greger

jag tror som Jaken att det där är bryopsis, men det ser faktiskt mer ut som debresia på första bilden. Inte helt lätt att bli av med bryopsis, men jag avråder definitivt från att börja skrubba och framför allt inte att börja plocka ur stenarna - det skapar bara andra nya problem. Jag tycker du ska göra två saker, dels hitta källan till algtillväxten vilket vanligtvis stavas fosfat och nitrat, men bryopsis är seg det kan hänga kvar långt efter att näringsämnena försvunnit. Det kan vara så att du fått med den "på köpet" av stenen också. Fiskar som äter detta brukar vara naso literatus och vlamingi, och ibland zebrasoma scopas! Om det är debresia så kan salarias fasciatus och en sjöhare funka kanon! Bryopsis brukar förresten se ut ungefär som dillblad, med lite neonaktigt i stammen

värt att notera, är att det finns (åtminstone) två olika standard när det gäller kompabilitet lampor/ballast. - USA ballaster ger en annan färgtemp och sämre livslängd med lampor tillverkade för europeisk standard (och tvärtom!) Skulle vara intressant att veta vilken standard dom kinesika lågprislamporna som smyger sig in på marknaden är tillverkad för? Elektroniska ballaster brukar finnas som dimmbara också!

En gissning är att pluggarna kanske är gjorda av nåt mtrl som innehåller mycket fosfat, typ snäckskalsskross. Är ganska säker på att det inte orsakar så mycket mer problem än det "obehag" som du sett hittills Jag tycker du ska klippa bort pluggarna och limma korallen på riktig sten!

stäng av fläkten på natten, så tror jag tempen håller sig hyfsat!

Jag tror också på capotes och norbergs linje att det har med tempen att göra, tänkvärt kan ju vara att om omkringliggande vatten är 29 grader så kan det vara flera grader högre inne i korallen pga strålningsvärmen! t sen tror jag polyp bailout är nåt annat, för då lämnar polypen korallen.

mellan 10-30 i nitrat brukar räknas som helt ok (nu pratar vi fisk,Ok) och 50 är ingen superkatastrof på kort sikt, men jag skulle nog titta om skummaren verkligen gör sitt jobb, Så nån tålig fisk så du får igång belastningen och nitrifikationscykeln i ditt kar borde funka! Döende alger kan ge höga nitratvärden, däremot trot inte jag att rowa påverkar mätresultatet

Jag tycker det finns två sidor av detta med små-akvarier - den ena aspekten är väl att man kan förutsätta att dom flesta "nybörjare" åker på några bakslag oavsett storleken på akvariet. sen finns det ofta en tendens att man som nybörjare ofta överskattar sin "koll på läget" och rattar iväg å tjackar fem nya firrar till, eftersom dom andra ju har överlevt i flera veckor! Så ur ett skadebegränsningsperspektiv så kan ju nanot vara ett bra sätt att hålla "studiekostnaderna" nere, eftersom det sannolikt får plats färre presumtiva offer i ett, nano än i en femhundralitersburk Å andra sidan är ju ett större system teoretiskt sett stabilare, men oftast är ju et sådant mer befolkat - så i antal innevånare per liter så kanske skillnaden inte är så stor. Däremot vet ju alla med små kar, att den eviga förbannelsen är att man inte får plats med det man egentligen skulle vilja ha!

A.buanensis

Det jag tycker är kul med nano-karen är väl att ha dom för att stoppa små udda grejor i som man inte vill ha i sitt ordinarie kar - eller som av konkurrans-skäl inte kan hävda sig i ett akvarium med glupskare firrar. T.ex pipefish och sjöhästar.

acanturus arternas beryktade aggresivitet riktas främst mot artfränder, främst då sådana stackare som stoppas i efter att lineatusen (japonicus,achilles,leucosternon,sohal) hunnit muta in sitt revir! Men det verkar som om också andra foderkonkurrenter kan ligga risigt till.

Det gäller vid varje start, vill minnas att stiggemla hade en bra förklaring på varför membranets osmolaritet spelade in.

Näe!

Eftersom hela tråden redan är på ett fett stickspår, så kan jag bara säga - kolla hur många försök polarpris-juryn behövde innan dom för första gången utsett "rätt vinnare"

varje gång den använts! (gäller osmoser med backspolnings-ventil)

Jag tänker nog på att alla osmos"tillverkare" är väldigt noga med att påpeka detta med att inte använda det första vattnet och att i förekommande fall vara noga med backspolningen. Eftersom detta är ett minus i användarhänseende, tror jag inte det skulle nämnas om det inte var viktigt! Däremot skulle jag gärna ha en magnetventil för avstängning, eftersom jag alltid glömmer den j-a osmosen.

JR-akvarium håller på med en utvärdering av aquatronica systemet!

huvudattraktionen med extrafiltret på antartica osmosen är att det tar bort fosfat/silikat/kisel vilket i vissa fall inte skiljs bort tillräckligt av osmosen, nitratreduceringen är en bieffekt. Aktivt kol är väl alltid ett av förfiltren på en osmos

Bäst före datum kanske gått ut på tm testet! Saliferts ca test är tämligen exakt.

Den universielle "konstiga små kryp" gurun Ron Shimek hade åsikter om att all sten borde bytas ut var femte år! Naturligtvis överkurs av flera skäl - men kärnan i budskapet är ju att livsformerna förbrukas/konkurreras ut och att ympning av ny sten är j-t viktigt (jmf. old tank syndrome)

vad är era åsikter Ingvar och lasse, om fiskarnas tillvänjning från lägre till högre salthalt - t.ex från en handlare med 1.015 och sedan hem till egna burken med 1.025?

Vad jag menar med "som kan luras" är t.ex hemgjord sten, som kan laka ur och ge konstiga mätvärden (fast det brukar å andra sidan ge skyhögt kH) eller om man buffrar med något och mäter för tätt inpå bufffringen -så kan det också ge lustiga märvärden,

jag frågade om hemgjord inrednig i början på tråden, med det finns ingen - det jag undrar är om något annat kan "luras"

Pratar vi då om strax under 1.020 eller ändå neråt 1.015?

Om vi bortser i utfordringen av lägerfångar en stund - mår fisken verkligen bra i långa loppet av att salthalten är lägre,alltså bortom karantänstiden??

Skulle kunna vara någon sort spongie, men den påminner lite om en hypolithia korall också speciellt om den är lite olika "uppblåst" vid olika tillfällen