Gå till innehåll

stigigemla

Hedersmedlem
  • Antal inlägg

    15 763
  • Gick med

  • Senaste besök

  • Dagar vunna

    54

All aktivitet

  1. Jag tror att Red Sea´s syn på vattenvärden kan bero på deras geografiska läge. (Israel) En naturlig salthalt på runt 3,9% i medelhavet. Se här: http://www.grida.no/graphicslib/detail/mediterranean-sea-water-masses-vertical-distribution_d84b# längst ned. Och i norra röda havet är salthalten ännu högre. Se här: http://www.kau.edu.sa/Files/0002674/Files/27785_Salinity.pdf tredje bilden. Runt Indonesien - Australien där vi hämtar merparten av våra koraller är salthalten runt 3,45%. Jag tror inte på så höga värden utan vill ha naturen som förebild.
  2. Den bästa nybörjarboken är "Korallrevsakvaristik för nybörjare" av Daniel Knop. Om man tar med engelska böcker har jag ingen bok som är bäst. Men i "Boktipset" här på guiden finns tips.
  3. Om en osmos fungerar riktigt bör den minska fosfathalten 30 - 50 gånger. Sedan skall silikatfiltret ta resten.
  4. Mjaa. Det är ju solljus. Men visst - hade jag tagit fotot hade jag minskat gult.
  5. De korallerna vi köper kommer ju från odlingarna. Och även om det där är en konstgjord miljö har de kanske mer än 100% vattenbyte i minuten mot naturligt havsvatten. Jag pratar också om korallrev. Men en odling är inget rev precis som du säger. Det saknas framför allt de algätande fiskarna. När jag började med saltvatten läste jag alla artiklar på Reefkeeping och Advanced Aquarist + en massa länkar. Bland dem var en rapport om ett rev ( i och för sig i Karibien) som man hade rensat på alla algätande fiskar. Inom ett år fick de plantera in fisk igen för korallerna höll på att gå under - helt överväxta av alger. Så har man inte algätande fiskar får man borsta. Jag menar definitivt att koraller finns i andra biotoper än Acropora som är det släkte som gått längst i anpassningen till näringsfattiga vatten. Jag har också dykt i näringsfattiga vatten där korallerna (huvudsakligen Acropora) i stort sett hade färgskalan mellan vitt och benvitt. Där var de färgade korallerna vi har i stort sett undantag. Men många av korallerna vi har kommer från mycket mer näringsrika vatten. En av de största odlarna på Bali har tre olika odlingar på olika sidor runt ön. Stenkoraller, Knappar och Mjukisar odlas i olika vattentyper för att få optimal tillväxt och färg. När det gäller näringshalt i karen tycker jag det är tragiskt att så många sätter likhetstecken mellan organisk näring och nitrat + fosfat. I de här fallen är det framför allt växtplankton vi ser. Vid gryning och skymning ökar andelen zooplankton. Om bakterier också varierar under dygnet har jag inte sett några siffror på. Jag har faktiskt sett siffror på hur mycket näring av olika slag som några olika korallarter tog upp i det vilda. Skiljt mellan växtplankton, zooplankton och bakterier. Jag kommer inte ihåg mycket av det men det var väldigt olika för olika koralltyper. I huvudsak var de växt eller zooplanktonätare. Bakterier var det mycket mindre av. Ingen korall var definierad som bakterieätare.
  6. Ja det är Verons korallbiblar jag tittar i mest när jag kollar id eller hur koraller skall skötas. Där tycker jag det står turbid water på de flesta storpolypiga och även en del SPS. ( Men inte Acropora). När man ser filmer från korallodlingarna är det många koraller som hanteras nära vattenytan - av bekvämlighetsskäl - kan man säga men det ger bättre skötsel så det är nog bara bra för korallerna. Och då blir naturligtvis korallerna blekare med färre zooxanteller än på större djup. Eller? Men bleka koraller? Tittar man på bilder och filmer från korallodlingarna slås man av hur murriga färgerna är. Det finns gott om exempel t.ex på Youtube.
  7. Om någon av er har tagit emot importkoraller direkt från havsodling så har ni också sett hur vattnet ser ut. Färgen brukar ligga mellan te och kaffe av utstötta symbiosalger. Så nog har koraller gott om symbiosalger i naturen.
  8. Vid ett provfiske där de tog upp gula kirurger för att åldersbestämma var den äldsta 39 år. Att små individer på 5 - 8 cm inte är så aggressiva är helt klart men de växer och blir äldre. Det gick väl ungefär 5 år innan min var ensam men den är ju mer eller mindre ett barn fortfarande ( över 8 år i akvarium).
  9. Jag tycker inte man skall prata om Zeovit och naturliga värden i samma diskussion. Metoden bygger ju på att man strippar korallerna på zooxanteller med gift(er) och ersätter näringen från dem med överskott av bakterier.
  10. De slår ihjäl varandra. Till slut är bara en kvar. Kolla presentationen av David Saxby´s kar. Han har försökt flera gånger. Jag har en kvar av tre i mitt nästan 3 m kar.
