör det kanske man borde ha en extra armatur för inbränning av rör som man kan ställa någonstans där den inte är ivägen och där det inte gör något att det är belyst dygnet runt (t.ex. i en klädkammare) i några dygn innan man börjar använda sina akvarielysrör på klockströmbrytare som akvariebelysning.

3 månader är mycket kort tid. Är det bra kvalitet gällande "normala" T5 lysrör (ej akvarielysrör) och man behandlar dem väl beräknas ljusnedsättningen vara endast ca 8 % efter 10 tusen drifttimmar. Servicelivslängden ligger på ca 17-19 tusen drifttimmar. Speciallysrör kan dock skilja sig mycket från detta. När det gäller värme är den optimala drifttemperaturen 35°C. Har du mätt temperaturen utanpå dina rör när de är som varmast? Blir den omgivande luften som är i direktkontakt med rören varmare än 35°C vid drift sjunker effektiviteten kombinerat med att rören "åldras" snabbare. Har för mig att även HF-donen och andra delar i armaturerna bör svalkas för att dessa delar ska hålla och fungera som de ska längre tid.

I din profil står det att du har 6*54W, 4 vita 2 blå. Hur länge har du dem tända per dygn? Räknar man med att rören kostar ca 220kr/st och man successivt byter ut de blå rören ca 2 gånger per år och de vita ca 1,5 gång per år blir den genomsnittliga årskostnaden: (2x2x220kr)+(4x1,5x220kr) = (880kr)+(1320kr) = 2200kr Om anledningen till att du byter rören är att du annars får för svagt ljus kan du kanske införskaffa en extra 2x54W ramp om den får plats över akvariet, så du kan köra med 8x54W och därför använda lysrören ungefär dubbelt så lång tid utan att den totala ljusstyrkan blir för svag. Det kan dock skifta lite i spektrum med tiden. Tyvärr medför detta även ökad temperatur och ökad elförbrukning samt kostnad av en extra armatur. Ett annat alternativ är om man har fläktkylning och ventilation på T5 armaturen när belysningen är påslagen och därmed förhindrar att temperaturen på lysrören blir onödigt hög. Då "åldras" lysrören nämligen saktare än om de körs heta. Man får ut starkare ljus under längre tid och behöver inte byta dem lika ofta. Om du inte redan har det så kan du även överväga att införskaffa högkvalitativa reflektorer, de hjälper till att öka mängden ljus man får ned i akvariet från varje rör.

Skummaren avlägsnar proteiner och små partiklar, men ett mekaniskt filter fångar upp större partiklar.

Varför tillsätter du inte lite KH höjande preparat varje dag tills du får mer balanserade värden? (När KH sakta höjs kommer Ca och Mg att sjunka.) Vad använder du för något vatten för att ersätta avdunstat vatten? Har du kontrollerat Mg och Ca halten i påfyllnadsvattnet?

Kanske tangitlimmet blivit dåligt så att det inte härdar som det ska? Har inte personlig erfaranhet med gammalt tangitlim, men de flesta sorters lim är färskvara med "bäst före datum" gällande oöppnad förpackning. Öppnar man en förpackning (t.ex. en tub) och inte använder allt utan lägger undan förpackningen med det som blev kvar brukar det kvarvarande limmet bli dåligt mycket fortare än om det förvarades i en obruten förpackning. En annan förklaring kanske skulle kunna vara om du inte haft någon luftcirkulation på limfogen. Jag vet inte om det är försent nu men det borde hjälpa att ha en fläkt riktad mot röret och/eller stoppa in en luftslang från en pumpande luftpump i röret något dygn för att blåsa ut ångorna. Det hade varit bättre om det gjordes tidigare, men kan vara värt ett försök att testa det ändå.

