stigigemla

Den har väl just bytt skal så den är hona några timmar till. Det borde gå över till i morgon.

Ja det stämmer med I2. Nu har jag läst på. Men jag skulle absolut köpa Jod inom EU för att slippa problem med tulldeklaration och liknande.

Har du brun sörja som ligger vid gränsen mellan stenskelettet och vävnaden har du "brown yelly disease" . Den tar jag bort genom att hänga upp korallen framför en pump i så kraftigt flöde att den drar in alla tentakler. Efter ett dygn är den renspolad och sätts då på ett lugnt ställe. Kommer det bruna kladdet från mun/anus på korallen är det avföring. Och koraller mår inte bra med ett lager avföring över ansiktet. Då måste cirkulationen ökas. De vill ha ett växlande flöde så att tentaklerna gungar och avföringen förs bort med vattnet.

Hade det varit hos mig vore det bara roligt. Här växer de bara igen rören mellan karen.

I jodid är jodjonen -1 och i jodat är joden +5. Att joden skulle kunna vara parbunden har jag inte hört talas om. Jodaten framför allt är ofta komplexbunden i organiska föreningar men testen tar jodatvärdet trots detta. Att jod skulle kunna parbinda som t.ex syre har jag inte hört talas om. Jod i alla former är mycket reaktiv. Någonstans har jag läst att giftig dos för människa bara är 7 gånger större än minimidos för att inte få jodbrist. Alla andra spårämnen har ett större omfång för människa.

Vad är det för golv ovanför lumppappen. Hur tjockt?

Ja TDS mätaren reagerar på silikat som är löst i vattnet.

Slangklämman var väl av "rostfritt" stål. I så fall har det väl kommit ett överskott av krom och kanske nickel och molybden i vattnet. Jag skulle göra ett par stora vattenbyten. Sjöstjärnan lär nog dö. Jag tror den redan har tagit upp dödlig dos. Men snäckor och räkor är hotade.

Rörmaskar är lite speciella djur. De vill ha måttlig cirkulation och de lever på att filtrera vattnet som inte bör vara för starkt skummat. Dessutom behöver de lite detritus i vattnet till att bygga röret av. De vanligaste samlas in från slambottnar. Det säger en del om vilken cirkulation de ser i naturen. Andra kommer från grusbotten och gillar starkare cirkulation. De känner man igen på att det sitter gruskorn på röret. Det finns också rörmaskar med rör av kalk. De lever i korallrev.

Det som är intressant i akvariesammanhang är summan av de olika formerna av jod. Alltså Jod (Iodine) + Jodid (Iodide) + Jodat (Iodate). De olika formerna kan omvandlas mellan varann t.ex i alger. Jag tillsätter bara jodid men mäter även jodat.

Om jag kommer ihåg rätt var det inte ens en hispidus du hade utan en cyanocheilus som bara blir 5 cm.

När man gör betong för bruk i vatten har man en portätande tillsats. Och då är ju ytan bara den synliga ytan. Men i en porrik levande stenimitation är ytan mångdubbelt större och det är också risk att porer mer eller mindre blir syrefria. 2006 gjorde jag min hemgjorda steninredning och då googlade jag en hel del. Någonstans då hittade jag problem med kromatreducerad portlandcement. Det var knappast på forum utan snarare i artiklar i webtidningar och länkar från dem. Men hur problemen kom vet jag inte. Det fanns ingen undersökning om bakteriestammar vad jag vet. Bara att krom skulle frigöras. Att det skedde via pH- sänkning av bakterier var den ledande teorin.

Kromen går i lösning genom att bakterier lokalt sänker pH för att lösa - lossa näring som är bunden i stenen. Så det händer nog ingenting innan det blivit bra med liv i stenen.

Det är bara att luft intill filtermassan hindrar vattnet att komma dit. Filtermassan fungerar lika bra som innan om bara vattnet rinner genom den. Det torkar ingenting i en stängd behållare med en tredjedel vatten i.

Om filtret är felvänt = vatten in upptill och ut nedtill samlas det luft i det. Då är det bara att vända det rätt så fylls det med vatten och fungerar igen. De flesta silikatfilter som säljs har en ljusbrun filtermassa som blir nästan svart när den mättas.

Grunden är vanlig kromatreducerad cement. Den kan släppa krom till akvarievattnet via bakteriell aktivitet. Alltså inget att rekommendera.

Jag menar den vanliga, Salarias fasciatus. Det finns några arter till i handeln, ramosus och segmentatus t.ex. De brukar vara lättare att få att äta ersättningsfoder. Det finns några små excenius, bimaculatus och stigmatura som brukar fungera bra i små kar.

Kolla silikatfiltret på osmosen.

De svälter ofta ihjäl efter att algerna tagit slut.

Tunzes nanowavebox fungerar bra hos mig i ett 140 cm långt akvarium. Men jag har tagit ned matningsspänningen till 12v. Så ger den max ungefär 4 cm våg. För ett två meters kar med längre våg behöver man nog extension modulen. I Mannes fall kommer nog avloppet ( coast to coast nästan ) att dämpa vågen en hel del så där behövs nog en original vawebox.

Plåtkylningen skall absolut inte vara passiv. Fläktarna skall blåsa lika mycket luft på under och översidan av plåten. Med epoxilimning av 2,5 w lysdiod på stjärna är stjärnan ungefär 2 grader varmare än plåten. Med ett speciellt värmeledande lim blir skillnaden 1 grad. Men 2 grader värmeförlust tycker jag man kan leva med.

Buntband går bra i fästena för reflektorplåten. Man justerar in längden på buntbanden så att det går ungefär lika mycket luft på över och undersidan av plåten för bästa kylning.

Det går bra att limma ledarna med vanligt epoxilim. Reflektorplåten skall bort. Den minskar luftflödet till kylplåten. Originalfläktarna fungerar men moderna data fläktar är mycket tystare. Det finns någon mer tråd i RSM- forumet på ett 130 liter ledbygge.

Det kanske kan vara borrande alger. Jag har haft det i Euphylliaskelett. Den typen jag hade var brun och växte i Euphylliaskelettet som blev så skört att armar ramlade av. Men det gick att klippa bort alla infekterade grenar och montera om korallerna. Och sedan var den pesten borta. Om du knipsar av en liten bit är då skelettet svart inuti?

Jag skulle hellre ta formplywood. Den jäser inte för att kommer vatten på den. Med MDF eller spånskiva skulle jag rekommendera frigolitskiva ovanpå.