  11. Det hjälper en hel del med en fläkt som blåser på översidan av täckglaset. Det var jag tvungen att sätta dit när jag körde med 250w MH- lampor.
  12. Jag har byggt några stycken och använt i 8 år nu. Att sätta nivån i överrinningsfacket med en kran är dömt att misslyckas. Genom att en delvis stängd kran bara har en smal springa för vattnet kommer en massa skräp att fastna där. Och då får man ständigt justera om kranen vilket får den att börja läcka så småningom. I stället flyttar man upp T-stycket så det fungerar som ett litet bredavlopp. 15 - 20 cm under vattenytan brukar vara lagom. Breddavloppet inne i röret kommer att sörpla så man får sätta ett lock längst upp på röret. I locket skall det vara ett hål med en dm luftslang i. Det dämpar ljudet. Kranen längst ned behövs för att minmera bubblor och därmed saltstänk i (runt) sumpen.
  13. Det som har hänt på senare tid är lysdiodbelysningarna. I starkt ljus påverkas korallerna inte lika mycket av hög fosfathalt. Min hypotes är att korallerna kan hålla maximal tillväxt med färre zooxanteller då. Men går fosfathalten upp ser man skillnader. Sedan är det också stor skillnad mellan olika koraller vid vilket fosfatvärde de börjar bli bruna eller mörkna. För grön Pocillipora eller Rosa hystrix t.ex kan man nog ha 0,2 i fosfatvärde i riktigt starkt ljus utan att se skillnad. I naturligt ljus (utomhusförsök) har man sett att någon korall (ingen referens - det är länge sedan jag läste detta) får minskad tillväxt med fosfathalt över 0,25 ppm. Man vet till och med att hög fosfathalt motverkar kalcifieringen. Xenia och Capnella är koraller som trivs i hög organisk näringshalt. Capnella avger gift(er) till vattnet som kemisk krigföring mot andra mjukisar. Så för Andreas del skulle jag gissa att effektivare skumning + aktivt kol skulle ändra balansen mellan korallerna.
  14. Jag ställde väckarklocka tre timmar efter släckning. Lyser du med ficklampa på äggen kläcks de 2 - 3 timmar senare.
  15. Haken är att mackorna och kaffet köps in från kaféet och vi betalar exakt det som köps in. Vi vet hur många som är anmälda och så mycket köper vi in. Sjöfartsmuseet har ingen möjlighet att värma vatten eller koka kaffe. I det virrvarr som är vid fikapausen ser jag ingen möjlighet att hålla reda på om någon skall ha glutenfritt eller annat. Min erfarenhet av liknande arrangemang är att glutenfritt ofta försvinner av misstag innan rätt person kommer. Sponsringen av fikat ser vi som en möjlighet att stötta sjöfartsmuseet lite i deras arrangemang. Och vi är tacksamma att personal från museet sköter utlämningen och tar hand om alla muggar med mer efteråt.
  16. De kläcks bara i mörker. Det räcker med att man har en dator på vid karet så kläcks de inte. Hos mig kläcktes de 2-3 timmar efter det blivit mörkt. Inget månljus till karet alltså.
  17. Vad du än gör så lys inte på äggen. Då kläcks de inte. Stäng av alla pumpar och lys mot vattenytan i stället med jämna mellanrum. Men det bör vara en timme kvar.
  18. Ja. I ett överbelastat Fish only blir ofta pH låg och kH hög. I ett stenkorall- eller makroalgdominerat kar med lite fisk blir typiskt pH högt och kH för lågt om man inte tillsätter bikarbonat.
  19. Här har vi några frågor som kommer upp. I vilken mån beror höjden på staplarna på koncentrationen i havsvattnet? Vilka Aminosyror är essentiella? Om de inte är essentiella - vilka kan ersätta vilka? Förbrukar omvandlingen mycket energi för korallen? Är det olika energiförbrukning vid omvandling mellan olika aminosyror?
  20. Den är nog helt fel. De flesta som experimenterat har använt aspartinsyra. Det finns några trådar på Reef central om aminosyretillsats. Mitt försök var riktat mot en eventuell produkt och jag har inga resultat än.
  21. Förfiltren byter jag när de börjar tätna. Det märker man på att osmosen lämnar lite mindre vatten ut då den får lägre tryck. Osmosen sänker oftast ledtalet uS eller TDS 30 - 50 gånger som ny. När det är nere i 20 ungefär byter jag membran. De flesta TDS mätare som säljs är inte lämpade då de har för dålig känslighet. De skall ha upplösningen 1 uS / cm eller 1 ppm för att duga till att kolla osmoser. Jag har ungefär 200 uS / cm in och 5 ut. Om det går upp till 10 -15 byter jag membran. Efter silikatfiltret mäter jag 0. Om vattnet får stå framme några timmar eller mer löser sig koldioxid från luften och det blir ett mätbart utslag.
  22. Ja den klarar det.
  23. Ett par gånger om året för att kolla osmosen före silikatfiltret.
  24. En artikel: http://www.advancedaquarist.com/2014/3/corals Det han inte tar upp är vilka aminosyror som är essentiella och vilka som kan syntetiseras i korallerna. Men här finns lite mer: http://www.biochemj.org/bj/322/0213/bj3220213.htm Det finns hur mycket som helst att läsa om det på nätet.
×
×
  • Skapa Ny...