Det skulle säkert gå att konstruera ett exportfilter där ett tunt bandlager av filtermedium är rullad många varv på en stor rulle som sedan mycket sakta (eller stegvis med tidsintervall) rullas upp så att den del av filtermaterialet som akvarievattnet kan passera genom och som blir smutsigt successivt byts ut mot rent filtermedium från rullen. Skulle man göra detta får man dock ett annat problem, nämligen att det smutsiga filtermediumet kommer att börja lukta illa, speciellt om det fortfarande är fuktigt. Kanske stanken kan förebyggas om man har en värmelampa eller annan värmekälla som torkar det smutsiga filtermatierialet innan det lagras för senare rengöring eller kassering.

Jag har sett detta ofta, speciellt på äldre exemplar av denna art. Även den bakre fenan på ryggen kan vara "bruten", men den främre är nog vanligast. Jag vet inte, men gissar att det kan vara orsakat av mekaniska skador, eventuellt i samband med bråk mellan olika individer, eller om fisken skadat sig i samband med att den t.ex. simmat in bland levande sten för att gömma sig. Fenorna rätar inte ut sig automatiskt. Vill du att fenorna ska bli raka igen kanske det kan vara en idé att ta upp fisken och knipsa av fenan strax under "brottet" med hjälp av t.ex. ett nytt vasst rakblad och en ren skärbräda. Efter att fenan har läkt bör den kunna växa ut rakt. Vet inte om någon testat denna metod på denna fiskart, men det är en metod som utförs på olika akvariefiskar i sötvatten. Kan tilläggas att vissa av de personer som utför detta även duttar på lite jodlösning eller ektozonsalt på såret för att förhindra infektioner, men vanligtvis behövs det inte.

Har du några fiskar, räkor etc som kanske har ätit upp de flesta små djuren, eller tror du att de små djuren försvunnit p.g.a. gift etc i vattnet? Är du säker på att alla de små djuren är borta, eller hittar du små djur som gömt sig om du vänder på stenarna?

Vad är det du vill fotografera och planerar du att använda externa blixtar eller inte? Själv har jag en canon 350D och gällande macro objektiv till den har jag canons 60mm och 100mm macro. Båda dessa objektiv fungerar till att fotografera närbilder på akvariefiskar, smådjur etc. Dessa objektiv går att använda med eller utan extern blixt, men med canons 100mm är det svårt att få tillräckligt med skärpedjup om man inte använder extern blixt. Jag har tidigare testat sigma 150mm macro som jag fick låna tillfälligt av en kompis. Det är inte ett objektiv att rekommendera till att fota närbilder på rörliga akvariemotiv utan extern blixt, men däremot om man använder extern blixt ger det ruggigt bra macrobilder på avstånd.

Om det är mycket slam och/eller otrevliga alger kan du ruska stenarna i en stor hink med saltvatten och använda t.ex. en ny skurborste eller diskborste till att borsta stenarna i hinken. Detta för att slippa få in det värsta slammet/algerna i akvariet.

Sabrina Asano rockar med elgitarr på korallrev och utför harmoniska rörelser bland saltvattensfiskar. http://www.youtube.com/watch?v=9HJE2Ge0ubQ

Har du försökt med babelfish översättning (från tyska till engelska) http://se.babelfish.yahoo.com/ Det ger nedanstående resultat, det kanske räcker för att du ska kunna lista ut vad du vill veta. Annars kan säkert någon annan med bättre kunskaper i det tyska språket hjälpa dig. Dear Mr. Toernros, around misunderstandings and wrong deliveries to exclude we deliver no more offers without indication of the concrete article numbers in principle. Thank you for your understanding. Friendly greetings from Berlin René Weidling

Canon EOS 5D Mark II och Canon PowerShot SX1 IS är två av de nya digitalkameramodeller som Canon snart släpper ut på marknaden. Dessa två kameror går att använda både till att fotografera högupplösta stillbilder och till att filma med full HD-video inspelning (1920x1080 Pixlar, 30 bilder/sek). Canon EOS 5D Mark II: Systemkamera med sensor i fullformat. 21 MegaPixel stillbildsupplösning. Canon PowerShot SX1 IS: Superzoom kamera motsvarande 28-560mm zoomomfång. 10 MegaPixel stillbildsupplösning.